Kategori: Bondelivet

Sålda kalvar!

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Köttproduktion

För ett tag sedan åkte ett gäng på slakt och igår åkte åtta kalvar, de som nu blivit ett halvår. Inte på slakt utan sålda till liv.

De har nu gått med sina mammor i ett halvår, gått på bete, druckit mjölk och blivit stora. Antingen kan man ju föda upp allt man får själv till slakt men det kräver ganska mycket plats och utrymme och de ska växa snabbt och skickas i rätt tid för att det ska löna sig. Nu skickas de till en annan gård där de istället får växa upp. Vi har ju äntligen kommit till den punkten att vi faktiskt kan skicka iväg lite kalvar. Vi har ju annars varit tvungna att behålla allt för att få upp djurantalet för att kunna skicka några på slakt, lite det som denna inriktning går ut på.

Lastningen gick så himla smidigt och bra! Vi släppte på en i taget och där vägdes de innan inslussning på bilen.

Så nu är trycket på stora bädden lite mindre där de gått både kor och stora kalvar men det är ju mindre trevligt ljud därifrån nu ett par dagar. Några ropar efter sina kalvar. Som är nästan tonåringar så det är på tiden att de ska lämna boet.

Annars då? Det har blivit advent. En Nisse har flyttat in i vårt hus till barnens stora förtjusning!

Ja denna Lilla fröken har mest att demolera på sin agenda. Dra iväg med en Nisse-sko och tugga på julgranen (det är lugnt Gammelmormor, skon är ganska stor så hon kan inte sätta den i halsen!)

I eftermiddag har vi bakat saffranskransar och de blev både fina och goda! Världens godaste kvällsfika har vi fika här ikväll som ni förstår!

Nu gör vi kväller. Hörs snart igen!

Betessläpp och födelsedag!

av Paulina, publicerad i Betessläpp, Bondelivet, Köttproduktion

10 juni. Idag fyller han år, Charlie, min man och pappa till våra små. Han som sällan blir fångad på bild, är världens roligaste pappa, men också hårt arbetande för att få livet att gå ihop. Han som längtar kanske mer än jag på den där nybyggda lagårn så han kan jobba mera hemma igen. Vi är väldigt olika men har samma drömmar och samma mål i livet. Älskar dig ❤

Och vi firade idag med…Stängsling! Tjoho!

Han som fyller år det datum som det är mest göra på typ hela året. Är det inte mitt i skörd (drar igång snart här uppe) så är det stängsling och djurflytt. Men det bekommer han inte riktigt, tror mer att det är ett störmoment att det ska firas, när det är så mycket att göra!

Men vi har i alla fall haft en väldigt produktiv dag. Det har varit hemmadag för samtliga i familjen, även farmor har varit här och vi har jobbat på precis hela dagen.

Det befintliga fållorna gjordes i ordning. Fixas där det är trasigt, bankar ner stolp som är lös, förstärkt med ny tråd på vissa ställen och satt dubbla på andra.

Lotten föll på mig att gå ut med tråden i vattnet. Men i år är vi så sena med det så det var inte alls så farligt, nästan så man kunde ta en simtur. Barnen tog av sig och plaskade lite också trots den geggiga botten som det tyvärr är på våran sida av sjön.

Lite annorlunda är det i år då hela ”rastfållan” är ett skräpupplag efter den rivna lon så en ny drivgång fick göras från lagrån till betet. Här har vi fyllt på bark i gegghålet (det är alltid gegg och smeck här!) och det blir himla bra. Alla hjälps åt som ni ser!

Många steg i benen senare var det dags att släppa ut de råmande korna från lagårn. De vet precis vad som väntar när vi håller på att greja utanför. Grönt gräs hägrar!

Pontus hade sett den nya grimman som kommit med en beställning och ville så gärna gå med en kalv! Nu är ju de minsta ett par veckor och blir väldigt stora och starka fort så det var inte så mycket ”gå i koppel” men ungen sken av lycka att få hålla och försöka vinna dragkampen. Får flashback från när jag själv var liten och gick med kalvar titt som tätt ute på gården!

