Att vara evigt tacksam för denna sommar.

Och så har de åkt. Farmor och farfar, svärmor och svärfar. Efter flera månader och en hel sommar är de nu påväg tillbaka till Belgien igen.

Sån tur vi haft, att de varit hos oss denna sommar, SOM det har underlättat! För det första att vi tillsammans med mormor och morfar också kunnat pussla ihop så barnen slapp vara på sommaröppet. Då vi inte haft nån semester måste barnen ha varit på en annan förskola som är öppen under den normala stängningen på ordinarie förskola. Men sedan efter det också kunnat hämta på förskolan när det kniper, eller lämna när vi båda måste åka iväg och jobba borta tidiga mornar innan ens föris öppnar osv.

Eller de där gångerna det har varit djur på fel sida stängslet…

Sonja har frågat flera gånger vid såna där trixiga situationer att ”hur har ni gjort om vi inte varit här nu??” när jag lämnat barnen inne med henne och kutat ut för att ta in en ko tex. Och ja visst har man löst det om det inte varit här. Man bara MÅSTE ju lösa såna situationer, även om jag är ensam och C inte är hemma. Man kan varken lämna barn eller djur. Men det blir ju tusen gånger krångligare, att klä på barn, sätta i vagn, ha kolla på alla och så. Eller att kunna kvällsjobba, när barnen somnat och C är fortfarande jobbar borta att jag då kan gå ut och köra balar till djuren eller fixa stängsel med barnvakt inne. Men hade de inte varit här ja då hade man ju gjort annorlunda. Då hade vi klämt in och kört balar tillsammans innan läggning tex.

Men jag förstår hennes fråga när såna där situationer dyker upp, hur hade man löst det?? Men svaret är ju precis så, det hade löst sig, på nått sätt. För det måste göra det.

Evigt tacksamma är vi för denna sommar i alla fall. Då pusslingen av vardagen gick något lättare under den intensivaste av perioder. Då vi båda jobbar borta, har 80 djur, 100 ha och två barn att försöka ge alla vad de behöver.

Och nu kommer nästa del, höst. Massor står på listan som ska hinnas med innan vintern. Så lugnare vet jag inte om det är, egentligen  Men det känns ändå så, med de mörkare kvällarna så blir kvällarna kortare och kvällarna känns lugnare när man kan vara inomhus. Samtidigt lite stressande när man vet det som måste göras där ute i mörkret. Men men, en sak i taget.

Så nu laddar vi för höst och det som ska hinnas med innan snön kommer.

En skörd är kvar att ta och nog kommer det att saknas foder för oss. Vi har tagit lite av kornet nu i helgen men det var jobbigt lite alltså! Vi bara slog och balade (utan att tröska bort kornet först) men ändå blev det bara enstaka balar.

Så vi får se vad gräset ger, andra skörden som blir matbalar. Och planen är att ta det snart. Innan höstregnet sätter igång, för man vet ju aldrig, om det väl börjar regna kanske det inte finns nån hejd på heller!

Ha det fint alla ni och njut av det ni kan av denna vackra årstid!

 

Genomgång av gården!

Det var längesedan jag hade en liten genomgång av gården. Och flera av er har frågat om just det. Vad har vi här egentligen? Ibland kan jag liksom ta för givet att alla har full koll. Ni som följt mig många år tillbaka vet ju att vi tog över från mina föräldrar och vi hade då mjölkproduktion på gården men efter några år så la vi om till köttproduktion, dikor för 2.5 år sedan. Vi höll på att slita ihjäl oss i en ladugård som gjort sitt och på slutet så stod vi vid ett vägskäl – lägga ner eller bygga nytt för situationen var ohållbar. Vi hade precis fått Lilla P då också och insåg helt plötsligt att det fanns nånting som var viktigare i livet än att jobba 24/7 (med mycket och ibland enbart saker som krånglade).

Vi hade ju, eller har fortfarande drömmen om en ny mjölkladugård för det är det vi vill hålla på med. Men en kalkyl på en ny lagård här på gården med dåvarande njölkpris gick helt enkelt inte ihop. Så därför blev det som det blev!

