Månad: maj 2015

Massa tur i massa otur(ar?)

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Mammlivet, Vårbruk

För det första vill jag säga tack för den fina responsen jag fått på mitt förra inlägg. Jag blir så glad när ni tar er tid att skriva till mina inlägg.Och det är så roligt att ni är så många som delar tex på Facebook. Så fler kan få läsa. Tack!

Dagen idag då? Jao, väldigt upp och ner skulle jag säga. Den började superbra. Jag och Lilla P packade vagnen och åkte till Anna och Axel på morgonen. Vi tog en härlig promenad i underbart vårväder, Äntligen! Sol OCH värme. Vi satt ute sen och drack en kopp kaffe. Ljuvligt. Vi tog en sista prommis den här morgonen för nu åker den lilla familjen på semester! Lite smått avis måste jag erkänna men jag hoppas de får det kanonbra!

Jag hämtade en lagad kraftöverföringsaxel (gårdagens histora) påvägen hem. C har plöjt, näästan klar nu! Pär kom idag och började köra skit. Han kör på alltså på det som är plöjt. Sedan harvas det ner och så sår man. Han fick byta till harv för att dra till en gång på de plöjda där dyngtunnan ska köra. Det går ju så fort med de stora grejerna så han hann ju köra ikapp på det som var harvat.

Jag då. Jag hämtade diesel i 20 litersdunkar. Tankade valtran för att köra ut foder men den ville inte starta. C har ju andra traktorn för att kunna koppla på startkablar. Bäbis sov i vagnen och jag hade begränsad tid till allt som skulle göras. En ko skulle semineras, vilket gick som hejsan men det skulle även en av kvigorna, vilket inte gick riktigt lika bra. Hon är inte en av de tama lugna om man säger så. Fick in henne i ett bås och stack in en rejäl bräda bakom, så kommer hon ju ingen vart. Hittade ingen grimma som vi annars också sätter fast dem med (men korna seminerar jag i mjölkgropen, supersmidigt) men tänkte att det går nog ändå. Gick och laddade dosen och kommer tillbaka, tror ni inte hon smitit?! Har man väl börjat tina en dos ska det in i kossan så fort som möjligt så jag får in henne i ett bås. Tänker att jag kör utan, får jag bara in henne så brukar de stå still. Ja, brukar, vilket betyder att ibland inte. Hon blir så stressad att hon lägger iväg en rejäl spark – PÅ MITT LÅR! AAAJ! Jag kan räkna på en hand de gånger man blivit sparkad av en ko under hela min livstid. Det händer faktiskt inte ofta. Jag tar mig för benet, ojar mig över smärtan och dosen blir alltså förstörd. Och till råga på allt så det en X-dos. Könssorterad…

Jag är nu sådär lätt upprörd, stressad över att bäbis kan vakna när som helst så jag lämnar dum-kvigan och går på nästa sak. Tar lilltraktorn och lastar i ensilage fulla skopan på den och ska åka och tömma den hos småkvigorna som går ute. Jag hinner precis tänka att ”nu var det längesedan Pär kom och fyllde tunnan, han kommer nog när som helst så bäst jag ser upp här runt hörnet. Kommer runt hörnet – soppatorsk. Mitt på vägen. Å. Kommer han nu står ja jätte-i-vägen! Panik. TUR att jag inte hällde i båda dunkarna i valtran så jag springer och hämtar en dunk. För spunk igen då jag ska tanka. Detta skulle jag ha tagit en bild på såklart, men tanklocket sitter på sidan, helt för sig själv MEN det finns en enda sak till på sidan, ett lyse. Och tror ni inte att det sitter precis övanför tanklocket! Så att hälla från dunken går inte! Det. Är. Ju. Inte. Sant. Börjar svära där för mig själv över vem tusan som har ritat och snickrat ihop den här traktorn?! Inte kommer han att behöva tanka den själv inte! Pucko.

Mitt i allt måste jag springa till vagnen och kolla bäbis, han sover. Får till sist liv i lillskrutten och kan utfodra kalvarna. Klockan är nu mycket mer än vad jag hade planerat. Fylla på vatten till kalvarna och sinkorna också måste jag göra, men det var snabbt gjort. Tur att just idag så är det drängen som mjölkar. Han kom mitt i allt också, Å hej är klockan så mycket.

Tills slut, klar. Ont som tusan i benet. Det blir nog en härlig lårkaka av det där. Klockan är närmare 18. Bäbis sover fortfarande så det var ju också tur att han bestämde sig för att köra en till långsovning just idag.

Min pappa kommer och snickrar badrum. Jag lämnar den nu vakne Lilla P till morfarn och går ut igen. Kopplar startkablarna på lilltraktorn till valtran för att prova det och jippi den går igång, så korna får mat. C kommer i samma veva för att något är trasigt på harven. Skruvar bort det och åker iväg till Häggvik med en böjd stång. Tur att det var någon där klockan åtta på kvällen! Och tur att Lilla Ps morfar kom och kunde vara lite barnvakt så jag fick ut foder.