Sen var det glada kor som fick springa ut till det gröna, gröna gräset!

Klavarna hade vi instängda i lilla fållan en stund först så att alla fick sig ”kyss” på nosen av tråden. Så de förstår att det är ström.

Så, andra gänget ute och en sista grupp ska ut på det nyanlagda betet, där vi ska göra färdigt imorgon. Efter en snabb lunch och en frukt i stående position under dagen önskade födelsedagsbarnet hämtmat till middag. Vilket inte alls var så dumt när vi alla var vrålhungriga och trötta.

Och så avslutade vi såhär, tårta på altanen. Hedvig somnade i soffan strax efter och Pontus sov inom fem minuter efter att huvudet lagt sig på kudden. C är ute och grejar lite mer, stänger av lilla avvdelningen som nu är tom på djur, skrapar gången och tömmer foderbordet bla.

Och imorgon tar vi nya tag med nästa bete!

Tack för idag familjen!

Vårbruket nästan i land!

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Mammlivet, Trädgård, Vårbruk

Det är färdigsått! Det ligger nu frön i jorden på 23 hektar. Swish så var vårbruket förbi. Inte en meter har jag kört i år. Det känns lite märkligt. Men allt har sin tid. Nu har vi lejt för precis allt. Både med chaufförer och bara ekipage. Vi har ju i princip inga redskap alls kvar. Vi sålde till och med bort både harv och plog när vi höll på att ge upp allt för något år sedan… Det här med dikolivet är ju inte det vi brinner för och det märktes då. Men vi kom in i en andra andning och fortsatte och nu blickar vi bara mot ljuset och det vi båda brinner för – mjölkkorna! Ett liv på precis den här gården med våra egna kor, det är drömmen och den är nu (förhoppningsvis) inom räckhåll.

Tillbaka till vårbruket. Vi kommer förmodligen att fortsätta leja in för det mesta. Det kostar ju skjortan att äga och ta hand om alla dessa dyra, dyra redskap för en begränsad period om året. Men en harv ska i alla fall införskaffa till nästa år… Det vill man göra själv, många timmar blir det och så får man det som man vill ha det (att harva det plöjda guppiga till en slät yta innan man sår).

Och apropå att så. Det mesta har även kommit ner på lilla odlingssidan i trädgården också nu! Igårkväll när barnen somnat var jag ute till sena, sena kvällen och påtade på. En sån där kväll när man inte känner att klockan går. Jag ska berätta och visa mer vad jag satt i jorden i år.

Det lilla projektet med den gröna bänken fick jag äntligen på ett lager grundfärg, efter om- och utplantering.

Och idag började dagen såhär. Ljummen och solig. Energin bara kryper in i kroppen och hela förmiddagen spenderades ute i pallkragar och odlingsbädd. Efter fixet igårkväll var det bara att peta ner frön i jorden idag. Allt med två hjälpredor såklart. Vi får se om det kommer upp morötter och spenat på andra ställen än just där det var tänkt också…

Sen att göra egna blandningar är ju en hit. Vatten och jord med inslag av gräs blir en rolig gegga att röra runt i.

Pappa C kom hem på eftermiddagen också satte genast Brum-Brum i tjänst. Tog med två av tre barn och började välta. Det sista momentet. Köra över allt med en tung ringvält så det plattas till efter sådden.

Denna mammas energi tog tvärslut efter denna dag. Fått massor gjort och med en treåring som hade sin egen agenda och samarbetsvilja på noll. Men att avsluta med att äta middag ute i fält med pappan ur varsin burk gjorde gott.

Nu ska jag bara flytta in kycklingarna som fått vara hela dagen i sin utebur sedan tar vi kväll!

En liten radiointervju om att vi vill satsa!

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Vägen mot mjölkproduktion!

Efter morgongröten imorse kom lilla radiobilen på besök. Anton Kårén från P4 Västernorrland kom och ville prata lite om att vi tänker satsa på att bygga för mjölk igen.

