Om Paulina

Här skriver jag om min vardag som ung bonde, fru till min C, mamma till Lilla P och Lillasyster Hedvig. Jag älskar mitt liv på landet, med familjen, djuren och naturen. Träning och hälsa ligger mig varmt om hjärtat också. Välkommen!

En lyckans morgon.

Den var söndag igår och det kändes faktiskt nästan som en söndag, hela dagen!

Länge sedan man hade en sån här dag. En lugn dag utan en massa måsten. Mulet och halvtråkigt så jag tog mig tid till lite innestäd.

Farmor och farfar var borta hela helgen också så det var bara jag och de små.

Och ÄNTLIGEN fick vi lite mera gjort i odlingsväg. Det är ju bara spenaten som kommit ut i pallkragen än och tomatplantorna i växthuset, sedan stannade det av fullständigt när vårbruk kom och allt. Jag som hade såna visioner i år… Liite mer än i fjol men ändå inget dunderprojekt. Ha, trodde jag ja. Men de där krassefröna jag sått inne och på håret att glömma bort nu på slutet fick äntligen komma ut till blomlådorna. Lite klena och rangliga (de kanske inte riktig fått vatten precis som de borde hela tiden…) men de tar sig nog nu när de får komma ut! Två lådor med plocksallad som är så himla smidigt att ha i blomlåda sådär på bron! Och en med ärtskidor som kan slingra sig upp tillsammans med humlen senare.

När vi alla tre med jordiga händer duschat av oss så begav vi oss och mötte upp C. Färdig med stora balningsprojektet på hur-många-hektar-som-helst så vi åkte till goda vänner där vi fick god middag.

En finfin kväll och härligt avslut på denna söndag.

Imorse var väckaren ställd igen på tupptidigt och vi vaknar då till REGN!! Så ljuvligt! Mamman drog iväg på Borta-jobbet med vindrutetorkarna på!

En timme tidigare än vanligt får jag göra kväll för att åka och hämta barn. Lilla P har fått feber.

Han som inte visar så mycket när han är sjuk utan kör på ungefär som vanligt, men det märks ju ändå att han inte riktigt är sitt vanliga jag. Så lite strosande på gården hemma och så in lite tidigare för att ”tvinga” till vila. Soffstund och bokläsning.

Och nu kväll. Känner mig trött. Men oerhört glad att det kommit lite regn, väldigt lite i förhållande till hur torrt det är men några mm i alla fall och imorgon väntas det mer. Kom kom kom säger vi!

Barnen är nattade, pappan är hemma före nattning (!) och vi ska ut en sväng tillsammans nu och greja lite på gården. Farmor och farfar är tillbaka och har koll på snusande barn.

Trevlig kväll!

Att lösa situationer, på något vis.

Vi såg pappan en liten stund tillsammans imorse innan han åkte och balade, inte mycket av den tiden nu, hela familjen.

Jag och barn gick upp till grannarna på förmiddagen. Barnen lämnades av där och jag kunde stängsla där nedanför gården. Den sista stora fållan att fixa stängsel runt!

Gick ut i rekordäcklig dy i den här sjön, i rekordlågt vatten. Fick gå långt i det äckliga med andra ord. Och längtat ut där hörs en knall. Åska! Kändes ju sådär att stå mitt ute i vattnet då… Skyndade lite påväg in och halvvägs ser jag en igel (!!!!!) i vattnet framför mig!! Herregud vilken chock! Typ aldrig sett en sån i hela mitt liv! Och inte trodde jag det fanns i vår sjö! Sista biten gick fort kan jag säga!

Kom nu regnet, kom!!

Ja, nån liten skur i alla fall…Men varje droppe räknas just nu.

Barnen hade haft det toppen hos snälla grannar, fått lunch och allt! Guld värda är dom! Det underlättade otroligt att de kunde ha barnen en stund så jag fick detta gjort.

Så hem och lägga trötta barn i vagn väldigt passande så kom farmor och farfar hem precis för att ställa iordning grejer inför kommande båttur så med barnvakt på sovande barn så kunde jag springa och koppla ström och släppa över korna på nya fållan.

När barnen sedan vaknade så åkte vi och hälsade på en fin vän. Länge sedan vi sågs så det var verkligen på tiden. Fikade gjorde vi (åå så kaffet smakade gott då jag inte druckit sedan morgonkaffet!) och barnen lekte ute sedan när nästa skur dragit förbi.

Hem för mat och så kom pappan hem!! Ännu mera regn hade kommit där uppe så de fick avbryta balningen.

Vi åkte tillbaka hela familjen med lånad maskin och fick en kaffekopp där.

Nu, sena kvällen. Alla sover men jag sitter här en stund. Bara känslan av att sitta i soffan en liten stund känns lyxigt.

