Dag: 19 augusti, 2014

Framtidens mjölkko!

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Ledig

Jag och syster Fanny åkte iväg tillsammans och åt lunch idag. Pannkaka med grädda och sylt blev det. Pannkaka och våfflor något som helt plötsligt är lite extra gott 😉 Fanny ska flytta nästa vecka, till Linköping! Det kommer att kännas jättekonstigt att inte bo bara en mil ifrån varandra. Kommer att sakna henne! Men det betyder ju att jag måste åka och hälsa på, en liten resa och lediga dagar ;D

Plockat lite på gården och mjölkat. En liten kalv har kommit till världen också. En kviga efter en bra-ko! Pappa Beaconator. Superroligt! 😀 Det känns som en liten tröst att få en fin kvigkalv när morgonen började så jobbigt.

Vi gick in och åt mat innan vi var helt klara i lagårn. Pannkaka är ju inte direkt mättande sådär jätteläng…hungrig! Sedan gick vi ut igen. C skrapade gångarna med lilltraktorn och jag spolade gropen och gav nykalven sitt första mål råmjölk.
Nu är det kväller och ett litet mellanmål i magen innan vi kryper ner i sängen, godnatt!

Jag har ju berättat förut hur viktigt det är med det där första målet. Så fort som möjligt efter födseln, helst inom 3 timmar och det ska vara bra kvalitet på mjölken. Det kollar man med en sån här mätare. Släpper ner den i mjölken och läser av. Den här gången hade mammako godkänd mjölk som kalven fick på en gång 🙂 Hade mätaren visat rött hade jag sprungit till frysen och tinat upp sparad råmjölk som vi sparat om det blir över från någon som har bra. Inte alla bönder är såhär noga med råmjölkskvalitet men det är ju faktiskt så att det första målet sätter immunförsvaret. Kalvar ska vara viktiga hela uppväxten, det är ju framtidens mjölkkor! Och då vill man ju att de ska vara friska och starka, något man måste börja med ändå från början 🙂

Tung morgon

av Paulina, publicerad i Bondelivet

Min sovmorgon blev inte så som jag önskat. Visst nästan en och en halv timme extra men före sju var jag tvungen att kliva upp. Slaktbilen skulle ju komma. C var inte klar med mjölkningen och man måste ju hämta de som ska åka och stäng in så de det blir lätt att lasta. Så jag tog över mjölkningen så hjälptes han och Niels åt att hämta rätt kor. Fyra kor och en kviga har lämnat Åsäng Mjölkgård.

400 har åkt. Därför tog jag mjölkningen och inte hjälpte till att lasta. Det skulle bli för jobbigt. Min bästa. De är inte ofta man har en sånt här jättestarkt band till en ko. Sist det var riktigt jobbigt var när 1683 Klara åkte. Henne kan jag fortfarande tänka på när man är i lagårn. Sakna henne. Detsamma kommer att bli med 400. Lovis är nästa med detta lilla extra superstarka band. 

Tårar trillade när jag såg att bilen kom, nej de rann. 

Och som att strö salt i såren så beslutade vi imorse att ta bort kvigan med livmoderframfall. Hon har blivit lite mer hängig. Gör ibland försök att kliva upp men hon har ingen styrka alls i bakbenen. Säkert något invärtes, nervskada. Fina mu. Nu kommer det tårar igen. Men det får det göra, det är ju inget konstigt. Detta är ju våra husdjur och just 400 skulle man kunna jämföra med en hund eller katt. Umgås varje dag, pratar och kelar. 

Tung morgon. En powernap nu på soffan tänkte jag ta. 

Min fina vän. Hoppas du får det bra uppe i kohimlen. Älskar dig ❤