En lyckans morgon.

Den var söndag igår och det kändes faktiskt nästan som en söndag, hela dagen!

Länge sedan man hade en sån här dag. En lugn dag utan en massa måsten. Mulet och halvtråkigt så jag tog mig tid till lite innestäd.

Farmor och farfar var borta hela helgen också så det var bara jag och de små.

Och ÄNTLIGEN fick vi lite mera gjort i odlingsväg. Det är ju bara spenaten som kommit ut i pallkragen än och tomatplantorna i växthuset, sedan stannade det av fullständigt när vårbruk kom och allt. Jag som hade såna visioner i år… Liite mer än i fjol men ändå inget dunderprojekt. Ha, trodde jag ja. Men de där krassefröna jag sått inne och på håret att glömma bort nu på slutet fick äntligen komma ut till blomlådorna. Lite klena och rangliga (de kanske inte riktig fått vatten precis som de borde hela tiden…) men de tar sig nog nu när de får komma ut! Två lådor med plocksallad som är så himla smidigt att ha i blomlåda sådär på bron! Och en med ärtskidor som kan slingra sig upp tillsammans med humlen senare.

När vi alla tre med jordiga händer duschat av oss så begav vi oss och mötte upp C. Färdig med stora balningsprojektet på hur-många-hektar-som-helst så vi åkte till goda vänner där vi fick god middag.

En finfin kväll och härligt avslut på denna söndag.

Imorse var väckaren ställd igen på tupptidigt och vi vaknar då till REGN!! Så ljuvligt! Mamman drog iväg på Borta-jobbet med vindrutetorkarna på!

En timme tidigare än vanligt får jag göra kväll för att åka och hämta barn. Lilla P har fått feber.

Han som inte visar så mycket när han är sjuk utan kör på ungefär som vanligt, men det märks ju ändå att han inte riktigt är sitt vanliga jag. Så lite strosande på gården hemma och så in lite tidigare för att ”tvinga” till vila. Soffstund och bokläsning.

Och nu kväll. Känner mig trött. Men oerhört glad att det kommit lite regn, väldigt lite i förhållande till hur torrt det är men några mm i alla fall och imorgon väntas det mer. Kom kom kom säger vi!

Barnen är nattade, pappan är hemma före nattning (!) och vi ska ut en sväng tillsammans nu och greja lite på gården. Farmor och farfar är tillbaka och har koll på snusande barn.

Trevlig kväll!

Att lösa situationer, på något vis.

Vi såg pappan en liten stund tillsammans imorse innan han åkte och balade, inte mycket av den tiden nu, hela familjen.

Jag och barn gick upp till grannarna på förmiddagen. Barnen lämnades av där och jag kunde stängsla där nedanför gården. Den sista stora fållan att fixa stängsel runt!

Gick ut i rekordäcklig dy i den här sjön, i rekordlågt vatten. Fick gå långt i det äckliga med andra ord. Och längtat ut där hörs en knall. Åska! Kändes ju sådär att stå mitt ute i vattnet då… Skyndade lite påväg in och halvvägs ser jag en igel (!!!!!) i vattnet framför mig!! Herregud vilken chock! Typ aldrig sett en sån i hela mitt liv! Och inte trodde jag det fanns i vår sjö! Sista biten gick fort kan jag säga!

Kom nu regnet, kom!!

Ja, nån liten skur i alla fall…Men varje droppe räknas just nu.

Barnen hade haft det toppen hos snälla grannar, fått lunch och allt! Guld värda är dom! Det underlättade otroligt att de kunde ha barnen en stund så jag fick detta gjort.

Så hem och lägga trötta barn i vagn väldigt passande så kom farmor och farfar hem precis för att ställa iordning grejer inför kommande båttur så med barnvakt på sovande barn så kunde jag springa och koppla ström och släppa över korna på nya fållan.

När barnen sedan vaknade så åkte vi och hälsade på en fin vän. Länge sedan vi sågs så det var verkligen på tiden. Fikade gjorde vi (åå så kaffet smakade gott då jag inte druckit sedan morgonkaffet!) och barnen lekte ute sedan när nästa skur dragit förbi.

Hem för mat och så kom pappan hem!! Ännu mera regn hade kommit där uppe så de fick avbryta balningen.

Vi åkte tillbaka hela familjen med lånad maskin och fick en kaffekopp där.

Nu, sena kvällen. Alla sover men jag sitter här en stund. Bara känslan av att sitta i soffan en liten stund känns lyxigt.

Varje dag är ett pusslande, såklart. Det har ju alla med barn. Men ibland blir det lite mera trixigt. Som när man är lantbrukare och har jobb som bara måste göras. Djuren måste ju alltid ha mat och ibland är det lite svårt att ha med två små barn hela tiden. Då är grannar, vänner, mor-och farföräldrar en gudagåva som gör att man kan lösa vissa situationer lite enklare. För lösa det, det måste man oavsett.

 

Nej nu kallar sängen kallar så godnatt säger jag.

Det där intresset.

Inlägget innehåller en adlink. 

En morgon med frukost tillsammans med mina två barn, det kändes länge sedan, hela fyra dagar!