Livets svåraste beslut tog vi då, att lägga ner mjölken.

Så för att svara på en av frågorna såhär direkt om när jag började jobba efter att ha fått barn så var det lite olika från första till andra. Med Lilla P så jobbade in i det sista (då vi hade mjökkor). Jag seminerade tre kor medans jag hade värkar liksom! Två av dom var otroligt nog Lovis och Mini vilket jag aldrig kommer att glömma (de tog sig dräktiga båda två också!).

Och jag tror att Lilla P var ungefär 3 månader när jag började ute i lagårn på riktigt igen. Vi hjälpte till nån provmjölkning och så bara innan dess.

Med Hedvig var jag ju anställd på annan gård och läget helt annorlunda. Så jag ”tog igen” lite där känns det som. Från att ha jobbat in i det sista med första så fick jag graviditetspenning och tog det lugnare två månader innan (hade lite foglossning på slutet med henne också).

Så Lilla P är född under mjölkko-tiden och fått vara med i gropen under mjölkning arena. Sen är man ju aldrig helt ledig i detta yrke, alltid är det något man kan pyssla med!

Men nu då? Vi ställde om ganska snabbt av olika anledningar (innan vi brakade ihop totalt) och det får vi sota/kämpa lite extra för nu. Innan man får något att skicka på slakt och hitta ruljansen i det tar tid, många år. Så det ekonomiska är extra tufft att få ihop men vi försöker så gott det går.

Totalt har vi drygt 80 djur nu med kor, kalvar och några tjurar. Vi har valt rasen Charolais Alla dessa går ute nu på bete nu på sommaren, förutom tjurarna som går i lagårn men kan även gå ut i en hage. Och med köttproduktion/dikor så innebär det att vi producerar just kött. Dikor betyder att man har ett gäng kor som får en kalv varje år. Den kalven föder man antingen upp till slakt eller säljer iväg som avvand 6månaders kalv till någon annan som föder upp den till slaktvikt. Så korna de går med i många, många år, får kalvar som de går med sida vid sida i minst 6 månader.

Vi byggde om ladugården när vi ställde om. Vi hade lösdrift innan också (att alla kor hela tiden går fritt) med båspallar att ligga på men allt det revs ut och så gjordes stora fack med djupströbäddar istället. Enkelt tänkte vi. Så en extra tanke lades på hur grindar skulle vara osv för att få ett enkelt system när djur ska flyttas och det ska skrapas och halmas.

Och såhär blev det. Vi är riktigt nöjda hur det blev. Ingen mekanik behövs utan endast en fungerande traktor som kan skrapa gången med skopa mot foderbordet, ställa balar att äta där och halma på bäddarna med en halmrivare som sitter bak på traktorn och blåser ut halm.

Och det gör vi vintertid dagligen eller möjligtvis varannan dag beroende hur kallt det är. Är det väldigt kallt så håller sig bäddarna fräscha längre och det behövs mindre halm. Men det är ganska fort gjort. På 1,5 – 2h har man skrapat och halmat. Och utfodringen är inte varje dag. Man ställer ut ett gäng balar som de får mumsa på, ser bara till att trycka/skotta in dagligen så de når att äta. Så ett par gånger i veckan körs nya balar ut.

Något som vi oftast får fin hjälp med som ni ser!

Och så till en annan fråga då. Vad det är för skillnad på halm, hö, ensilage osv?

Halm, det är korn. Så ”grässtrået” som blir kvar då man tröskar för att få kärnorna det blir halm som man balar ihop. Kornet kan man ge till korna, men krossar det först helst. Det finns ju dom som säljer vidare korn eller annan spannmål också som mycket av vårat livsmedel kommer ifrån. Mjöl och bröd bla.

Det här är korn. Kärnor med långa strån.

Och det här med foder är en hel vetenskap och egentligen ett inlägg för sig om man ska gå in på detaljer men det gör vi inte nu utan tar det bara basic.

