Det är helt otroligt vilken uppmärksamhet vårat beslut om att lägga ner mjölkproduktionen har fått! Igår hade vi fullt upp med telefonensmatal från massor av tidningar, radio och tv.
Det är jättebra att det här får så mycket uppmärksamhet. Vi är inte de första och långt ifrån det sista. Men blir det en sån här uppståndelse så kanske någon, någonstans, någongång får upp ögonen och ser att detta är totalt ohållbart. Att vi snart inte har någon som producerar mjölkprodukter till Sveriges befolkning.
Vi känner inte att detta är något nederlag. Vi har kämpat och kämpat för det här men till slut tar det stopp, man orkar inte hur länge som helst med motgång på motgång. Konstigt känns det och sorgligt, men den känslan som är störst är förbannad. Jag är så arg att det ser ut såhär! Att vi går på knän och kotor när vi försöker göra nånting bra för Sveriges befolkning! Producera bra och hållbar mat till er alla! Och dessutom få hålla på med det vi älskar, vår passion. Men det går inte.
Vi kommer inte att bomma igen helt. Vi lägger om till kött. Planen är att sluta mjölka så snabbt som möjligt, sinlägga korna och så får de vara början till vår köttbesättning. Detta är en övergång som säkert kommer att bli jättetuff och sedan står vi inför en ny grej. Köttproduktion. Det är långt ifrån mjölk och vi har ingen aning om hur man gör! Men vi ser detta som en ny utmaning. Att sätta oss in i detta och försöka få detta att rulla. Det är inget vi kan försörja oss helt på men som eventuellt gör att vi kan bo kvar på gården. Tanken är väl sedan C kan köra ute mera på sommaren och ha snöröjning på vintern och att jag tar jobb utanför gården.
Det känns så konstigt, att över en natt inte längre se på den framtid man titta på så länge. Att vi nu inte har någon aning om hur den kommer att se ut. Men vi får börja bygga på den nya och den blir nog bra den med.
Jag vill säga tusen stora TACK till alla er som lämnat så fantastiskt fina, förstående och peppade kommentarer både här, på fejjan och Instagram. Jag blir rörd och tårögd när jag läser era fina ord. Tyvärr så kan jag inte svara på alla så jag svara på er allas här nu. Ni är så stöttande och bra! Tack!
Mitt liv som bonde 