Byggets framgång.

Det går undan i bygget. Ibland tycker man att det inte går fort nog, vi vill ju få ordning på djur och så där inne men när man ser hur mycket som händer från dag till dag så förstår man att det går undan!

Härom veckan grävdes det vattenledning. Helt nytt dras. Eftersom att ladugårdsutformningen blir lite annorlunda. Mjölkrum, tankrum, mjölkgrop och personalrum kommer inte att återuppbyggas (det som ändå inte alls användes nu) så det befintliga vattnet kommer upp på helt fel sälle.

Det fina med detta är att den nu grävs i backen mer nu än det var tidigare. Och när allt ändå görs om så kommer den att isoleras rejält efter foderborden till alla koppar.

Tidigare hängde slangen i taket och gick ner till varje kopp, oisolerad med en värmekabel. Denna kabel krånglade mer och mer för varje år nu och vi försökte isolera eftersom men de senaste två åren har vi brottas varje vinter med fruset vatten nästan konstant.

Men nu kör vi både på hängslen och livrem! En ”plåtlåda” byggs längs kanten som i botten och kanter täcks med frigolit. Där i läggs slangen med en egen isolering runt och så fylls hela kalaset med frigolitspån. PLUS att det dras en värmekabel genom denna. Kopparna flyttas ner och vattenledningen kommer in underifrån till dom, isolerat. Kopparna är i sin tur eluppvärmda så det inte ska frysa i själva koppen.

Och såklart så är det ett avtagbart lock på plåtlådan och vid varje kopp så man kommer åt om det skulle bli nått strul!

Taket är nu helt på också och det har börjats invändigt att byggas upp lite väggar.

I det här utrymmet var mjölkgropen, där även väggen kollapsade i branden. Och nu är själva gropen igengjuten och vi häpnas lite över vilket stort utrymme det blev! Det kändes ju nästan lite trångt när det mjölkades två rader kor på var sin sida av själva gropen, som var ovanligt smal i vår ladugård. Men när det bara blir ett fritt golv utan massa grindar och inredning och ett hål i backen så blev det en himla yta!

Här kommer det att bli ett garage/verkstad. Det vi aldrig har haft men alltid saknat. Förvaring av verktyg, man kan komma in med en traktor om det behövs och bygga, fixa, skruva inomhus och slippa stå ute i -20, typ.

En dag då det blandades murbruk till en av väggarna. Såg inte men snickarna kanske passade på att grillade korv till lunch?

Detta kommer att bli så himla bra tror jag!

Som ni förstår som kommer det inte bli mjölk i denna ladugård. Där står det fortfarande ganska still. Vi hade besök igen av en robotleverantör och gick igenom lite mer på ritningen vi gjort och jag blir helt pirrig i magen av denna planering! Tänk om detta kan få gå i lås! Vår EGEN ladugård, en ladugård som VI fått bestämma i detalj hur den ska bli?! Svindlande, men också sjukt många svåra beslut. Men det kommer alltså bli en helt fristående ladugård bredvid vår befintliga. För tanken är också att alla rekryteringsdjur, ungdjur och sinkor kommer att bo i ladugården som byggs upp i detta nu och bara mjölkande kor och mjölkkalvar och enbart semineringskvigor kommer bo i den nybyggda.

Åå så mycket spänning, men också massor av ovisshet för vi vet ju ingenting än om det hela kommer att bli som vi vill. Men bank, investeringsstöd och så. Många pusselbitar ska samlas ihop och förhoppningsvis passa ihop med varandra i slutändan. Men vi kör på mot målet!

Mjölkkor i Åsäng igen!

Lägesrapport.

Att låta dagarna gå utan den där stressen. Vilken grej. Nu har det ju bara varit ett par dagar som jag och barn varit hemma men ändå. Att köra balar till djuren på ljusa dagen, med barn som är på bra humör och inte hungriga eller trötta då det ofta blir den tiden efter borta-jobb och förskola.

Utsikten från en bal, en utav det bästa tycker Hedvig. Hon ska gärna sitta en stund på ALLA balar som vi ställer ut.

