Författare: Paulina

Här skriver jag om min vardag som ung bonde, fru till min C, mamma till Lilla P och Lillasyster Hedvig. Jag älskar mitt liv på landet, med familjen, djuren och naturen. Träning och hälsa ligger mig varmt om hjärtat också. Välkommen!

Fullmäktige

av Paulina, publicerad i Norrmejerier

Nu är jag hemma efter två dagar på konferens. Jag tycker att det har varit bra. Många diskutioner om saker och ting.

Som ni vet är vi i inne i en kris just nu, alla mjölkbönder bla pga Rysslands bojkott mot europeiska mejeriprodukter som gör att det är ett överskott av mjölk i Europa. 

Det är alltså viktigare än någonsin att ni, konsumenter väljer rätt i mejeridisken. Ni har otrolig stor makt och påverkan på hur väl vi tar oss igenom detta. Billig ost från utlandet kommer säkert att komma mer och mer som inte kan ta vägen någonstans. TÄNK. Det kommer att konkurrera ut oss, vår egen inhemska ost. Och det är inte bara just dryckesmjölken som är viktigt att välja rätt, det är ju alla produkter och just osten är himla viktigt. En liter mjölk är en liter mjölk, men ett kilo ost är ju 10liter mjölk! Jag ska inte bli långdragen nu men ett budskap vill vi Norrmejerister dela med oss till er som jag hoppas ni sprider bland vänner och bekanta och lägger en tanke på där i affären när det handlas. 

Om alla 600.000 norrlänningar köper en liter mer av Norrmejeriers mjölk, fil, yoghurt eller grädde per vecka så får vi mjölk bönder 75öre mer per kilo mjölk. 


DU kan påverka.

Så himla precis

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Norrmejerier

Regnet övergick i snö ändå. Lagomt när jag skulle iväg. Köra bil i detta väder var ingen höjdare men PAU hade en tid hos Volvo för att få byta en grej. Snabbt gjort var det i alla fall och innan jag for hem sprang jag och kände lite på söta bäbiskläder och köpte med mig gofika hem.
C har grejat med skrapan idag men fick inte till det som han ville. Löste det på annat sätt så de nu går på auto i alla fall.
Vi hjälptes åt att flytta lite kalvar och sedan mjölkning. Under tiden halmade C och utfodrade sinkorna.

Tanklampan i traktorn lyste, den som drar rivaren. Jag for iväg efter lagårn och tankade två dunkar så det kunde köras ut foder. C skulle "bara" göra det och sedan gå in för kvällen. Han startar bara för att få lite lyse och vad händer? Soppatorsk, naturligvis! Att det var så himla precis…
Och så är det ju Jordbruksmaskiner så der där med att göra något enkelt och logiskt finns ju inte riktigt. En handpump på ens sidan traktorn och filtret man ska öppna och kolla när det kommer bränsle sitter på andra sidan?! Man kan alltså inte pumpa och titta på samma gång. Och man måste ju pumpa samtidigt för att se om det kommer nått. Ja, jag orkar inte ens bli upprörd just nu.

Vi stod där i mörkret, i snön med varsin pannlampa och pumpade och pumpade. Till slut så startar traktorn, korna fick mat och vi kunde gå in. Lite ätbart i magen och nu är det sovdags.
Imorgonbitti ska vi upp lika tidigt som vanligt men jag ska inte ut till lagårn utan åka upp till Skellefteå på Norrmejeriers Fullmäktigekonferens.

Så nu säger jag godnatt!

Alltid lika trevlig syn. Skrapor som går av sig själv och renaskrapade gångar.

Blommar mot regnet

av Paulina, publicerad i Bondelivet

Igårkväll efter lagårn åt vi middag och sedan gick vi och la oss nästan på en gång. Trötta så in i bomben båda två. 

Motorn till skraporna kom igår. Så där blev fokusområdet igår. Byta ut, koppla ihop och in med skraporna i gångarna. En skrapa är lite sönder som måste svetsas. Det gick att köra men vi vågade inte ha dom på auto. Men det känns skönt att det är skrapror i gångarna i alla fall.

Imorse var det sådär extra gosigt i sängen. Inte det lättaste att sig upp men det är inte så mycket att göra åt, bara att kliva upp. 

