Nu sitter jag nerbäddad i en fåtölj i köket där vi alla sitter och
surrar. Med en ny mysig filt omkring mig som jag fyndade idag på mitt
lilla stadsbesök. Hade lite ärenden att utföra och så passade jag
såklart på att ta en snabbis på stan och en liten fika innan jag åkte
hem.
En
halv kaffekopp på altanen i eftermiddagssol innan det var dags att bege
sig ut till lagårn för dagens andra pass. C var hemma idag och
sysselsatte sig mid lite småfix här och där.
Nu när jag ändå är igång. Jag fick en fråga härom dagen.
Hej Paulina! Följer din blogg och har en längre tid tänkt att fråga er
båda – vad har ni för utbildning? Det krävs en hel del specifika kunskap
utöver vanlig bonn-förnuft om avling, foder, mm, så det vore kul om du
kunde berätta! Tack för en bra blogg!
Ja det krävs mycket kunskap inom det här yrket. Och det är inte bara en ska ha koll på och veta så mycket som möjligt om. Det är precis så, aveln är en en stor del, fodret, mjölken, kalvarna, brunster – seminering, korna i sig, ja det är mycket att ha koll på! C har gått lantbruksskola i Belgien där han är ifrån. Gymnasienivå. Han har varit intresserad sedan han var liten av jordbruk och hjälpt till lite hos kompisar som haft gård. Jag har inte gått någon skola alls med lantbruksinriktigt. Jag gick gymnasiet på Sandö Räddningsgymnasium. Naturlinje med inrikting Brand och Räddning. Tänkte
inte att jag ville bli bonde. Jag har ju vuxit upp på gården, varit med
sedan lill-liten, hjälpt till, gått med kalvar i grimma, sommarjobbat
hemma så länge jag kan minnas så jag vet hur allt går till. När vi båda
jobbade här hemma och tankar fanns på att ta över gick vi en
distansutbildning på Forslunda i Umeå under ett år. Just bara för att få
nånting på papper! Men jag ska vara ärlig, klart man lärde sig saker
men det var ingenting som liksom var nytt. Man kan ju det mesta. Sen att
man kan grotta ner sig hur mycket som helst på molekylnivå i tex foder
men har man som vi, en lagom stor gård (nästan liten idag) och vi är
bara två så funkar inte det riktigt. Vi ska ju ha koll på ALLT. Man ska
kunna så mycket som möjligt om allt men det finns inte tid till att ge
110% till alla delar. Det ska fungera i praktiken också. Är man större
kan man dela upp lite mer på arbetssyllor. Någon har ansvaret bara för
foder och en annan bara för korna osv. Vi har lite olika intressen jag
och C, vilket är bra. Han tar gärna lite mer ansvar för maskiner och
vall och jag för korna, kalvar och avel.
Alltså.
Vi har ingen direkt utbildning. Man lär sig hela tiden vilket är en del
av tjusningen i detta yrke, man blir aldrig färdiglärd; -”Nu kan vi allt!”
Det kommer aldrig att hända. Och alla bönder och alla gårdar gör på
olika vis, har olika mål och olika system och det funkar, för dom.
Vilket jag gillar också. Det finns inget rätt eller fel på nått vis bara
bra och mindre bra lösningar.
Sedan
ska man våga fråga! Fråga andra bönder om råd. Fråga flera för som jag
sa så gör alla olika och det gäller att hitta något som passar här, för
oss.
Jag
har fått så himla mycket av att vara uppväxt i det här, helt gratis. C
har alltid varit intresserad och också varit med på gårdar sedan liten
men har man aldrig jobbat med kor och vill börja så ska man gå någon
kurs tror jag, för det är ju så mycket olika delar att hålla koll på och
alla är viktiga. Sedan är det nyckeln; Tiden lär! Tid och erfarenhet
och det kan man aldrig få i skolbänken 🙂
Hoppas
du känner att du fick svar på din fråga och att jag inte svävade iväg
allt för mycket. Kul med frågor! Gör som Kristy och ställ en fråga om
det är något ni går och funderar på. Det är inte farligt och inga frågor
är dumma vare sig man är bonde eller inte!
Oj nu måste jag sova! Höll på att somna för en timme sedan så nu är det hög tid att säga hej till kudden. Godnatt!
Här kommer några bilder när vi tog hem kalven från betet härom dagen. C´s morbror Johnny tog kort.
Här är mor och dotter.
Lillen fick vänta i traktorn medans vi försökte få hem mammako.
Mitt liv som bonde 