Gräset är alltid grönare på andra sidan

Idag har det varit en bra dag. Den där lilla luren jag tog på förmiddagen gjorde susen. En lejd dyngtunna kom och körde lite skit åt oss. Men återväxten har börjat ta sig så det kördes himla försiktigt. Vi har ju ingen gödning kvar! Det är betsällt ”lika mycket som vanligt” men det har ju kommit till lite mer mark eftersom. En lite tabbe helt enkelt. Det känns inte helt hundra bra att köra ut nu men lite vill man ju hjälpa till och göda marken så vi får nått på andra skörden också! 

Jag har gjort klart det nya betet! Precis klar innan det var dags för lagårn. Jag gruvade mig lite för hur det skulle gå att visa kossorna det nya eftersom att det alltid har varit en tråd i slutet av lägdan som gränsar precis mot den här nya där det har gått köttdjur förut. De skulle absolut kunna stå där som dumhuvven precis där tråden brukar gå trots att den är borta  –”Det brukar ju vara en tråd här så här vågar vi inte gå…” Den var jag rätt inställd på. Men tji fick jag! Och åt det bra hållet den här gången! Gick iväg med hela gänget, ropade och visade vägen och knappt några tveksamheter alls så sprang det ut på lägdan! De kanske har tänkt varje år  att –”Åå, tänk att få gå på det där betet!” Ni vet, gräset är alltid grönare på andra sidan… 

Så det var glädjeskutt och lycka att få komma dit. Det är otroligt stort! Egentligen skulle man dela in även den här i flera fållor men inte nu, inte i år. Det är så pass sent nu och gräset är långt så de får gå på hela, plus att det behövs xxx antal nya stolpar om man ska dela av! Nej, nästa år kanske. 

Nu är det sovdags. Hoppas inte nån buse får för sig att rymma ikväll igen. Jag har jour inatt också så kanske man blir väckt av ett larm. Men sova tänker jag göra nu i alla fall, förhoppningsvis så länge att det är väckaren som väcker mig. Godnatt!

C är ute och kör, förhoppningsvis sista natten för den här gången! 


Stod där och njöt en bra stund och tittade (och ångrade att jag inte tog med mig systemkameran!) . Kände mig så liten, som att jag var uppslukad av den maffiga naturen. Illgrönt, böljande landskap, en knallblå sjö och omringad av höga berg. En junikvällssol och så såklart prickenöver i, mina fina kor, lyckligt betande i det gröna gräset. Det här är en guldstund. Den stund som gör att jag älskar bondelivet. 

När ilskan lagt sig

Sekunden efter att jag klickat på Publicera igårkväll ringde telefonen. En kviga är utanför stängslet i Fällsvik. Jag hade alltså lagt mig och skulle väl somna inom sisådär 3 min men det var bara att kliva upp igen, klä på sig och dra iväg med bilen. 2 mil är det dit ut. Inte en sådär jätteglad P var det som åkte. Visste att den här kvigan är lite lurig, konstig, knäpp i huvet! Hon kan vara lugn ena sekunden och stå och klappa och prata med henne är inga problem men i nästa så kan hon springa iväg åt helt motsatt håll av ingen anledning, eller nån pytteanledning som jag inte kan lista ut vad det beror på! Hon är som ledaren också så när hon springer sådär med huvudet högt och blir som lite sprättig så stressar hon upp resten av gänget också, dumma! 😖 

Så det var med lite oro i magen om jag ens skulle få in henne, ensam! Tog med en kraftfoderhink och efter en stund, efter några vändor fram och tillbaka, flera näästan inne så fick jag in henne. 

På vägen ut tänkte jag bara att tur det är ljust i alla fall, så man slipper irra omkring i mörkret. Men på vägen hem när kvigan var inne och det mesta av ilskan hade försvunnit kunde jag ta in natten. Den dagsljusa juninatten. Inte många grader i luften men ljuset, dansande älvor på sjöarna och en enorm vit fullmåne gjorde mig lugnare. Så fantastiskt vacker och vad glad jag är att vi bor här uppe och får uppleva detta. Det blir inte mörkare än såhär. Det är bara att passa på att njuta den korta tid det vara, snart vänder det igen. 

Bums i säng där strax före tolv. Märkte inte ens när C kom hem några timmar senare när han var klar med att slå. Höll inte ens på att vakna av väckaren imorse men den vann till slut och jag klev upp och mjölkade. 