Och nu pustar jag ut. Jag har nattat bäbis och är påväg upp jag med. Men älskade C har fixat harven och är ute och kör igen. Han måste köra på allt ikväll/natt så Pär kan köra klart skiten imorgon. Jag hoppas, hoppas att drängen kan ta morgonmjölkningen imorgonbitti. Annars blir det nog inte många timmars sömn för C…

Ja det var flera sådär dumma saker som inte gick som väntat idag. Men samtidigt många tur-i-oturen. Mitt ben är inte av, Pär kom inte med tunnan när traktorn var död, anställt just idag, någon fler än vi jobbar kväll och kan hjälpa, morfarn var här och kunde ta en vaken Liten P och han sov igenom hela min lilla arbetsdag.

Och TUR att dagen började såhär!

​NU ska jag sova, god natt!

Hjärtskärande

av Paulina, publicerad i Förklaring av syssla, Norrmejerier

Här sitter jag, med tårar i ögonen efter ett jobbigt Uppdrag Granskning. JA, det är mjölkkris i Sverige nu. Arla bönderna har det värst. Det har snäppet ännu sämre mjölkpris än vad vi i Norrmejerier har och det är nog tufft! En mjölkbonde om dagen slutar. Fattar ni vad det innebär?! Fortsätter de i denna takt har vi ingen Svensk mjölk om 10 år… Är det så vi vill ha det?!

En bonde nu som lagt ner. Jättefin gård, fina djur och ja, någon som brinner för sitt jobb. Men det går helt enkelt inte runt. Fått sälja allt, familjegården, djuren och flyttat till en lägenhet. Är man bonde så är man det i hjärtat. Det är ett kall. Att då inte få hålla på med det, det man älskar, det är hjärtskärande.

Och själv blir jag både rädd men samtidigt så taggad. Vi ska tusan inte få det här att knäcka oss! Men det är ju enkelt att säga. Det är ju det alla jobbar för nu, att överleva. Men tänk om det verkligen kommer till den punkten att…nej jag orkar inte ens tänka på det. Då kommer tårarna igen. Mina älskade kor.

Arlas ordförande skulle jag vilja slå till, faktiskt. Punkt,

Arla har blivit så himla stort och har över 13 000 bönder i sju länder. De har blivit för stora helt enkelt och det har blivit en morot, att växa. Lilla Sverige och dess bönder är inte så mycket värda.

SÅ NI. Älskade ni. Ni som bor i mitt område, Härnösand och norrut, köp NORRMEJERIER. Vi är 100% svensk, i ALLA produkter. Och ni andra som handlar Arla. Kolla efter den RÖDA KOSSAN, då är innehållet svenskt. Den gröna arlasymbolen ska man passa sig för, då kan innehållet komma från vilket land som helst.

Nu måste vi alla hålla ihop om vi ska fortsätta ha svensk mjölkproduktion och det ska vi väl?!

Såhär ska det bara inte se ut! Att få 3.36 och det kostar 4.63. Man går back med en krona per liter. Det kan ju vem som helst räkna ut att det inte går.

Såhär vill vi ha det! Pussa på våra kossor!

Vansinne!

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Förklaring av syssla

Hej hej.

Här är vi mitt i dagen. Pappa C har mjölkat som vanligt och när bäbis sover förmiddag ger jag kalvarna. En ny rutin som har växt fram, som funkar rätt bra. Idag fick jag dra regnskyddet över vagnen då det är riktigt tråkväder, men bäbisen har det himla mysigt där inne ändå.

Jag tänkte berätta lite mer om kalvarna på betet igår men det blev så långt. Det är de minsta som sagt om ska få gå där. Det är lag på att alla djur ska ut på bete på sommaren. Från och med 6 månader ska de ut. Det är rent ut sagt vansinne. En 6 månaders kalv har inte en chans att kunna försörja sitt näringsbehov på ett grönbete! De måste då stödutfodras med lika mycket ensilage/hö och kraftfoder som inne om de ska växa som de ska. Varför ska det ut?! Det finns ingen anledning! De minsta och då menar jag alla under ett år tappar alltid i sin växtkurva på sommarbetet. De är inte gjorda för att förse sig på bara spätt gräs. Och ha en kalv/kviga som växer dåligt är inte alls bra. De blir då äldre innan de kan semineras för de måste ha rätt storlek och det går då en längre period innan de kalvar och kan börja mjölka och betala för sig. Att föda upp en kviga kostar mycket pengar och ju äldre hon blir ju dyrare blir hon ju. Hon äter massor med mat och tar upp plats.

Jag skulle tycka att det kan vara lag på att djur över 1 år ska ut. Sedan att det är valfritt hur man gör med de mindre. Visst är det trevligt att de kan komma ut om man har bra bete och kan se till att de växer som de ska då är det ju bara att ”he ut dom!”. Det sparar ju både arbete och mat såklart, att slippa ha dom inne i lagårn. Det är både och det där men som sagt att måsta släppa ut halvårskalvar är i min värld vansinne.

Men nu är det som det är och vi måste följa lagar. Så vi löser det så att de får gå här hemma på gården där man lätt kan ge både ensilage och kraftfoder så de får i sig allt de faktiskt behöver.