Varje dag är ett pusslande, såklart. Det har ju alla med barn. Men ibland blir det lite mera trixigt. Som när man är lantbrukare och har jobb som bara måste göras. Djuren måste ju alltid ha mat och ibland är det lite svårt att ha med två små barn hela tiden. Då är grannar, vänner, mor-och farföräldrar en gudagåva som gör att man kan lösa vissa situationer lite enklare. För lösa det, det måste man oavsett.

 

Nej nu kallar sängen kallar så godnatt säger jag.

Det där intresset.

Inlägget innehåller en adlink. 

En morgon med frukost tillsammans med mina två barn, det kändes länge sedan, hela fyra dagar!

Så en lugn förmiddag har vi haft här hemma. Pysslat om höns och kycklingar.

En av adoptivmammorna med sina små. 10 stycken tar de hand om nu (en kyckling dog efter tre dagar, varför vet jag inte, sånt som händer tyvärr), de två ruvhönorna som inte fick några egna kycklingar. Och rasen Welsumer som detta är (och tre grönblandisar) ska vara nästan med säkerhet könsvisnade vid kläck så ser den statistiken väldigt bra ut. 6 hönor minst!

Då vi har räv som stryker kring gården så tar jag inga risker med de små. De får vara ute i en gammal kaninbur på dagarna men på kvällen lyfter jag över hela gänget i en annan kaninbur med botten och ställer in i Lillstuga på gården och stänger dörren. Ingen räv som tar sig in där inte! Och samma visa på morgonen då, de bärs ut och lyfts ut till uteburen och får picka gräs där under dagen. Ett himla flyttande men vad gör man inte för de små. Och så tar man ju och håller i varenda en flera gånger om dagen, så de blir vana hantering.

Sen att jag nu har två barn som delar mitt intresse gör ju saken ännu roligare! Pontus hjälper till och flyttar både höns och kycklingar och hänger gärna inne i buren långa stunder (självklart med övervakning). 

Och lilltjejen som blir helt till sig när hönsen kommer i närheten och klappar småkycklingarna med sån försiktighet att man smäller av.

Himla mysigt är det under mamman. Detta är två hönor, de med ”eyeliner” och kanske en av de blandade Welsumer/isbar kanske tupp då?

Och igårkväll så lades en laddning till in i kläckaren! Den här gången hälften Bramha och hälften Isbar (Silverudds blå). Bramah är egentligen en av mina favoriter. Stora och så, så vackra men med storlek kommer aptit så det går mycket mat. Men jag bara måste ha några stycken! Och då en i grannbyn hade precis i den färgskalan jag älskar så fick jag tag i några ägg hos henne som tragiskt nog hade blivit av med hela flocken en dag (eventuellt lodjur!?) så jag hoppas att de blir några av dessa ägg. Att de inte blivit för gamla och så. Kul för både henne och mig att få några avkommor av den himla fina flocken ❤

Tittar med spänning på de fint nya gröna äggen. Tro om hon kommer ihåg och vet att de blir kycklingar snart? Lillstumpan.

Min kod BONDE10 räcker juni ut hos Omlet.se där min kläckmaskin är ifrån!

Nej nu ska jag väcka en pojke som inte ska sova så mycket längre, som inte kommer somna ikväll annars…

Ha en fin fredag och trevlig helg!

 

 

Att fira 30-åringen.

I söndags då fyllde min C 30år!

Han tycker inte det är så festligt (ålders ångest delux..!) men självklart ska det vara tårta och kaffe åtmistone på Dagen!

Min plan i huvudet var så himla bra. Chokladtårta med massor av vaniljkräm som C älskar. Men med fel i receptet(?) så misslyckades den stora satsen sås och humöret därefter. 14(!!!) äggulor senare och tre satser så fick det duga det jag hade (såklart så brände jag ju en sats också när jag ”bara” skulle springa och göra något… ). Vägrade att åka och köpa några fler ägg på affären då gårdens tog slut så jag gjorde ett lager hallongrädde också så blev det ju en tårta ändå.

Hönsen blev i alla fall glada över misslyckandet.

Men sedan. Kalasfina hade vi en mysig eftermiddag. Fika ute på altanen med de absolut närmaste i familjerna.

 

Han kommer att firas mera i sommar med vänner och så här hemma på gården men på dagen, mitt i den hektiska vardagen så var det himla fint att få en lite lugnare dag med de man gillar mest.

Sena timmen igen så bums att slå igen mina blå, ännu en tidig morgon väntar.

Godnatt!

Halkar efter men hoppas lite.

Jag halkar lite efter här.

Jag trodde att efter att jag vältat det allra sista förra veckan, att det skulle lugna sig lite i vardagen. Men det har som gått i ett ändå! Det märks på hus och hem också. Tvättkorgen fylls, golven är skitiga och gräsmattan glöms bort att klippa. Det som är så himmelens torrt men gräsmattan den har kraft minsann!? Och ”allt” det där som skulle göras i trädgården har liksom glömts bort helt…

Sån tur vi har att ha farmor här som kan få för sig att slänga in ett par tvättar, storstäda ett rum i taget och så, när hon inte är iväg och hjälper farfar med båten eller passar barn då något ska göras på gården.

