Dag: 3 december, 2014

Känslan av tillfredsställelse

av Paulina, publicerad i Bondelivet

Jag måste bara kika in här en snabbis innan jag somnar för kvällen. 

Att komma ut till lagårn i eftermiddag var nästan trevligare än att komma in i huset när vi kom hem. Inne var det kallt, pelletsbrännaren hade slagit av sig trots att jag fyllde på rejält för två dagar sedan plus att vi haft källardörren på glänt så Skrållan kan ut och in som han vill genom kattluckan nere i källarens ytterdörr. Så det luktade lite källare i huset också. 

Vi gruvade oss att gå ut, oron över vad vi skulle stöta på. Det brukar ju alltid vara nått som ni vet. Men när vi kom in i lagårn kände man lugnet, på en gång. Korna låg och idisslade, eller stod och åt, skraporna gick i gångarna och foderbordet var inte ens tomt som vi trott, kalvarna låg och myste i halmen och såg himla nöjda ut. Vilken underbar känsla. Och så otroligt skönt att det kan få vara åt det här hållet för en gång skull. Det där lugnet. Alla djur är nöjda och allt är som det ska. Trots att man varit borta. Tack till mor och dräng som gjort att vi möttes av det här. 

Så jag njöt under hela mjölkningen. En sån där eftermiddag som man inser varför man valt det här. I dessa tuffa tider, tankarna virvlar hit och dit, hur ska det gå? Har man valt rätt? Hur länge orkar vi? Hur länge går det? Alla dom frågeställningar försvinner och jag njuter av att mjölka mina kor, säga ”-Hej gumman”  till mina favoriter när de kommer in och bara ha en känsla av tillfredsställelse i kroppen. Jag vill göra det här. 

Ikväll har vi ätit julgröt med LRF lokalavdelningen. Det var bowling innan men det hann inte jag på. C bowlade och hämtade sedan mig när jag var klar. Inte så mycket folk men jättemysigt. Första julgröten och första glaset julmust för året. 

Hotell är bra men inget slår känslan att krypa ner i sin egen säng. Det har jag gjort nu och nu ska jag slå igen mina blå. Godnatt! 

Såhär bor kalvarna och småkvigorna nu, jättenöjda är vi och det verkar dom också vara. Och korna ligger i sina sängar där till höger.

                                                                                                                                                           

Lyckat eller pannkakssmet?

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Ledig, Norrmejerier

Nu har vi landat hemma igen efter nästan två dagar på vift. Igår morse tog vi oss ur sängen båda två lite tidigare än normalt för att hinna med allt och slippa stressa så in i norden. Allt började bra, det flöt på. Sedan var det en kossa som skulle kissa när hon stod och mjölkade. De vill alltid ställa sig lite bredbent då. Hon trapade utanför, in i gropen liksom. Trampade sönder vaakumrören som går längs väggen nere vid golvet. Alla organ föll av alla kor och grindarna håller sig inte stängda. Kor började gå ut ej färdigmjölkade och hej och hå. Fick ihop järnröret igen men det gick inte att fortsätta mjölka! Det fanns inget vaakum. Vi kollade alla möjliga fel, det pös ingenstans, vi stängde och startade om och allt vi kunde komma på. Helt plötsligt gick det och vi har ingen aning om vad som gjorde det. Aja huvudsaken det gick att fortsätta mjölka. 

Och där sprack ju hela planen. Säkert minst en halvtimme borta så helt plötsligt blev det bråttom, ändå. In, snabbdusch, se till att få med allt som skulle med, inte tid med frukost och iväg det bar. Först till mormor och morfar med vovven och sedan mot Umeå och Norrmejeriers ungdomsträff. Stannade till på en mack och köpte något ätbart till två vrålhungriga magar. 

Det började med lunch på mejeriet sedan skulle vi åka buss till Burträsk. Bussen stod och väntade på oss när vi kom dit. Alltså, vi hann inte med lunchen. Men snällt nog hade de tagit med i matlåda till oss så vi fick äta i bussen. 

Vi pustade ut. Tittade på varandra och sa herregud, tänk att det alltid ska vara på samma visa. 

Jag somnade ganska direkt på den där bussen. Trött! Den tog oss alltså till Burträsk Mejeri. Där har Norrmejerier gjort en jättestor investering för Västerbottensosten. Byggt ut så mer ost kan göras. Vi var indelade i grupper där vi roterade mellan att prata lite om lönsamhetstrappan på produkter, medlemsorganisationen och så fick vi en rundtur inne på mejeriet och produktionen av osten. Jättekul att se. 

Vi åt gott på restaurang på kvällen hela gänget. Vi gick drog tillbaka till hotellet rätt tidigt. Helt slut, båda två. Ganska tidig morgon imorse men sovmorgon i förhållande till att kliva upp för mjölkning. Att jag vaknade där strax före fem (inbyggd klocka?) var nästan skönt, känslan av att få somna om igen var inte dum! Någon som inte heller var så dumt var att starta dagen med hotellfrukost.

Idag har vi prata ekonomi. Mejeriets ekonomi och hur det styrs lite grann. Avslutade med lunch och sedan bar det av hemåt igen. Bra med såna här träffar tycker jag. Det har varit intressant, men vi känner båda två, ännu tydligare nu att vi måste vara lediga! Vi har varit som två zombies känns det som. Passa på att slappna av lite av att vara hemifrån men samtidigt vill man ju vara fokuserad och engagerad. Det blev mest pannkaka kan vi känna. Men vi ångar såklart inte att vi for. Jättebra upplägg och vi fick ju pusta ut lite. Men nu är det direkt pået igen. Bara att byta om och gå till lagårn. 

Jag vet inte ritkgit hur jag ska sammanfatta de här dagarna. Lyckat? Ja på sätt och vis. Men lite pannkakssmet. Att kunna slappna av är en utmaning, samtidigt som att inte slappna av för mycket (för då somnar man) men ändå vara engegerad. Ja en semester på riktigt skulle inte sitta helt fel, samtidigt som det var skönt att komma från gården liten, i alla fall två mjölkpass.

Nej, kossorna väntar och ikväll är ska vi iväg igen så det är bara att köra igång!

Västerbottensost  i massor på mejeriet i Burträsk.