Alltså, jag vet inte vart jag ska börja.
Vilken skitdag det var igår!
Jag orkar inte gå in på detaljer men allt känns så himla hopplöst. Det är fruset överallt, kulvert, gångar, vatten, avlopp, mjölkgropen, Lilltraktor, stor traktor. Ja de två sistnämnda är ju inte pga kylan men det är något som inte funkar vilket försvårar mycket jobb.
Det känns så fruktansvärt långt bort till något sånärt fungerande lagård. Så igår var en riktig tung dag.
En av de värsta faktiskt. När man tappar hoppet helt, ja då är det inte lätt.
En av baksidorna att inte Lilltraktorn funkar är att vi inte kan köra mat till kvigorna riktigt. Då det är anpassat efter den…
Så en bal vid gaveln och sedan är det bara att haffa högaffeln och börja handskotta till 30 kvigor.
Tog en paus och pustade lite. Klockan var mycket, magen hungrig och tårarna brände. Men man kan ju inte bryta ihop och bara gå in. Djuren måste ju ha mat.
Det blev en tidig kväll i säng och igen en tidig morgon imorse.
Vi fick igång John Deeren igår och kunde köra balar åt korna (ja en sprint till lastare på stora JD är borta så den går inte att utfodra med. Det kopplas ju hejvilt mellan plogblad och lastare dagligen nu…).
Idag slås vi av ännu ett problem. Blåbärsmjölk igen. Tar mer om det en annan dag.
Drängen mjölkade ikväll. Känns som hundra år sedan sist. En kväll fri från mjölkning.
Och vet ni vad jag gjorde? Jag åkte på gymmet. Det har inte blivit nån träning på ett par dagar, med allt jobb och bäbis och så. Men nu, C var hemma med den Lilla och jag drog iväg. Och å-å-å. Jag inser gång på gång vad jag älskar detta! Gymmet är verkligen en fristad. Inte en tanke på frusen dynga och blåbärsmjölk utan bara där och då, bara jag.
Kommer hem helt hög, lyrisk och ömma muskler. Ingen överkroppsträning då den får sig en omgång dagligen så det är benen och magen det kommer att kännas i imorgon, lovely! Och så intervaller på bandet. Det behövdes verkligen det här. En urladdning av allt det jobbiga.
Nu har vi haft en lugn kväll. Soffläge. Imorgon är en ny dag och då tar vi den då.
Godnatt!
Mitt liv som bonde 
Men åh… finner inga ord, men vet hur det känns när man står där och är så förbannad, frustrerad o allt känns hopplöst o tårarna rinner för man vill verkligen inte ha det så som det är just då. Styrkekramar söderifrån även om vi har -20 här så har *peppar-pappar* inget mer än ett par vattenkoppar hos korna frysit o det beror på att ventilationen justerades häromveckan så nu stänger den inte helt! *morr*
GillaGilla
Åh, vad jag lider med er! Börjar nästan gråta när jag läser om allt elände som drabbar er. Ni är otroliga som orkar kämpa! Massa styrkekramar från mig!
GillaGilla
Usch vad jag lider med er. Kämpa på!Här hade två vattenkoppar läckt hos ungdjuren hela natten, så blir att mocka ur bäddar i 25 minus. vinter har verkligen sina prövningar.
GillaGilla
Åh 😟 kan det aldrig gå bra för er? Blir ledsen när jag ser hur mkt jävelskap ni får gå igenom 😟
GillaGilla
Usch o fy säger jag bara , det är så tråkigt att höra men jag förstår er , tillsammans med min man driver jag en gård med ca 50 mjölkkor o lika många ungdjur o vet hur tufft det är idag , hoppas allt ordnar sig för er ända kram Monica 😊
GillaGilla
Hej läste artikeln i Expressen idag 30 januari.Tycker det är synd att ni lägger ner verksamheten, samtidigt förstår jag varför med dagens sjunkande priser på mjölk, att det i längden blir ohållbart.Kommer ni upphöra helt? eller kanske prova att framställa egna produkter och i mindre skala? För att sluta med det man älskar måste ju vara svår.
GillaGilla