Mitt liv som bonde

Vi har tagit ett krafttag med veden nu två dagar den här veckan. Kanske inte hör till vanligheten att det klyvs och staplas på hösten såhär men har virket torkat i typ 200 år så är det ganska genomtorrt kan man säga och kan klyvas och staplas direkt till vinterved!

Svärfar, vedälskaren, har varit här och hjälp till lite med detta. Vi investerade i en begagnad klyv just för att underlätta klyvningen av dessa gigantiska stockar!

Förtydligande, dessa stockar är alltså stockarna som gamla lon var uppbyggd av! Därav det gamla, grova virket.

Vi har lånat klyven av morfarn så idag har hela familjen varit involverad i klyvning och stapling!

Det är något visst med att göra sin egen ved. En tillfredsställande känsla att jobba ihop och samla på sig ett lager inför vintern. Att med denna energi värma upp sitt hus. Det kräver ju lite jobb men i år tar vi oss tid till detta. Lite extra krävs det ju också under vintern, att elda varje dag kontinuerligt. Men det sparar väldigt många tusenlappar för oss. Annars är det pellets som eldas eller köpa ved. Jag gillar ändå att det finns valmöjlighet. Enkelheten i att ha pelletsen, som vi kört mest med de sju (!) år vi bott här.

Vi har ingen aning hur långt detta räcker men det är fint så länge det räcker!

Nu har vi tagit kväll. Barnen somnar nästan i soffan till fredagsmyset efter en dag med hårt jobb så dags för nattning!

Trevlig helg!

Hur gick det med potatisen?

Jo tack, bra!

Frön och potatis kom ner i jord i början av juni. Det var så kalla nätter att man inte vågade sätta ut tidigare.

Jag fick ju äntligen till min tanke om ensilagebädd i vår ”grop”. Det var en stro damm här tidigare men den grävde vi bort för några år sedan, då den var överväxt och lite av en dödsfälla för småbarn kände vi.

Så jag gjorde då så att jag la pappkartong i botten och så skottade jag ut en hel, gammal bal ovanpå. Det blev alltså inte att man lägger potatisarna direkt på backen med ensliage över så de växer ner i backen utan kanske 50-70cm ensilage och så grävde jag ner mig en bit i det, la en näve jord runt varje sättpotatis och sen klart. Så de har alltså växt i ensilaget!

Tips om att täcka eftersom, med trädgårdsavfall, gräsklipp osv. Varningar om att kunna få mycket gröna potatisar då solens strålar kan leta sig igenom grässtråna i ensilaget osv. Jag hade ju tanken att täcka med gräsklipp eftersom men det har inte blivit…

Tistelhärden tog över här på sensommaren och sällskap gjorde lite kvickrot. Blasten är väl över metern hög då det är lite väl näringsrikt för pottisar. Men det har fått vara. Blir det så blir det tänker jag.

Och dags för lite skörd alltså.

Och jag blir heelt lycklig när jag tar upp en planta!

Det kikar fram några knölar och bara då känner jag succé!

Sen ramlar det fram, stora fina potatisar! 6-7 stora och ett gäng mindre från varje. Ingen är gladare än jag! Sortern är Årets potatis och heter Connect. Det blev den pga att det var det enda vår trädgård hade kvar när jag var ute i sen stund för inköp!

Då förväntningarna inte var så höga och målet ”bara jag får mer än jag sätter ner så får man vara nöjd” så är ju resultatet magiskt!

Något att tänka på eller försöka göra bättre är väl ogräsbekämpningen då. Skulle nog ha haft ännu mera och ett tjockare lager av papp och tidningar. Men eftersom denna yta är rätt så himla stor med enbart ogräs i från början så hade jag inte så mycket papp.

Så igår blev middagen helt från gården. En härlig gryta på gårdens kött, potatis, morötter och lök. Den känslan är så underbar tycker jag!

Så, potatis i ensilagebädd – vilken hit!

Den där överraskningen vi hade med oss hem var en ny liten familjemedlem!

Hej och välkommen lilla Freja!

Efter vår 10åriga, älskade Skrållans bortgång i början av sommaren har det, trots huset fullt av barn känts lite tomt. En katt bara måste finnas där jag bor. Kattmänniska som jag är. Så efter en sommar utan kurrande katt i knät (men i vetskap om att en kattunge finns att hämta när ålder är inne) är nu ordningen återställd och vi har en ny liten stjärna här. Barnen har inget fått veta så en överraskning blev det allt! Dom är såklart överlyckliga och Hedvig får vi nästan tvinga till att släppa lilla tussen då och då så hon kan få upptäcka sitt nya hem på egen hand men det är frusterande tycker treåringen som gärna ska bära och gosa 24/7…

Så nu hoppas vi att denna tös ska bli en hejdundrande jägare och hålla gården i schakt när det gäller råttor och även ge oss det där härliga goset som bara en katt kan!

Vi lämnade två av tre barn på förskolan på torsdag morgon och så började vi bila uppöver landet. En liten roadtrip för att få göra lite gårdsbesök!

Vi har en ritning nu som känns väldigt bra! Så vi hälsade på några gårdar som har byggt väldigt liknande. Och vad det ger mycket alltså! Att få se i verkligheten istället för bara de där linjerna på ett papper!

Ostriket och Ånäset var destinationen!

Vi kom fram till några små ändringar och nu känner vi oss så himla nära en slutgiltig ritning! Såå häftigt!

Ett positivt besked har vi fått också angående investeringsstödet att det förmodligen kommer pengar efter årskiftet (!) så det går verkligen åt rätt håll nu! Men det är fortfarande en del tunga poster kvar, typ som bankbesked, köp av gård osv…

Vi fick även lyxen att somna och vakna här! En middag med bondekollegor och övernattning i deras fina stuga blev liksom pricken över i med denna lilla trip.

På morgonen rullade vi hemåt igen. Barnen hade sovit hos farmor och farfar, så spännande att sova borta!

Vi hade även med oss en överraskning hem, till hela familjens förtjusning! Men det kommer i nästa inlägg!

Å hej och hå så har dagarna swishat iväg igen.

Vi har till och med kommit in i September.

Jag skulle kunna skriva en massa saker här om veckan som varit men jag har inte riktigt tid nu. Men jag vill i alla fall kika in här för att meddela att jag lever och det rullar på ungefär som vanligt.

Vi är mitt i andra skörden nu som stökade till när det kom regn när vi tänkte slå (som vanligt) och nu har vi kört för fullt dessa gluggdagar för imorgon och framöver ser det ut att komma en skvätt mest varenda dag! Så det är i grevens tid att få detta balat nu.

Vi ska nämligen iväg imorgon också. Så idag har C suttit i balpressen och jag springit runt och försökt ställa lite. Sprungit runt stängsel för att minimera risken för rymmande djur och fick men en flåsig träningstur på köpet.

Och försökt fixa den där nedrans nya flottören som jag nu till slut fick dit men så läker badkaret istället…Många turer med detta i år!

Och ikväll när Pontus skjutsades ut till pappa C som satt och balade upptäcks punka på bilen! Fantastiskt… Så däckbyte blev kvällen ägnad åt.

Imorgon ska vi upp tidigt och ge oss iväg en liten mini-sväng och jag hoppas att det inte dröjer lika länge till nästa uppdatering här!

Godnatt!