Så en lugn förmiddag har vi haft här hemma. Pysslat om höns och kycklingar.

En av adoptivmammorna med sina små. 10 stycken tar de hand om nu (en kyckling dog efter tre dagar, varför vet jag inte, sånt som händer tyvärr), de två ruvhönorna som inte fick några egna kycklingar. Och rasen Welsumer som detta är (och tre grönblandisar) ska vara nästan med säkerhet könsvisnade vid kläck så ser den statistiken väldigt bra ut. 6 hönor minst!

Då vi har räv som stryker kring gården så tar jag inga risker med de små. De får vara ute i en gammal kaninbur på dagarna men på kvällen lyfter jag över hela gänget i en annan kaninbur med botten och ställer in i Lillstuga på gården och stänger dörren. Ingen räv som tar sig in där inte! Och samma visa på morgonen då, de bärs ut och lyfts ut till uteburen och får picka gräs där under dagen. Ett himla flyttande men vad gör man inte för de små. Och så tar man ju och håller i varenda en flera gånger om dagen, så de blir vana hantering.

Sen att jag nu har två barn som delar mitt intresse gör ju saken ännu roligare! Pontus hjälper till och flyttar både höns och kycklingar och hänger gärna inne i buren långa stunder (självklart med övervakning). 

Och lilltjejen som blir helt till sig när hönsen kommer i närheten och klappar småkycklingarna med sån försiktighet att man smäller av.

Himla mysigt är det under mamman. Detta är två hönor, de med ”eyeliner” och kanske en av de blandade Welsumer/isbar kanske tupp då?

Och igårkväll så lades en laddning till in i kläckaren! Den här gången hälften Bramha och hälften Isbar (Silverudds blå). Bramah är egentligen en av mina favoriter. Stora och så, så vackra men med storlek kommer aptit så det går mycket mat. Men jag bara måste ha några stycken! Och då en i grannbyn hade precis i den färgskalan jag älskar så fick jag tag i några ägg hos henne som tragiskt nog hade blivit av med hela flocken en dag (eventuellt lodjur!?) så jag hoppas att de blir några av dessa ägg. Att de inte blivit för gamla och så. Kul för både henne och mig att få några avkommor av den himla fina flocken ❤

Tittar med spänning på de fint nya gröna äggen. Tro om hon kommer ihåg och vet att de blir kycklingar snart? Lillstumpan.

Min kod BONDE10 räcker juni ut hos Omlet.se där min kläckmaskin är ifrån!

Nej nu ska jag väcka en pojke som inte ska sova så mycket längre, som inte kommer somna ikväll annars…

Ha en fin fredag och trevlig helg!

 

 

Helgen.

Alltså.

Jag måste ju springa in här och säga hej. Några dagar har passerat sedan sist.

Vårbruket klart men det har varit mycket ändå. Moster Fanny har varit här några dagar, typ sommarens visit så de flesta av helgens timmar har spenderats med henne.

Kalasande hade vi här igår då C fyllde 30! Något han inte tyckte var någonting att fira då det där 30-sträcket inte är nån höjdare enligt han…

Men det var första gången på väldigt länge som vi hade en lugn dag. Satt på gräsmattan med barnen som lekte med sin kusin och inget kvällsjobb efter maten. Men lite annat krångel har vi, såklart stött på i helgen också.

Bilen, som nu står och måste ha en generatorerrem…! Nästan en rävkatastrof då han börjat knagat sig in i hönshuset (!) osv.

Så, nu är det måndag jag ska hoppa in i traktorn och rulla till Borta-jobbet. C måste ha andra bilen då han ska iväg så det får bli traktor idag.

Vi hörs snart igen!

 

Att pusta ut.

Tidigt morgonjobb igår på Borta-gården. Slutade nån timme tidigare då ett misstänkt regn drog in så jag skulle hinna välta klart de allra sista hektaren.

Så jag åkte hem – i spöregn! Det som verkligen behövs varenda liten droppe nu men nu blev man sinkad, igen!

Väntade en liten stund och då torkan är som den är så hade dessa milimetrar som kommit sugits upp på ett kick. Full fart över de åkrar som var kvar, stressad över att ha barn att hämta på föris.

Men till slut klaaar!

Välten fälldes ihop och tackades av för denna gång.

Ilade iväg och hämtade de där små, lite sen men de hade förståelse.

Så NU är det klart på riktigt. Nu kan det få regna så mycket det vill! Vi ser hoppfullt på nästa vecka då det ser ut att kunna komma något. De ändrar ju prognosen ungefär sjutton gånger om dagen men nått kan ju få komma i alla fall!

OCH inte nog med att vårbruket är klart, Fanny kom igår! Moster Fanny, barnens absoluta favoritperson.

Hon och mormor och morfar kom hit och åt middag igår kväll. Med farmor och farfar här också så var det fullt runt bordet. Och äntligen gjordes årets första rabarberpaj! Bara jag som gillar det i vår familj så inte jättekul att göra bara till sig själv sådär men nu med middagsgäster så var det den givna efterrätten!