Då antalet mjölkbönder fortsätter att minska, många är långt upp i åldrarna och har många gånger ingen som kommer att ta över när pensionen är inne så vill de lyfta fram oss som satsar. Få en positiv bild av det hela. Att det faktiskt finns dom som vill satsa på mjölkproduktion också. Sen att det är en tuff bransch kan man inte sticka under stol med, även om man känner ett driv och en positiv anda. Lönsamheten är låg (i det flesta fall) och det är mycket att förhålla sig till i lagar och regler.

Men. Det är vårt kall. Vi har ju provat på att vara mjölkbönder några år. Vi älskade det, tills bägaren rann över av flera olika anledningar och vi kom till vägskälet – bygga nytt eller lägga ner. Kalkylen på en ny ladugård gick inte ihop då, så det blev det senare alternativet.

Nu har vi också provat på livet som anställda. Jobba borta. Många fördelar med det, absolut! Lediga helger, lön in på kontot, inte ha huvudansvaret för allt som händer osv. Och ni vet ju att jag har stortrivts på min Borta-gård. Men. Sin egen gård, sina egna kor, styra sin egen tid. Det är ändå något annat. Jobba tillsammans och driva företaget framåt med han jag är gift med, jobba tillsammans med det vi båda brinner för. Det är ju det som vi drömt och trott att vårt liv ska se ut – tillsammans.

Trots att man är anställd, har schema och är ledig så känns det som att vi är mindre hemma. Och vi är ju hemma-katter båda två. Vi vill hellre lägga arbetstimmarna på vår egen gård. Och det är ju inte så att om vi är lediga så är vi lediga utan då har vi ju ändå 60-70 djur att ta hand om som det ser ut nu. Och trots att arbetstimmarna kommer att bli fler så kommer vi ha mer familjetid. För man blir på ett sätt mera bunden men å andra sidan mera flexibel att styra över sin tid.

Jag säger inte att det kommer bli en lätt resa men det är en resa vi vill ta oss an, för det känns rätt – för oss. Sen hur livspusslet i praktiken kommer att se ut med mjölkkor och tre barn det tar vi eftersom!

Så visst var det roligt att de ville komma och prata lite med oss om att vi vill satsa. HÄR finns en direktlänk till programmet och så får man spola fram 2h och 16min till min lilla intervju. Och även 2h och 45min en liten snutt till. Om ni vill lyssna!

Och så slutordet – ”Då kan vi försörja Sverige!”.

Lägesrapport.

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Hedvig 2år, Mammlivet

Att låta dagarna gå utan den där stressen. Vilken grej. Nu har det ju bara varit ett par dagar som jag och barn varit hemma men ändå. Att köra balar till djuren på ljusa dagen, med barn som är på bra humör och inte hungriga eller trötta då det ofta blir den tiden efter borta-jobb och förskola.

Utsikten från en bal, en utav det bästa tycker Hedvig. Hon ska gärna sitta en stund på ALLA balar som vi ställer ut.

Vi kämpar på med vatten till djuren också. Drar ut och in låång vattenslang för att fylla upp badkar så de får dricka upp sig och sedan dra in slangen i källaren igen. Eller bara stänga vattnet på kvällen och dra in på morgonen för att tina den innan men kan fylla igen…

Men snickarna jobbar på och denna vecka ska vattenledning dras så förhoppningsvis har vi vatten i kopparna nästa vecka.

Nya lampor ska sättas upp i hela lagårn också innan vi kan få till och in djuren på riktigt som det ska vara, gruppera och få ordning. Längtar! Slaktbil är beställd också och ett helt gäng ska lämna gården om någon vecka. Det känns skönt faktiskt. Att bli av med lite djur, särskilt som det är nu. Och min lilla lycka, att bli av med tjurarna!

Nu är det kväll. Snön som kommit de senaste två dagarna regnar bort i detta nu. Jag har myst ner mig i soffan nu och har en stund innan jag går upp och gör barnen sällskap där uppe på övervåningen.

Trevlig kväll!