Ja nu har vi fått känna på att vintern är här. Vi har som gått och hållit andan nu de här kalla dagarna, sett det som ett under att det inte har krånglat mer än vad det gjort. Men idag blev det allt på en gång. Den där traktorn vi skulle ha igång på förmiddagen har fortfarande inte startat… Starthjälp, startkablar, motorvärmare, allt har vi provat med men får ändå inte igång den. C är ute nu med en servicekille från Lantmännen. Kruxet är att blandarvagnen sitter på traktorn, som inte går att koppla av om den inte startar! Annars har vi ju bara tagit den andra traktorn och kunnat utfodrat! Korna börja bli otåliga och hungriga nu…
Och som om inte det vore nog. Det är fruset i röret ut till brunnen från förbrunnen så det går inte att pumpa. Det som inte SKA kunna frysa! Systemet ska ju tömmas när man pumpat klart?! Men det kan hålla sig tills imorgon. Vi kom på att vi har en värmekabel vi inte använder som C satte runt röret så vi får se om det klarar av att tina upp det. Annars får vi ringa spolbilen imorgon.
Jag tog mjölkningen på eftermiddagen.
Som sagt är C fortfarande ute. De hittar inget fel. Men de bara måste ju få igång den korna måste ju få mat!
Jag är helt slut. Jag är jättegravid och trots en sovmorgon blev denna dag lite för mycket. Gått och stått mest hela dagen, hoppat in och ut ur traktorer och mjölkat ett pass. Jag börjar känna av lite foglossning. Ryggslutet och övre delen av rumpan. Men än så länge känns det bara när jag ”överansträngt” mig. Gått och grejat för mycket under dagen. Får hoppas att det inte blir värre.
Det positiva med dagen är att imorse var det -19 och nu är det -5. Det väntas till och med plusgrader nu framöver. Det välkomnar vi!
Nu ska jag hoppa i säng och hoppas att grabbarna ute får igång traktorskrället. Godnatt.
De dräktig kvigorna blir säkert också glada för lite mildare väder. De klara sig bra ute i kylan, de är gjorda för det men det måste ju vara skönt att slippa frost i ”morrhåren”.
Mitt liv som bonde 