Allt är gräs och egentligen samma. Det som gör det olika är hur torrt det är och hur det lagras egentligen. Hö är ju allra torrast. Det förtorkas ute på fält innan det tas in och kanske till och med torkas en gång till i fläkt. Torrsubstanshalten (ts) i hö ska gärna vara över 85%. Detta torra förvaras ofta bara som det är. Ensilage däremot är en konservering kan man säga. Där ts-halten ligger på 35-50%. När gräset plastas in startar en ensileringsprocess. Mjölksyra bildas och sänker pH-värdet. Viktigt är att det är helt tätt och inget syre kommer in!

Det som är det viktiga och den stora skillnaden på foder är NÄR gräset skördas. Ju tidigare och spädare gräs desto högre näringsinnehåll. Så mjölkbönder vill gärna ha tidigt, kvalitetsfoder för att korna ska mjölka bra medan vi med köttdjur ska ha lite senare skördat. De blir bara feta annars om köttisar får så bra mat! En mjölkko som producerar mjölk använder mera energi än en köttko och behöver då därför mera och bättre mat. Som sagt detta är en hel vetenskap med foder och samma sättningar och så vidare men med detta kanske man förstår grunden? Just det hösilaget också! Det är egentligen ett litet hittepånamn. Det är ett ensilage också eftersom att det är inplastat men är det väldigt torrt så brukar det kallas hösilgae, då det då ser ut som inplastat hö, vilket det ju också är!

Alltså jag tänkte att det här skriver jag ju ihop i ett inlägg men det blir ju som vanligt, mycket längre än man tänker! Så vi börjar såhär så tar jag nästa del en annan dag. Och har ni mera frågor om det här, så ställ dom gärna, om jag inte sagt något som ni ville veta eller så.

Men som sagt mera om odlingssäsong, maskiner och höns kommer så småningom!

Ha en fin helg nu!

 

 

 

 

 

 

Grönare på andra sidan och några flaskor saft!

Barnen skjutsades på förskolan på förmiddagen och när jag ändå var ute efter vägen så åkte jag kikade på lite mark vi blivit erbjuden att slå. Långt från oss och glest gräs men vi har inte mycket till val. Vi måste ju försöka få ihop det som går för att slippa köpa svindyrt, om det ens går att få tag på i vinter.

Dagen ägnades sedan åt stängsling. Och kors i taket så hann jag klart OCH flytta över djuren innan hämtning av barn. Det som alltid brukar ta längre tid än man planerar gick idag faktiskt rätt snabbare än väntat.

Sen var ju djuren inte direkt svårflyttade heller! De visste precis vad som väntade när jag gick där på på andra sidan stängslet.

De får nu beta de som såddes i våras. Kornet. Det ser så himla grönt och frodigt ut men det är bara just kornet som kommit upp.

Insådden, alltså själva gräset som ska bli en fin vall fyra år framåt har knappt orka komma upp alls. Såhär ser alla våra sådder ut i år och de kommer säkerligen att behöva plöjas och sås om nästa år. Inte det man vill!

Men kossorna blev klaga för stunden i alla fall.

Vi blev bjudna på kaffe och hemmagjord glass hos god granne där på eftermiddagen och när det mulnat på och blåsten tog till så gick vi hem och in. Gammelmormor hade lite svartvinbär över som jag fått som vi kokade sagt på här ikväll.

Jag känner längtet nu efter detta. Safta, sylta, baka. Det har verkligen legat på sparlåga med allt sånt hela sommaren i princip, har varken funnits tid eller ork och lust men nu känner jag att höstfeelingen är intåg och lusten till hemmapyssel är tillbaka!

Så några liter svartvinbärssaft är nu upphällda på flaska!

Nu är barnen nattade, C är på hemväg och jag tänkte köra ett lättare styrkepass här nu.

Ha en fin kväll!

Hektiskt med skörd och lite nytt.

Nu har vi en sån där litte extra hektisk vecka igen. I måndags hade jag Borta-jobb igen efter en veckas ledigt.

Samma visa på tisdag, men jobbade bara halvdag. Hem och in i traktorn för mera slåtter. Nu med båda fram och bak-maskin! Koncentrationen på topp om man säger så.

Det gick bra, så mycket fortare det går! Ja dubbelt så fort typ.