Vi åt frukost tillsammans jag och C imorse. En så himla mysig och välbehövlig liten stund tillsammans. Känns som att vi knappt träffas nu de här dagarna! Han har åkt iväg nu för att slå åt ännu en bonde här i bygden och jag tänkte faktiskt ta en liten blund.

    


Lite snabbt

Jag blundade lite för jobb nån timme och åkte till Fanny. Hon var ensam hemma (hon bor hos mamma och pappa nu) så jag kom dit och vi fikade massor och pratade om allt och inget, himla trevligt. Inget ko-snack och inget jobb, det kan vara skönt ibland det också. 

Men sen var det hem för jobb. Skulle ”lite snabbt” kolla igenom det nya betet vi har fått till i år som gränsar till vårt nuvarande till korna. Men det var ju inte bara, såklart. Tråden låg efter backen, tjock ståltråd, stolpar som var av och så måste jag öppna upp en hel sida så våra kor kan komma in på det betet och det behövs då mer tråd så man kan länka ihop fållorna på ett nytt sätt. 

Skit. Dags för mjölkning. Inget nytt betessläpp ikväll. C och company kom hem och åt middag. Vi samarbetar med en annan bonde som hjälper till att slå, går ju dubbelt så fort! Och traktordrängen Viktor som bär ihop balar. De är ute och kör igen men har inte så himla mycket kvar innan allt är slaget.

Jag gjorde en ny liten fålla till Lovis och Mini och flyttade över dom nu ikväll. Tog även en liten kvällsprommis med sinkorna och öppnade upp till lillgläntan i skogen så de får nytt att beta. 

NU ska jag sova!  

Lilla gläntan

Såhär fint gör dom! Det är nu gärsbevuxet i princip överallt på hygget. Skogen togs bort -02

Andra första-skörden

Ett tidigt morgonpass i lagårn är avklarat och det ligger frukost i magen. Snodde ihop en kalvdans igårkväll av 259s råmjölk, perfekt frukost! Ni som inte vet vad kalvdans är så är det så att när en ko har kalvat har hon ju råmjölk. Den är gul i färgen, lite tjockare och fullproppad med braiga saker, supernyttig. Kalven bygger hela sitt immunförsvar från den första mjölken den dricker så den innehåller i princip allt den behöver. Och av den här mjölken kan man göra kalvdans. Man bara häller i en form, tillsätter lite salt och kardemumma, om man vill och sedan skjuts in i ugnen. Efter typ en halvtimme är den klar, den koagulerar av sig själv i värmen och den är klar att äta. Den får samma konsistens som ostkaka typ (något jag faktiskt inte är så himla förtjust i…) och kan ätas med antingen sylt eller kanel och med mjölk till. Supergott! 😊

C kom hem strax efter tre inatt. Och snart ska han ge sig ut och slå. Vi tog ju inte allt förra veckan men nu har det växt på sig så nu ska resten slås ner.  

Ha en bra dag! 


Som straff

En varm dag idag. Vi hjälptes åt att få igenom vattenslangen genom vägtrumman till sinkornas bete. I födelsedagspresent fick C en radiostyrd traktor (John Deere såklart) som vi kom på att vi kunde skicka igenom! Men fyrhjulsdriften var inte den bästa så den fastande tyvärr, men coolt om det hade gått! Eftersom att det faktiskt var C som klantade till det i höstas när han tog in slangen och såg inte till att snöret följde med igenom så var det han som fick krypa 😏 

C for iväg sen för att bala. Jag blandade foder åt korna, fick ett sammanbrott då jag tappade en bal ur klämman. Klämman har ett par år på nacken och är svetsad ett par gånger. Nu går den inte ihop så mycket som den ska göra så om balen är för mjuk och blöt så åker den igenom och då är det kört! Det blir en massa extrajobb och extra tid för att få i den där j’keln som ligger där ihopfallen och ful, IRRITERANDE! 

Var tvungen att ta en snabb liten powernap innan det var dags för mjölkning igen. C är borta dagen och natten lång. Jag har lagt mig nu och ska sova. Förkylningen vill inte ge sig och jag tror att den bidrar lite till tröttheten som är nog efter långa arbetsdagar.  

Godnatt ifrån mig!

John Deere redo för uppdrag! Men lyckades inte…

Så C fick åla sig igen hela trummen som går under vägen. Han rymdes precis 😌