Småskruttarna. Just det! Jag la upp ett litet klipp igår på instagram när Lisa och Mini-Molly får komma ut, kika där om ni vill.

Nog om det. Fanny är här efter en kortdag på jobbet och hjälper till att måla lite i badrummet. C sitter och rör om i gödselbrunnen. NU är den full. Men såhär länge har vi aldrig klarat oss! Det brukar vara kris i början på våren men nu har det ju räckt tills nu då det faktiskt är tid att den ska ut, tjoho på den!

Snart är det dags för mjölkning och det är jag som ska dit igen. Lilla P får än en gång åka med pappa i traktorn.

Och ni! Ikväll kl.20 på Uppdrag Granskning handlar det om Arla och Mjölkkrisen i stort. Det ska i alla fall vi se! Hoppas de kommer fram bra saker och hur den stora Arla kan gå med miljonvinster när bönderna måste lägga ner för att de får så dåligt betalt…Det ska bli intressant! Jag har sett flera bönder nu som måste lägga ner sin fina produktion för att det inte går ihop. Många mjölkföretagare har enskild firma så de blir skuldsatta för livet. Så himla tragiskt, detta kan inte fortsätta!

Redo att sova vagnen så mamma kan jobba.

Första gänget ute!

av Paulina, publicerad i Avel, Förklaring av syssla, Vårbruk

Pju, NU är det kväll. Det har varit en rätt intensiv dag idag.

Vi började med att flytta om lite kalvar så det skulle vara lätt för veterinären att avhorna. Veterinären kollade också på kossan som inte är så pigg och konstaterade att det var acetonomi. Längesedan vi hade en som fick det! Det kan dom få när de är nykalvade, särskilt de som mjölkar mycket. De får energibrist kan man säga. Så nu har hon fått behandling så vi hoppas att hon piggar på sig.

Lilla P har roligamössan på sig redo för lagårn! Sen fick han sitta i bärselen , framåtvänd så han har samma koll på läget som mamma.

Sedan har det första gänget fått komma ut! De minsta ska vi ha hemma på gården bakom huset. Jag älskar att ha djuren nära. Så istället för Lovis och Mini som nu är stora och ska få gå med sinkorna på ”hygget” på andra sidan vägen så nu måste ju några andra fylla mitt kohjärta här hemma! (Fast Lovis är ju bara på andra sidan vägen…) Sen har jag ju korna fulla lagårn också, men ni fattar.

Vi tog två och två i grimma och ledde dom till hagen. Jag la Lilla P i vagnen så jag kunde hjälpa till.

Vi började med Lisa, Lovis lillasyster faktiskt! Hon var ju envisare än envis! C fick dra och jag putta hela vägen!

Några vändor så var alla ute. Alltså jag älskar när de får komma ut! De här har ju aldrig varit ut heller så de är så nyfikna, vart har de kommit?! Skuttar och nosar. Och så måste vi stå och se att alla fattar det där med tråden…De nosar på elstängslet och får sig en knäpp på näsan, så de fattar att den ska man hålla sig ifrån!

Lisa är så himla lik Lovis alltså! De är ju Brown Swiss-korsningar.


Efter lite mat i magen, fixade C iordning harven, tog Lilla P och drog iväg. Första harvningen för i år. Han kör bara ett varv nu så man kan köra skit. Jag tog fram gräsklipparen och tog snabbaste racet över gräsmattan någonsin. Jag har tänkt i flera dagar att få det klippt men ni vet ju hur det blir, tiden! Men nu så, bebbefri men typ precis när jag skulle börja i lagårn. Så det fick bli en snabbklippning. Bara andra gräsmattan kvar,

Så var det mjölkning. Ge kalvar, som var lite groggy efter avhorningen hihi så söta, seminera en Mu och köra ut foder.

C kom hem med bäbisen när jag var klar. Halv nio var jag inne. Tog en gudomligt skön dusch, åt mat och pussade ikapp på bäbis. C for iväg en sväng igen.

Nu väntar sängen och så hoppas vi att pappan kommer hem snart. Det är ju lagårn imorgonbitti också.

God natt!    

En runda

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Ledig, Mammlivet

Några drag med penseln i badrummat hann jag med igår innan jag plockade upp Fanny och åkte till stan. Granngården var det stora målet för att inhandla lite förnödheter till gården. Men självklart blev det en liten runda på stan och gott fika, när man ändå är där!

Sedan var det dags för lagårn. Bytte om på Lilla P och installerade han i traktorn med pappa C. De åkte iväg och plöjde och jag gick till kossorna. Hela passet med mjölkning, kalvar och utfodring. Två och en halv timme senare åkte jag till C och hämtade Lilla P. Vi gjorde kväll från dagens jobb och pappan kom lite senare då han var klar. Det var annat igår så C hann inte plöja nånting förutom då på eftermiddagen, så det blir en plöjardag för han idag med.

Vi väntar på veterinären nu som ska komma och avhorna ett gäng kalvar och titta på en ko som inte är riktigt pigg.

Gröten är uppäten och solen skiner, god morgon!

Småkalvar sugen på mat!