Godmorgon. Nu sitter vi här igen, en mjölkning gjord och gröten i magen.
Det är en grå morgon. Nu börjar de vackra färgsprakande löven att falla av träden också så det blir ännu gråare. Vi har kurat upp oss i soffan och tar en lugn söndagmorgon. Alla djur har fått mat av C nu på morgonen så ingen brådska att ge sig ut och utfodra.
När man mjölkar har jag ett stort fokus på att hålla det så rent som möjligt. Får man ett flyt på korna, de ska gå gå ut så fort de är klara och gå hela vägen, inte stanna till och äta små kraftfoderkulor på golvet, inte stå och fundera, då kommer det bajs! De är dukitga på det… Vi har tre kor, EN som ALLTID, alltid, alltid bajsar när hon är inne. Jag kan sätta 2 miljoner på det! Sen två till som oavsett hur man gör kan hinna he ur sig. Nu är det så att det känns som att alla ska hålla på och bajsa varenda mjölkning! Flera har börjar att sparka av sig också mitt under mjölkning, dumheter, och självklart faller organet mitt i bajs. Spola, spola, på igen, sparkar av, spola, sätta på, sparkar av, ÅÅÅÅHH! Sen tar det mer tid att skrapa och spola sedan, med en skrapa som är krokig och tar dåligt.
Det börjar så bra och på slutet är jag så arg på alla dumma bajsande kor. Preggohormoner delux kommer fram. Och då tänker jag, såklart så märker de att jag är irriterad, de känner av min energi så därför kan ju de påverka att de blir stressade och vi vet – en stressad ko bajsar. Men jag är ju inte det från början! Känner det av att jag är gravid? Som Kajsa gjorde? Hon blev jättedeppig och vi fick höra att de känner av mina hormoner. Men det verkar så konstigt, varför ska dom bajsa?! Eller så är det bara slumpen och att jag är extra känslig, plus att skrapan är sné – irritationsmoment!
Nu har jag pratat av mig lite, mycket bajssnack haha! Men, så är det 😊
Kram på er!
Mitt liv som bonde 