Att vi jobbar jämt, att vi inte varit ledig på länge länge. I maj var det, en liten helg. Visst, en dag kan man ha haft utan jobbjobb men inte tillsammans och en mjölkning tupptidigt dagen därpå. Det går inte att hålla på såhär i det långa loppet. Man måste vara ledig, det är bara så.
Det brister fort. När något inte går som det ska, för båda. Det är liksom inte kul. Sen att jag är gravid gör ju inte saken bättre. Det blir liksom hundra gånger värre. Hormoner som flödar, tänder till på nolltid om det jäklas. Trött och slut. Men beror det på bäbis eller på brist på ledighet? Det är väl en blandning.
Det blev en sen kväll igen innan jag kunde göra kväll. Har kraschat i soffan nu, glad över att jag köpte en ärtsoppa så det gick snabbt att få i sig mat. C har kommit hem som varit borta ett par timmar på uppdrag av Kommungruppen.
Vill bara gå och lägga mig men då blir det ju morgon så fort igen. Man vill ju hinna ha lite kvällstid också.
En kopp te ska jag i alla fall dricka upp innan den sköna sängen får sällskap.
Hoppas ni har en trevlig kväll, kram!
