Månad: november 2014

Mitt element

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Ledig

Jag blev klar med dagens missöde till slut. Lagomt till att det var dags för mjölkning. Som tur var så kunde jag ju gå in, anställd i lagårn! Men, preggo som man är så var ju jag helt slut efter denna aktiva dag. Så jag har inte alls gjort mycket sen jag kom in. Tänkte inte ens bli arg över att  jag fortfarande inte gjort det jag vill göra när jag får vara lite ledig, men när jag skulle börja med maten, den där steken jag tog fram för dagar sedan och inser att den har blivit dålig, då får jag ett litet utbrott. Det är väl själva f*n att man inte ens ska hinna laga mat. Ännu en köttbit i soporna, kul! 

Men jag lugnade ner mig rätt fort. Tog till vara på den lugna kvällen av vila. Insåg att jag hade allt som behövdes för en broccolisoppa så det fick bli kvällens middag. 

C och PAU är på rullande däck på hemväg. Inatt någon gång kommer han att vara hemma. Gillar inte att vara ensam alls, så en dag som den här är nog. Längtar efter han nu! Avskyr att lägga mig ensam i stora sängen. C fungerar som element till kalla mig. Nu kämpar jag att få upp lite värme under täcket på fläcken där jag ligger. Men snart så, kryper han ner bredvid mig. 

Mina ögon går i kors och jag ska upp och mjölka kossor imorgonbitti så jag säger godnatt!

It keeps coming

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Ledig

Åhå. Jag tar mig en paus nu och skriver lite här. Det är inte så att jag har glömt er det har bara blivit lite glest mellan inläggen då det kommit en massa emellan hela tiden.

Igår tog jag en lång powernap efter lagårn. Mamma kom sen och vi gick ut en sväng och plockade lite adventspynt. Hittade ingen lummer som vi båda skulle ha så jag får gå en till tur nån annan dag. Sedan var det till att "ställa". Den nya drängen skulle ha sitt första pass ensam imorse och i eftermiddag. Skrev lappar i massor, visade utfodring, bunkrade upp med mat till sinkor, kvigor och kalvar och halmade överallt så han skulle slippa göra sånt.
Inatt åkte C ner till Skövde. Sveriges Mjölkbönder ska ha ett stormöte där idag. Om att denna situation vi är i är ohållbar och det måste hända något, NU. Säkert jätteintressant och det skulle vara debatt och grejer. Journalister och tv skulle vara där så kanske vi får veta något om hur det gick och vad som sas i media framöver.

Jag skulle alltså inte behöva mjölka och ta det lite lugnt. Sovmorgonen imorse var oslagbar. Men när drängen ringer och säger att en grupp kvigor har hett sönder en vattenkopp som stått och läkt hela natten och att de nu bor i ett badhus, faller den där härliga känslan som sten.

Så nu sitter jag här, i lillttaktorn och tar en paus från skottande och sopande av vatten. Som är överallt på kvigavdelningen. Foderbordet och fodret var som en soppa så bara att köra ut och de klafsar omkring i vatten där de går. Bäddarna har klarat sig hyfsat så med lite ny halm kan det nog gå att få till. Men det kommer ju att måsta köras ut hela bäddarna då det är blött inunder en bra bit. Men mitt i ombyggnadtionen går det inte att öppna en storgrind så det får vänta tills C kommer hem.

Men mjölkningen slipper jag ju ikväll i alla fall. Så jag hoppas jag hinner få några lediga timmar ändå.

Nä, nu måste jag fortsätta!

Soppa i skopan och sopar vatten på livet.

En sån där dag

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Gravid, Ledig

När det inte går som tänkt, som man vill. Ännu en gång skulle jag försöka ta det lite lugnt, och ännu en gång gick det i stöpet. 

Jag fick i alla fall en sovmorgon. Alltid något. Efter att ha blandat foder och kört ut till kvigor och kor skulle jag få vara ledig resten av dagen. Ta det lite lugnare. Städa huset, laga mat och sånt i lugn och ro. Men det slutade med att det inte blev så, alls. Helt plötsligt står jag och mjölkar eftermiddagsmjölkningen och har varit i full gång hela dagen. 

Vi hade bjudit mor och far på fika på kvällen som jag hade tänkt baka något gott till men det blev som vanligt, in i duschen, mat från frysen och en snabbt ihopslängd sockerkaka. Toscakaka faktiskt, som inte blev så vacker i all hast men smakade gott gjorde den! 

