När det inte går som tänkt, som man vill. Ännu en gång skulle jag försöka ta det lite lugnt, och ännu en gång gick det i stöpet.
Jag fick i alla fall en sovmorgon. Alltid något. Efter att ha blandat foder och kört ut till kvigor och kor skulle jag få vara ledig resten av dagen. Ta det lite lugnare. Städa huset, laga mat och sånt i lugn och ro. Men det slutade med att det inte blev så, alls. Helt plötsligt står jag och mjölkar eftermiddagsmjölkningen och har varit i full gång hela dagen.
Vi hade bjudit mor och far på fika på kvällen som jag hade tänkt baka något gott till men det blev som vanligt, in i duschen, mat från frysen och en snabbt ihopslängd sockerkaka. Toscakaka faktiskt, som inte blev så vacker i all hast men smakade gott gjorde den!
Idag går vi in i 30:de veckan. Det innebär att det är 10 kvar. 10! Herregud det är två och en halv månad bara, helt plötsligt har tiden dragit iväg! Jag måste börja ta det lugnt, det bara är så. Det vi om båda två och båda blir lika frusterade när det inte går. Samtidigt som C också känner att det är dags att vara lite ledig. Han har inte varit ledig, alltså helt ledig i mer än en dag sedan i början av Maj. Svår kombination att få ihop.
Men! Kanske, kanske har vi fått tag på någon som kan jobba. Vi hoppas såå att det ska funka. Vilken otrolig lättnad det skulle vara.
Idag var det jag som gjorde morgonmjölkningen. C fick sova ut lite. Men nu då. Idag ska vi se om jag kan vara lite ledig. Jag ska i alla fall börja med en powernap. Frukosten är redan intagen, den väntas det inte med!
Den här boken har jag läst och tycke den var superbra! Hon skriver så himla roligt att man skrattar högt flera gånger om. Det är hennes egna erfarenheter efter att fått fyra barn. Man får saker och ting berättade från en person, hennes tankar och erfarenheter.
Mitt liv som bonde 