Ojojoj, vart ska jag börja? Jag börjar med det possitiva. Roligast så. Min telefon kom igår! Tjohoo! Dock är den ju huuur stor som helst, opraktiskt tycker jag, men jag ska inte klaga, jag har ju i princip fått en ny telefon. Och så var den vit…kanske iiinte den bästa färgen när man har detta yrke, men fin är den! (Ett tag…)
Igår hade C sin första match, hemma. Jag stressade i lagårn och åkte sen och kollade. Det blev förlust, med rätt mycket också. Men jag tyckte målisen gjorde ett bra jobb, det har kunnat vara tvåsiffrigt också..Men det värsta värsta med den här matchen var att C blev av med en tand, eller en och en halv tand! Som tur var inte hela roten och allt men helt av, så han har en fin glugg nu. Denna sport, något jag aldrig kommer att förstå mig på.
Vi blev bjudna på fika hos mormor och morfar efteråt, men stackars C kunde ju inte äta! När vi kom hem, sent, hade C´s pappa och farbror kommit på besök. En snabbvisit bara. De ska ta upp båten. Så det blev sent innan vi kom i säng. Några timmar senare ringde väckarklockan och det var dags att kliva upp igen. Mysig morgonmjölkning faktiskt. Tills helvetet brakade lös. Alla kvigor och sinkor går tillsammans ute på kornas bete nu, de hade gått igenom tråden. En bil stannade och sa till. C kom ut och vi fick till slut in alla busar igen. Satte ihop tråden, kopplade bort de andra fållorna så det bara skulle vara ström på hagen (misstänkte dålig ström, därav smitningen), satte på strömmen och gick tillbaka till det jag höll på med. Var nästan klar med mjölkningen. Ser sedan att ett gäng är ute igen, ändå! Suck! Ringer ut C igen och vi beslutar oss för att – varning för norrländska- he in hela högen i lagårn.
Så nu är de instängda. Lovis och Mini är på andra sidan lagårn instängda också då de i all iver hoppade ut deras hage när massa kompisar kommer springades på gårdsplanen, de vill också vara med att leka.
Hungrig och irriterad gick jag än en gång tillbaka och gjorde klart det sista. Gav kalvar och gjorde i ordning för disken och allt. Men nu gick jag in. Jag. behöver. Mat.
Alla våra djur är nu inne i samma lagård. Så jag vet vad vi kommer att göra idag.
Det är höstmarknad idag på Mannaminnet som jag så gärna hade velat åka på. Vi får väl se hur allt går med alla djur, kanske hinner vi med en liten snabbvisit.
Jag hoppas att den här dagen vänder och går lite bättre, önska kan man ju.
Mitt liv som bonde 