Idag går vi in i 30:de veckan. Det innebär att det är 10 kvar. 10! Herregud det är två och en halv månad bara, helt plötsligt har tiden dragit iväg! Jag måste börja ta det lugnt, det bara är så. Det vi om båda två och båda blir lika frusterade när det inte går. Samtidigt som C också känner att det är dags att  vara lite ledig. Han har inte varit ledig, alltså helt ledig i mer än en dag sedan i början av Maj. Svår kombination att få ihop.

Men! Kanske, kanske har vi fått tag på någon som kan jobba. Vi hoppas såå att det ska funka. Vilken otrolig lättnad det skulle vara. 

Idag var det jag som gjorde morgonmjölkningen. C fick sova ut lite. Men nu då. Idag ska vi se om jag kan vara lite ledig. Jag ska i alla fall börja med en powernap. Frukosten är redan intagen, den väntas det inte med! 

Den här boken har jag läst och tycke den var superbra! Hon skriver så himla roligt att man skrattar högt flera gånger om. Det är hennes egna erfarenheter efter att fått fyra barn. Man får saker och ting berättade från en person, hennes tankar och erfarenheter.

Lite av en Bäbisdag

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Gravid

Idag har det varit lite av en Bäbisdag kan man säga. C gick upp och mjölkade imorse och jag kom ut lite senare och hjälpte till med det andra. Kalvar och spola och så. In för en snabb frukost och sedan ett besök hos barnmorskan. Det ser jättebra ut, både hos mig och Bäbis. Så skönt! 

Hem och blanda foder, ströade upp alla liggbås i hela lagårn och lite annat småpyssel. Lite mat i magen och sedan bar det av igen, till samma ställe men den här gången första träffen med Föräldragruppen. Bäbisprat igen och när vi var klara där så var det bara att åka raka vägen hem för att göra lagårn. Jag mjölkade och C fortsatte greja på kvigavdelningen. 

En kossamu ser ut och ska kalva inatt så hon flyttade vi in i en box. Innan det var möjligt fick vi flytta om lite kalvar, det är många nu! 

Men nu sover vi snart båda två så jag säger godnatt! 

Flera växlar, eller kanske backen?

av Paulina, publicerad i Bondelivet

Lägga in en växel var det ja, jo tjena. Det blev ju minst tre eller kanske vi fick in backen? Jag skulle in på Vallen, tanka en dunk diesel till traktorn och passa på att köra ett pass på gymmet. C gick ut när jag skulle fara och hittade då de större kvigorna där de inte skulle vara i lagårn. De hade lyckats få upp en grind, helt plötsligt som varit där hur länge som helst. Och det är ju kor så såklart har de levt rövare. På nya, fina kvigavdelningen. Sprungit runt i de andras mat, stökat ner och bajsat, överallt. 

Det blev inget gym, tanka diesel och sedan hem igen. C städadeupp efter kvigorna, det skulle halmas åt dom och tillkom att köra dit nytt fräsch foder som de andra förstört. Jag blandade foder åt korna och körde balar till sinkorna ute. Och inte nog med detta kaos. Kvigan som hade problem att kliva upp förra veckan hade kalvat. Oförhappandes 10 dagar för tidigt så det låg en kalv i skrapgången. Denna kviga har en superbra härstamning, är seminerad med Super och kalven blir en kviga. Så lycklig jag skulle bli i vanliga fall men hjälp, hur många fler kvigor ska det bli?! Mammako hade än en gång kommit för långt fram i båset och kunde inte komma upp. Och mitt allt detta är klockan mjölkningsdags. 

In med kalven och tvätta den i mjölkrummet. Springa och hämta råmjölk ur frysen sedan körde jag igång mjölkningen. Efter att alla var mjölkade C var klar med sitt, de små hade fått halmat och ny mat. Vi hjälpes åt med kossan och lilltraktorn såklart. Drog bak henne lite så hon kunde kliva upp. Hon och kalven är nu i en box över natten. Kalven har fått sitt första mål råmjölk också. 

Pust. Köttbiten som tinat upp idag och skulle bli söndagsmiddag ligger orörd. Som tur var träffade jag på mormor och morfar när jag var in på Vallen. Jag åkte upp till dom en snabbis och hämtade aroniasaft som mormor kokat åt oss. Med oss fick vi också en burk äppelmos, tjohoo! Men också lite mat de hade fått över från en middag igår. Himla snällt. Speciellt en dag som denna så var det ju perfekt. Så vi fick god mat i våra magar ändå. Tack för det! 

Ja det blir ju inte alltid som man tänkt sig, det har vi lärt oss för länge sedan. Men tänka att det alltid ska kännas som att man blir straffad för att man tagit några timmar ledigt? Det är ju alltid då det händer massa jävulskap. Aja, vi fick ju kväll till slut och middag i magen så nu gör vi kväll och säger godnatt.