Idag har varit en sån där dag igen, som jag hatar. Efter att ha varit ut och blandat foder och skrapat på förmiddagen så for all energi ur kroppen. Tänkte ägna dagen åt lite hushållsarbete men tusan soffan vann över mig. Igen. Börjar bli riktigt trött på den här tröttheten, det är inte jag. Jag har så svårt att försöka acceptera det. Jag som alltid har nånting på g, något att göra, alltid aktiv, soffhäng är inget för mig. Men, jag försöker säga till mig själv, på skarpen. P du är gravid. Du har en bäbis i magen. Din, eran bäbis.
Och det var som att bäbis förstod att det var lite av en jobbig dag. För jag har fått bekräftat att de jag har känt under dagarna, är det jag trott att det är. Det känns som att jag känner liten i magen. Jag får känslan av att lillen typ rullar runt, gör kullerbyttor eller nått. Som en stor bubbla som rullar runt, okej jättesvårt att förklara men jag satt i soffan idag med handen på magen. Och så känner jag det där bubblet i magen samtidigt som jag känner små, små puffar med handen! BÄBIS! Så häftigt att det kom ett par tårar och jag slänger mig på telefonen och ringer C.
Svårt att slita sig från den där underbara stunden och bege sig ut till lagårn igen. Men med ett mycket bättre humör.
Kossorna är mjölkade och jag har fått i mig mat och ligger nu med handen på magen och försöker känna av minsta lilla rörelse där inne. Det puffas lite lite lätt då och då. Älskade lilla vän du finns på riktigt ❤
Och på en dag har det sagt plopp för andra gången, nu går det fort! Nu ser jag ju faktiskt gravid ut 🙂 En liten vecka till och vi är inne på 5 månader. Tänk att du är så liten men redan så älskad. 
Mitt liv som bonde 