Till förfäran

Nu blev det ju sent ändå. Jag som skulle lägga min tidigt idag. Men en sen kväll i lagårn, middagslagning och dusch så blev det så.  

Jag tog en powernap efter frukost. Gick ut och kollade kossan och såg till min förfäran att hon inte klivit upp än och att livmodern hade åkt ut igen! NEJ. Ringde och pratade med vet. Hon ansåg att oddsen inte såg så jättebra ut om hon inte hade kommit på benen än, trots att hon är en väldigt liten ko och verkade pigg när hon åkte. Och att den fallit ut igen är ju naturligtvis heller inte bra! Jag och C diskuterade hur vi skulle göra. Kosta på henne ännu mera (ett veterinärbesök är inte gratis!) och nu hade det naturligtvis gått över på jourtid = mycket dyrare, eller ta bort henne på en gång. Man vet ju inte om honblir bra heller om vet kommer en gång till. Men självklart när något sånt här händer så är det ju en bra-ing. Antingen högmjölkare eller en trevlig ko. Denna lilla dam har en superbra härstamning och är så himla go! Varför kunde det inte vara de lilla tjocka, tråkiga röda kvigan som också ska kavla inom kort? Det hade inte känts lika hårt. 

Men vi beslutade i alla fall att ta hit veterinären en gång till. Det är värt ett försök tyckte vi båda. Hon gjorde några försök att kliva upp men var vinglig på benen trots lite mera kalk och golvet är så halt så hon fick ligga kvar under hela mjölkningen på lite strö ute i skrapgången. C åkte iväg och slog åt nästa bonde och jag och Niels gjorde lagårn. Ännu en gång kom lilltraktorn till undsättning då vi skulle försöka få in kossan i en box när vi var klara. Inte det lättaste men det gick till slut! Så nu ligger hon på  mjukt och halkfritt underlag så om hon skulle vilja  prova ställa sig upp så är förutsättningen mycket bättre än på det hala golvet. Nu får hon ligga där och vila upp sig under natten så får vi se hur hon mår imorgonbitti.

Ikväll är det mycket partay här omkring. Sensommarfest i Övik och stordragaren Duo Jag i Norrfällsviken. Hoppas alla får en trevlig fredagkväll vad ni än sysslar med 😊 Jag ska sova nu, med min sängkompis Skrållan. Han finns alltid där när C är borta 😘 

Godnatt!

Vilken morgon!

Vilken morgon det här blev! NU halv elva kan jag sätta mig och äta min frukost. Jag har haft lagårn så tror ni att jag är hungrig?! 

Det var tortyr att kliva upp imorse. Det gick inte! Fruktansvärt trött. Altandörren stod öppen så det var lite kyligt i rummet. Att ligga där under det varma täcket i vår gudomligt sköna säng var något jag ville fortsätta med. Men till slut, lite sent kom jag upp. Mjölkar korna och när jag närstan är klar ser jag att en av kvigorna har kalvat, i skrapgången. Men det såg inte bra ut. Det var inte bara efterbörden som låg bakom kon…Livmoderframfall. Jag har aldrig varit med om det. Antog att det var det och nu när man har mobilen på sig jämt var det bara att kika på google en snabbis och ja, ingen tvekan. Alltså hela livmodern kommer ut,  det ser inte så trevligt ut. Typ drygt en halvmeter långoch kanske 25-35cm i diameter hänger den ut från kon. Men det verkar inte göra jätteont. Hon låg där hur lugn som helst. Jag var nog mer uppstressad än henne, huga kossan! När man aldrig har sett det förut ser det ju ut som att det måste göra hur ont som helst! Så det var bara att ringa veterinären, igen. (VARNING: Det kommer en bild på detta längre ner så ni som är lite känsliga vet om det.)

C hade åkt iväg för att slå på bortaplan. Kalvarna skulle ha mjölk, korna mat, gångarna skrapas med lilltraktorn, kvigorna var utan bal och mjölkgopen skulle spolas. Tack och lov så kom Niels ner och hjälpte till. Annars har jag inte varit inne än. Han fick hjälpa lite när vet kom också och få henne att ligga rätt. Sedan utfodrade han alla djur medans jag var med veterinären och kossan. 

Orsaken till att det händer kan vara en besvärlig kalvning eller också om kossan har kalkbrist-kalvförlamning. Man trycker in livmodern igen och då brukar de repa sig så vi håller tummarna att det går bra. Hon hade även kalkbrist (ovanligt för en förstakalvare) så hon fick kalk också. 

Nu har den efterlängtade frukosten lagt sig till rätta i den tomma magen och dagen fortsätter. Jag berättar om gårdagens äventyr lite senare, det blir så mycket annars 😊 

Ha en bra dag! 

Såhär ser ett livmoderframfall ut. Det ser så mycket värre ut än vad det är.



Och ett litet smakprov på nästa inlägg 😊