Vi kämpar på med vatten till djuren också. Drar ut och in låång vattenslang för att fylla upp badkar så de får dricka upp sig och sedan dra in slangen i källaren igen. Eller bara stänga vattnet på kvällen och dra in på morgonen för att tina den innan men kan fylla igen…

Men snickarna jobbar på och denna vecka ska vattenledning dras så förhoppningsvis har vi vatten i kopparna nästa vecka.

Nya lampor ska sättas upp i hela lagårn också innan vi kan få till och in djuren på riktigt som det ska vara, gruppera och få ordning. Längtar! Slaktbil är beställd också och ett helt gäng ska lämna gården om någon vecka. Det känns skönt faktiskt. Att bli av med lite djur, särskilt som det är nu. Och min lilla lycka, att bli av med tjurarna!

Nu är det kväll. Snön som kommit de senaste två dagarna regnar bort i detta nu. Jag har myst ner mig i soffan nu och har en stund innan jag går upp och gör barnen sällskap där uppe på övervåningen.

Trevlig kväll!

Djurflytt, farsdag och en första dag.

En helg. Hemma med hela familjen.

På lördagen skjutsades Lilla P till livets första barnkalas utan föräldrar. Det var spännande och anmärkningsvärt!

Mormorn hämtade upp lillasyster en sväng för ett besök på vintermarknad, bara hon och Hedvig. Spännande för henne att få åka iväg själv.

Så helt plötsligt var vi ensamma jag och C för ett slag. Vi passade då på att flytta lite djur. Djuren som varit på hygget på andra sidan vägen fick flytta över till ”rätta” sidan.

Alltid är det extra spännande att flytta djur när de ska över en väg. Men dagstrafiken var väldigt lugn och inte en bil kom under tiden. Och djuren skötte sig exemplariskt också! Att få med sig alla genom en öppning där det suttit tråd är ingen självklarhet. Särskilt med ett gäng småkalvar som ska behålla lugnet och springa rätt.

Foderhäckarna var laddade på andra sidan och de gick mot maten. Plus att några av dem, typ det coola mjölkkorna visste precis vart de skulle gå och visade vägen.

Lugnt och sansat! Då är det roligt att flytta djur!

Och igår hade vi en riktig söndag. Hälsade på Gammelmormor och handlade mat.

Och medans far och son gick ut för att utfodra lite och fixa vatten så tog jag och dottern en vila på soffan. Gudomligt skönt.

När lillan sedan somnat ute i vagnen passade jag och Lilla P på att baka en kaka till pappan och eftermiddagsfikat.

Slicka vispen, det bästa med att baka!

Så firade vi farsdag för pappan i familjen.

Min käre far ligger sjuk i lunginflammation (!) så han firar vi när han är piggare.

Idag är det måndag och en väldigt speciell sådan. Första dagen som preggoledig! Vi är hemma alla tre, pappan åkte till borta-jobbet igårkväll efter middagen då han hade tidig utfodring på schemat idag.

Vi får se vad vi hittar på idag. Nu är det dags att gå ut i alla fall!

Ha en fin dag!

Att ta preggoledigt efter en intensiv tid.

Alltså denna vecka. Levt som gräsänka i fler dagar än vanligt, bilar har krånglat något så kopiöst för att oss men att få till med att C fick vara ”långborta” och vi fick låna en bil löste hela problemet, för nu.

Sen att en rörflenleverans (liknande halm) såklart också skulle tryckas in denna vecka mitt på dagen igår gjorde liksom att det blev skrattretande. Pusslandet alltså. Hem från borta-jobb med chefens traktor så det gjorde det hundra gånger lättare att lasta av (snäll chef man har hör ni!) och sedan tillbaka till lagrån igen.

Hade allt detta bara kunnat vänta till nästa vecka så har det inte blivit lika panik med allt. Eftersom att jag faktiskt jobbade min sista dag igår och kommer faktiskt från och med nu vara hemma.

En konstig känsla men också så skön. Som att axlarna sänks ett par centimeter. Mindre stress att rodda i vardagen. Och nu på slutet har jag börjat känna mig gravid. Surprise! Efter en arbetsdag säger höfterna sitt. Fler och fler moment i ladugården som inte känns bra att göra att göra så att gå nu känns väldigt befogat.

Så nu är det ”bara” vardagen hemma. Vilket just nu känns som en dans på rosor i jämförelse hur det varit den sista tiden.

