Preggo-mode

Hå hå vilken dag det här blev. Efter frukost och kaffe imorse låg energin på topp och jag passade på  att svepa damsugaren genom huset, slänga tvätt i maskin, hänga den och slänga i en till. Det tror jag aldrig jag gjort i hela mitt liv, två tvättar direkt efter varandra! Gick igenom post, räkningar ni vet, som rullar in mest varje dag. Åkte på affärn och handlade så jag kunde sno ihop en luch till traktorkillarna som har kört hem balar på livet. En som lastar på lägdan, en som bara kör emellan med vagnar och en som lastar av hemma på gården. 

Efter lunch ut till lagårn. Mat till kalvar, flytta om kalvar och öronmärka kalvar. Lite av en kalvdag. Salt och mineraler till korna och utfodring. Massa småfix helt enkelt. 

Jag gav kalvarna kvällsmålet mjölk och ställde klart allt för mjölkning så det bara var för C att trycka på knappen och börja mjölka, sedan gick jag in och bytte om. Träningskläder, hjälm och upp på cykeln. Cyklade in på Brandstationen för ett måndagsmöte. Satte mig på cykeln för att trampa hemåt men där. Där tog energin tvärslut. Hungern kom krypande, mina ben blev blytunga och det kändes himla långt att trampa hem. 

Åkte till mormor och morfar i förhoppning på lite fika men de var inte hemma. Ringde C, jag började trampa hemåt och C kom och mötte. Hade faktiskt inte så långt kvar hem när han kom men det var skönt att bli upplockad. 

Jag måste inse att jag faktiskt är gravid, 5 månader till och med! Kroppen går på högvarv, jag håller ju på att koka ihop en hel, komplett liten bäbis. Inte konstigt att man inte är som vanligt?! Det tar på krafterna. Jag vill inte känna mig lat och att jag ger upp, speciellt när jag inte orkar eller har lust att göra sånt jag normalt gör lätt som en plätt. Jag måste lyssna på kroppen, acceptera det som händer och vara tacksam och känna mig stark för den träning jag faktiskt får till. Att jag inte kan köra på 100% och förvänta mig att jag ska orka det jag brukar. Jag är gravid. Det är ju helt obeskrivligt fantastiskt, så nu ska jag bara försöka ställa in mig i preggo-mode. 

Så jag stupade i soffan, gjorde mackor och klunkade kall mjölk. Preggo-mode it is. Fastnade framför nått obetydligt program när jag engentligen skulle ha lagt mig. Men nu är det dags. Ögonen går i kors. Så, en stolt energifylld dag som slutade pladask. Men det är okej, vi ska ju få en bäbis!  

Ja snart kommer magen faktiskt att vara därute!