Nu är kossorna mjölkade och utfodrade. Våran tur för frukost och en lugn stund. Regnet smattrar på fönstret. Jag är glad att det inte är snö, inte än. Jag blir för stressad om det kommer snö nu. De varnar för stora mängder idag, men såhär nära kusten blir det nog mest regn. 

Godmorgon till er därute.

En pelargon har orkat slå ut sina knoppar. Den vill väl också blomma som den fina orkidén bredvid.

Den blommar mot regnet. Fint tycker jag och starkt.

Men kossan

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Gravid

C fick en ledig eftermiddag igår och jag gick till lagårn. Men tyvärr fick jag ringa ut han nästan på en gång. Kossan 418 hade fläkt sig! Jättelängesedan vi hade någon fläkning, vilket vi är himla glada för, men nu hade det hänt. Hon låg i alla fall i ett bås och inte i skrapgången som tur var. En fläkning innebär att de har ramlat eller halkat och bakbenen har fläkts åt varsitt håll. De har gått ner i splitt helt enkelt. Vilket inte alls är en så naturlig possition för en stel, tung ko… Det kan bli så illa att hon får såna invärtes skador, blödningar att hon inte kan ställa sig upp igen och man måste ta bort dom. 

Ännu en gång var lilltraktorn ett fantastiskt hjälpmedel. Vi bökade in en stropp (ett band) under henne och lyfte upp bakdelen med traktorn. Satt ett fläkband mellan hennes ben så det inte ska hända igen och fick henne sen att ställa sig på benen. Och en sån otrolig lättnad att hon kunde stå på benen och gick även själv in i en box. Pju! 

Sen kunde jag börja mjölka. Klockan var åtta när jag kom in. Mat och lite soffmys innan sängen. 

Imorse var vi upp båda två igen. Många plusgrader ute, nästan tvåsiffrigt! Det tackar och bockar vi för såhär i November. Vintern hinner komma ändå så det kan gärna få vara milt så länge som möjligt. En ny kalv har kommit under under natten. En kossa som vi väntat på som gått över 9 dagar. Förväntade oss att det skulle bli en tjur då men inte då, en stor, fin kviga! Herregud nu får det varar nog med kvigor! Vi har inte plats! Håller det på såhär så kommer det bli rekord i kvigor på ett år.

Nu är det frukostdags och förhoppningsvis kommer ett samtal att utgödslingsmotorn är påväg. Då ska skraporna in igen idag. 

Nu är det stopp. Nu kan jag inte slinka igenom mellan småpelarna på foderbordet längre. Magen är ivägen! Så nu får jag klättra över.

Ruskigt fin dag

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Gravid, Ledig

Vilken bra dag det blev igår. Mamma och jag strosade på stan och fikade gott. Det gäller att hålla i börsen nu, frestande bäbiskläder hoppar ju på en! Till min lycka så hittade jag ett oanvänt presentkort i en väska innan vi for, hur ofta händer det liksom?! Så jag köpte en fin tunika till mig själv. Den passar över bäbismagen nu men är ju en vanlig tunika så jag kommer  att kunna använda den efter att bäbis kommit ut också. Perfect! 

Jag kunde ju inte riktigt hålla mig…Och jag fåår ju, det är ju faktiskt en bebbe på gång. Var tvungen att gå tillbaka och köpa den här innan vi for hem. Är den inte hur fin som helst?! Älskar den! Tänk, en gosig vinterbäbis.

C var hemma och gjorde alla vardagliga sysslor. Så när jag kom hem var det bara att byta om och inte till lagårdskläder utan snäppet finare till och med. Mamma var snäll och tog mjölkningen (läängesedan hon mjölkade nu!) och vi åkte iväg till bekanta på middag. En jättetrevlig kväll med nya bekantskaper. Fyra gravida var vi så ni kan ju tänka er att det blev mycket bäbissnack. 

Inte alls så himla roligt att köra hem på kvällen. Världens regnrusk. Piskande regn, hård vind och kolsvart. Nästan som att köra i snöstorm. Såg noll och ingenting. Men vi kom hem till slut och fick oss några timmars sömn innan det var dags att kliva upp i ottan igen. Vi sov ut på soffan efter lagårn och har tagit en lugn dag idag. Men nu är det dags att bege sig ut igen, damerna i lagårn vill bli mjölkade igen. 

Trevlig söndag på er!