Men nu har de åkt till Finland ett par dagar och pusslet blev med ens mycket krångligare igen. Med en bil som inte går (generatorerremmen har gått…) så får jag ta traktorn på mornarna till Borta-gården.

Och igårkväll stämde jag och mor träff för att ta en kvällspromenad med sovande barn i vagn. Jag skulle ”bara” stängsla klart det jag och barnen påbörjat på eftermiddagen.

Med en på ryggen och en springandes bredvid som hjälpte mamman att hålla ena endan av tråden eller sitta en stund med en nyckelpiga på armen.

Så var ett bara det sista kvar där på kvällen. Men såklart så tar det längre tid än man tänker så varken jag eller mamma blev förvånade. Hon fick sig en promenad med vagnen i alla fall och jag min promenad runt betet.

Och vackert var det, igårkväll.

Kossorna fick nytt att beta där i sena kvällen.

In till dusch och säng. C såg jag inte alls till igår då han kom hem sent.

Och imorse iväg igen tidigt. Lite spänd över dagen då jag skulle vara med att köra gräsvagn i skörden, något jag aldrig gjort förut! Men det gick bra och det var kul!

Kvistade iväg där på eftermiddagen för att hämta barn, naturligtvis hade vi glömt att det var ”sommarfika” på förskolan med picknick och så. Kutade in på affärn och köpte lite frukt och brummade sedan in med traktorn.

Men ikväll. Ikväll har det liksom varit en rätt normal kväll och det slår mig att det känns så himla längesedan. Förutom C’s födelsedag i söndags men då tog vi det ju lugnt av en orsak.

Så nu då, kanske kanske kan det bli några fler såna här kvällar. Önska kan man ju.

Nu rullar min man in på gården, han jag inte sett på två dagar, så nu ska jag springa och ge han en puss!

Trevlig kväll!

Helgen.

Alltså.

Jag måste ju springa in här och säga hej. Några dagar har passerat sedan sist.

Vårbruket klart men det har varit mycket ändå. Moster Fanny har varit här några dagar, typ sommarens visit så de flesta av helgens timmar har spenderats med henne.

Kalasande hade vi här igår då C fyllde 30! Något han inte tyckte var någonting att fira då det där 30-sträcket inte är nån höjdare enligt han…

Men det var första gången på väldigt länge som vi hade en lugn dag. Satt på gräsmattan med barnen som lekte med sin kusin och inget kvällsjobb efter maten. Men lite annat krångel har vi, såklart stött på i helgen också.

Bilen, som nu står och måste ha en generatorerrem…! Nästan en rävkatastrof då han börjat knagat sig in i hönshuset (!) osv.

Så, nu är det måndag jag ska hoppa in i traktorn och rulla till Borta-jobbet. C måste ha andra bilen då han ska iväg så det får bli traktor idag.

Vi hörs snart igen!

 

Att pusta ut.

Tidigt morgonjobb igår på Borta-gården. Slutade nån timme tidigare då ett misstänkt regn drog in så jag skulle hinna välta klart de allra sista hektaren.

Så jag åkte hem – i spöregn! Det som verkligen behövs varenda liten droppe nu men nu blev man sinkad, igen!

Väntade en liten stund och då torkan är som den är så hade dessa milimetrar som kommit sugits upp på ett kick. Full fart över de åkrar som var kvar, stressad över att ha barn att hämta på föris.

Men till slut klaaar!

Välten fälldes ihop och tackades av för denna gång.

Ilade iväg och hämtade de där små, lite sen men de hade förståelse.

Så NU är det klart på riktigt. Nu kan det få regna så mycket det vill! Vi ser hoppfullt på nästa vecka då det ser ut att kunna komma något. De ändrar ju prognosen ungefär sjutton gånger om dagen men nått kan ju få komma i alla fall!

OCH inte nog med att vårbruket är klart, Fanny kom igår! Moster Fanny, barnens absoluta favoritperson.

Hon och mormor och morfar kom hit och åt middag igår kväll. Med farmor och farfar här också så var det fullt runt bordet. Och äntligen gjordes årets första rabarberpaj! Bara jag som gillar det i vår familj så inte jättekul att göra bara till sig själv sådär men nu med middagsgäster så var det den givna efterrätten!

Och när Fanny är här får man kika på barnprogram på hennes telefon istället för Bolibompa på tv, det är lyx!

Så vi pustar ut, för nu. Jag var så trött i gårkväll alltså. Man slappnar väl av efter en intensiv period med sena kvällar.

Nu ska jag iväg så vi hörs senare!

Ha en fin fredag!