Vi har en tillsammanshelg nu att se fram emot. Men idag ska barnen iväg på vift, på varsitt håll! Lilla P ska på livets första barnkalas utan föräldrar och lillasyster ska bli upphämtad av mormor och ha lite egentid med henne på vintermarknad! Helt plötsligt var vi själva utan barn ett par timmar och vi kommer då att passa på att flytta om lite djur här hemma.

En intensiv sista vecka med andra ord men nu ska jag försöka lägga in en lägre växel och lägga fokus på att baka klart en bäbis. Två månader kvar men man kan ju aldrig veta när den lille tänkt att komma till oss. Det är lite väl spännande med det där årsskiftet som ligger där precis när mina andra barn valt att komma, lite före utsatt datum… Så antingen blir det en julbäbis, nyårsbäbis eller så vill den stanna över och kommer närmare Pontus födelsedag. Ja den har några stora datum att kryssa mellan! Spänningen är olidlig!

Öronmärkning och tillsammansjobb.

Tisdag och köldrekord för säsongen. -12 imorse.

Men en skinande sol och krispigt där ute.

Inte en gnutta snö men stenhårt i marken. Skönt att slippa geggan…oo denna gegga som varit.

Barnen skjutsades på föris och C och jag hade några timmars hemma-arbete, tillsammans. De är inte ofta nu för tiden, dessa jobba-tillsammans-timmar. Det är ju så vi egentligen vill ha det. Det är så vi faktiskt har haft det större delen av vårt tillsammans-liv, jobbat ihop. Det är vår gemensamma passion, bondelivet. Men som läget ser ut nu och har gjort sedan vi la ner mjölken för tre år sedan så finns det inte på kartan att ha en heltid hemma, och än mindre två! Men förhoppningsvis är detta något som vi inom snar framtid kommer att kunna återgå till också, om vår dröm blir sann om en ny mjölkladugård på gården.

Men idag ställde vi upp behandlingsboxen och körde igenom alla kor, nästan. Och tryckte i ett nytt öronmärke på de som saknade. Dessa gula ”örhängen” är superviktiga. Det är kossans identitet, alla har ett unikt nummer. Gårdens nummer som de är födda på, ett nummer som är som deras namn och en kontrollsiffra efter det. Så de har varsitt personnummer kan man säga. Dessa är gjorda i plast och sitter skitdåligt rent ut sagt. De är ofta de tappar ett märke eller att de går sönder. Och har man en viss procent av besättningen som har ett trasigt eller borta så åker man på böter. Det kontrolleras när man får en kontroll av länsstyrelsen, vilket kan vara precis när som helst. Så att man måste titt som tätt gå igenom djuren och beställa hem de som saknar och se till att alla har två hela märken i öronen. Vi har gjort så nu att vi beställde ett extra märke till ALLA djur, så att det finns ett nytt till alla hemma. Man kan ju aldrig veta vem som kommer att tappa här näst. Och har man då använt ett märke så beställer man en till reserv. Så att vi hela tiden ligger en plus på varje djur. Det känns som en extra trygghet på nått vis.

Och så hyllar jag denna behandlingsbox än en gång. Guld värd alltså! Så himla enkel att driva in korna i och låsa fast en i taget och kunna arbeta i lugn och ro oavsett hur hispig och knäpp de är. Och stora tjurar. En bra trygghet också.

Lite underhållsjobb passade jag på att göra också medan C halmade och körde balar inför ett gäng dagar på borta-jobbet igen.

Nya saltstenar portionerades ut till damerna.
91an kommer springandes i panik när hon ser att hon håller på att missa något!

När vi sedan är klar med dagsgörat så åker C till borta-jobb och jag hämtar barn. Bra mycket tidigare än tänkt. De gav oss en lugn eftermiddag. Pärlande, matlagning och bad av barn innan middagen. En liten stund i soffan till favoritbarnprogram och sedan kvällsbok i sängen. Mys!

Och nu sitter jag här. Går ner titt som tätt och slänger in ved i pannan för att elda upp innan natten och den gamla träningscykeln står här bredvid och tittar på mig som ska få i uppdrag att få upp min puls alldeles snart.

Trevlig kväll!