Så typiskt men en riktig hit.

Igår;

Att byta sängkläder på storsängen tillsammans med mamman var en riktig hit! Den där Lille for runt som en virvelvind bland täcken och kuddar.

En rätt lugn men en sån där halvdålig dag energimässigt. Men på eftermiddagen lämnade jag mina pojkar och åkte väg till den ny-nya gården (där jag var tillfälligt förra helgen). Där väntade en massa Muor på att bli mjölkade. Ibland så är det precis vad man behöver. Mjölka kor, och humöret ger med sig. Och ibland kan det även vara precis tvärt om. Kossor alltså, väcker såna känslor, åt båda håll.

Och imorse var väckaren ställd på upp-och-jobba-tid.

Men det blev inte riktigt en full dag. Lilla P har gått och blivit förkyld så han var hemma från Järnsta idag. C har mycket att göra och det är inte alltid jättelätt och praktiskt att ha med den Lille. Så jag åkte hem lite tidigare på eftermiddagen och bytte av C.

Förutom snorig och hostig så var det en pigg filur och även mamman kände att hon hade en bra dag så äntligen, äntligen kom jag till skott att baka matbröd.

Jag hade såklart en himlans fin hjälpreda.

Han som såg på en sekund att det var en traktor på baksidan av mjölpåsen.

Men. Detta recept är busenkelt och som jag fått av min mamma. Och då står det inte riktigt mått på mjölet i receptet. Typ ”häll i så det ser bra ut”. Men jag fick för mig att den skulle vara ganska kletig. Då den bara sak i fyra stora bullar på en plåt sen. Men jag lyckades nog ta alldeles för lite av mjölet och kanske också för mycket jäst (hade torrjäst som jag aldrig har använt, typ)? För det blev en hel degexplotion under den där stackars bakduken! Det rann över och blev ett väldans klet av typ halva köket.

Lilla P tyckte det var helfestligt dock!

Det blev ett beslut att bara hälla ut hela degkletet på plåten och in i ugnen efter nästa jäsning. Där såg det sedan ut som ett flygande tefat när det var klart. En stor bulle med en himla höjd!

Men den sjönk ihop och visst blev det ett ätbart bröd. Något kletigt men nybakat med smör som smälter, mm!

Det kändes liksom typiskt. Att jag till slut kom till skott och så blir det bara pannkaka av allt. Men i slutändan så vart det ju faktiskt något brödaktigt. Lilla P verkade helnöjd över hela alltet, att få vara med, hitta små traktorer och gegga i deg. Vad mer kan man begära liksom?!

V fixade ihop lite middag också och så kom pappan in och åt med oss. Han gick ut sen igen och jag och Lilla P likaså. Men på nattningsrunda. Ja! Till och med en kvällsprommis kom jag mig ut på, efter jobb och bak och allt. Woho på den liksom!

Lite styrkeövningar också när jag kom hem och Lilla P sov vidare ute på altanen.

Och nu är det kväll-kväll. Det är täppt i näsan även på den Stora P nu så lite ingefärste sörplas innan det väldans snart är dags att krypa ner i sängen.

Godnatt!

En reaktion till “Så typiskt men en riktig hit.

  1. Går det ens att misslyckas med det receptett? Felet är att degen INTE ska vara lös. Man ska lätt baka ut fyra bröd. Lantbrödsmjöl är heller ingen hit. Mest vetemjöl ska det vara, med lite inblandning av graham. På’t i gen bara!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.