Och när Fanny är här får man kika på barnprogram på hennes telefon istället för Bolibompa på tv, det är lyx!

Så vi pustar ut, för nu. Jag var så trött i gårkväll alltså. Man slappnar väl av efter en intensiv period med sena kvällar.

Nu ska jag iväg så vi hörs senare!

Ha en fin fredag!

Oväntat besök mitt på åkern och fina minnen.

Lördag och det sista blev harvat för i år!

Jag fick även oväntat besök där på åkern efter några timmars harvande – av brandkåren med blåljus! Larm för skogsbrand! Då förstår ni hur torrt det är, då det ser ut som en skogsbrand när harven dras genom jorden!

Lite komiskt ändå, tror nog att de var lite lättade att det var mig de träffade på och inte en brinnande skog i denna torka. Gamla kollegor var det ju också (har ju varit deltidsbrandman innan barnen kom).

Vi byttes av jag och C på eftermiddagen. Han satte sig och harvade och jag sträckte på benen med lite stängsling här hemma. Farmor var barnvakt åt den minsta i familjen och Lilla P satt med pappan i traktorn.

Till middagsdags badade vi av oss och satte på oss lite finare och åkte för att fira min farbror på 60-års kalas!

Släkt, älskade långväga kusiner hade en så mysig kväll på ett älskat ställe.

Fällsvik ❤

Där det finns så många minnen. Släktgården som andas farmor och farfar. 

Snickarboa, där det knåpades ihop ett och annat tillsammans med farfar.

Den där grinden där småkvigorna alltid var. Vi körde ungdjuren ut hit under många, många år. Här hade farmor och farfar koll på dom under somrarna när de bodde här.

Huset, som är precis som det alltid har varit.

Och istället för kvigor går nu några hästar och betar i hagarna.

Med utsikt över viken.

Det pratades minnen från förr, åts god mat och vi hade det så mysigt.

En kväll så behövlig. Efter veckor med fullspäckade dagar så ser vi nu ljuset på vårbruket. Jag tror faktiskt att denna period är den stressigaste för oss. Skörd också javisst men nu är det många moment och mycket timmar innan den där sista vältnignen är gjord över alla hektar, samtidig som det ska stängslas överallt och djur ska ut.

Och i dag heldag just på stängslingsfältet och med hjälp av svägerska och sambo. Sambo och både jag och C och såklart vår lilla pojke har dragit tråd runt nästan hela det nya betet.

Med väldigt smart anordning att dra ut denna tjocka, svårhanterliga ståltråd.

Svägerska och farmor var på hemmaplan och hade koll på de minsta små kusinerna och lagade mat till oss när vi hungriga och trötta kom hem.

Nu är det dags att sova. Imorgon väntar Borta-jobb igen och C ska äntligen sätta frön i backen!

Hoppas ni haft en bra helg!

Trädgårdsfix och familjejobb.

Vardagen, den går i 110 just nu.

Men än så länge så går det, med nöd och näppe. Livspusslet med hemmajobb, Borta-jobb, barn och hela bidevitten! Men det är väl så, det måste gå. Så man löser saker och ting eftersom.

Den där trädgården. Som ska vara enkel att sköta nu. Pallkragar bara och så växthuset med tomater ja det kommer liksom i tredje och fjärde hand just nu. Men igår fick vi äntligen en lite timme att göra i ordning åtmistone en krage och få de första fröna i jorden!

Bästa hjälpredan var med såklart och här hivas prima kobajs i för gödsling. Ingen bristvara på gården så att säga!

Mammans favorit Spenat fick vara först ut. Och till skillnad från i fjol då den delade pallkrage med dill så får den nu en helt egen och så skippas dillen. Dillen som jag fortfarande har i brukar i frysen, mycket blir det av den!

Vi gjorde oss sedan i ordning och när pappan kom hem från borta-jobbet så åkte vi hela familjen för att plocka upp stängsel från ett gammal bete som vi fått. Ja stängslet alltså som ska upp på ett annat ställe.

Ett idylliskt bete måste jag säga!

Med traktor åkte vi runt hela och drog upp de grova stolparna. Lillasyster i traktorn med mig och Lilla P hack i häl med C.

SSmåbenen pinnade på bra och typ 2,5 timme senare hade vi kommit runt.

Inte svårlagda ungar igårkväll kan jag säga.

Pappan gjorde tidig kväll och för en gångs skull fick jag mig äntligen en springtur!

Och som jag njöt! Jag tog in på åkrarna, sprang intervaller hit och dit och flög över det frodiga gröna! Jag tror inte mycket slår den frihetskänslan. Springa med långa sten över en åker helt ensam, ja med Kajsa såklart.

Så för mig blev det en rätt sen kväll ändå, men vad gör det när man fått kuta av sig lite stress och låtit pulsen jobba.

Imorse ringde väckaren tidigt och jag åkte iväg och gjorde lagårn men sedan hem igen då Lillstumpan fortfarande är orolig i magen.

Vi har harvat lite på förmiddagen jag och barn och nu efter vilan ska vi åka till mormor en liten sväng.

Nu hör jag en liten som vaknar så jag ska kila!