Dagen har tillbringats ute. Stängsling. Det har blåst som sjutton från sjön så inte har det varit sådär supervarmt. Dålig tråd hela vägen… Jag vill byta ut allt mot gammal hederlig ståltråd! Så länge den är hel så är det ström och är det ingen ström så är det för att den är helt av och då ser man de. De här syns ju inte vart strömmen försvinner! 😖
Årets första dopp…Typ. Inte direkt badvänligt tycker jag men det kan ju korna tycka, så stolparna måste ut en bit i vattnet.
Kajsa klagade då inte 😉
Samtidigt som man blir irriterad på strömmen är det sånahär dagar man tycker om det här yrket. Naturen är ju som absolut vackrast nu! Det gröna är så grönt, det luktar grönska. Energin och lyckan bubblar inom en när man vistas ute i detta, med en värmande sol och ljuset! Just i år är jag extra mottaglig över allt det vackra. Kanske för att det har varit en riktigt mörk vinter, ovanligt lite soltimmar, eller kanske för att jag har lärt mig att faktiskt se och njuta av det. Har alltid gillat naturen men man blir ju lite ”hemmablind”.
Ett tips eller en uppmaning till er. Stanna upp! Se er omkring, andas. Se vad otroligt vackert det är! Känn med sinnena, hör hur det låter, fågelkvittret som pratar i mun på varandra, känn lukten av nyutslagna gröna blad, knoppar som är påväg att spricka, känn den ljumma vinden och se det vackra, det illgröna, mot en knallblå sjö. Det bruna mot lysande gröna nyutslagna blad. Fantastiskt. Det är av naturen vi lever.
Nu ska jag bege mig ut till kossorna, dags för mjölkning! 😊
Titta bara! Det gröna mot de blå. Och det är ju tuuusen gånger bättre i verkligheten! 😊
Knopparna knoppas…På bristningsgränsen nu.

Nyutslagna löv, blanka och lite klibbiga och doftar ju såå! Och visst bor vi vacker? 😉