Pappa C på borta-balning men började igårkväll att stränglägga. Mattan på maskinen (som kan lägga ihop strängar) är trasig så vi har lånat in en strängläggare som lägger ihop fyra strängar. Det för att det då går fyra(!) gånger så fort att bala sedan. Att köra upp en sträng istället för att köra över fyra. Här uppe på bilden är det slaget med enkel sträng;

Och här är det strängat, ihoplagt fyra strängar till en. Vilket jag har pysslat med precis hela dagen idag. Även det helt nytt för mig, mycket nya sysslor i år alltså! C började bala och har suttit i den traktorn hela dagen. Lilla P har turats om att åka med mamma och pappa och Lillasyster hemma med farmor.

En sista sväng ut ikväll båda två och på sista biten för idag kom C ikapp mig, vilken timing!

Vi brukar ju aldrig köra med en strängläggare då vi har lägga-ihop-mattan på slåtterkrossen men visst ser det fint ut när det är stränglagt? Fluffiga strängar och helt rent där emellan.

Och nu är klockan alldeles för sen, igen. Imorgon ringer väckaren tidigt igen och Borta-jobb vankas. Dags att sova!

Festligheter och REGN.

Igårkväll var det byfest i mamma och pappas by. Ett stort arrangemang med mat, tält och underhållning.

Några goda bubblor tillsammans med syrran som kommit ner från Umeå ute på föräldrarnas altan.

 

C åkte hem efter middagen för att fortsätta slå medans jag och barn stannade kvar och vi sov också över hos mor och far.

Idag vaknar vi, till regn!!

Alltså den känslan. Luften går lätt att andas ute och man riktigt känner hur allt levande suger åt sig av allt som bara går av nederbörden.

Det lite jäkliga med detta är dock att vi har typ 20ha som ligger slaget. Det som ska balas till strö… Man gör det bra att få blött foder/strö i år men vi verkar lyckats… Men de ska ju vara sådär supervarmt framöver igen och det som ligger ska stängas ihop och så så det torkar nog upp lite. Inga mängder har vi fått just här heller till skillnad från grannbygder så väldigt lokalt verkar det varit.

En lyckans vattenpöl.

Så istället för att slå gräs på livet idag så har vi passat på att flytta lite djur. Hela familjen har varit engagerad. Tagit hem stora gänget, märk en nyfödd liten kalv och sorterat bort några kor från deras halvårskalvar som sedan lastats på djurvagnen och bytt bete.

Lite smådugg men ändå varmt och skönt ute.

Och nu kväll. Solen har kikat fram igen och C har precis åkt iväg på att slå lite. Barnen sover och jag ska sätta mig i soffan en stund nu. Imorgon vankas bortajobb igen för mig. Känns som en evighet sedan då denna vecka varit helt fri från bortajobb. Det blev så då vi försöker få ihop detta med att slippa ha barnen på sommaröppet (ny förskola, annan personal, små barn.. Kändes sådär). Men lite hemmajobb har det blivit förstås.

Hoppas ni haft en bra helg ni med och att det kommit regn där du bor också!

Torkan – den drabbar oss ALLA!

Torkan. Den har väl inte undgått någon.

Bönderna står i panik medans semeterfirarna jublar av det fina vädret, vilken sommar! Blommorna på balkongen får man vattna lite mer och vissa kanske sätter en sprinkler på den torra gräsmattan.

För 150 år sedan skulle detta kallas hungersnöd. Akut krisår. Ingen skulle fått ihop de skördar som krävs att hålla folk och fä vid liv. Sin lilla andel av spannmål att baka bröd av och grönsaker och de där korna man skulle mjölka ja hon skulle man inte haft mat till. Men alla skulle vara i samma sits, hjälpa varandra att försöka överleva en lång vinter ett nödår som detta.

Men idag kopplar vi inte ihop det. Ja bönderna är i kris men vi andra. Vi går och handlar mat på affären ändå ju.

Men detta drabbar faktiskt alla. Alla som äter mat. Oavsett om man bor i en lägenhet i stan, är vegetarian, vegan eller köttätare.

För allt vi äter kommer ju från jorden, från det som nu är i torka, det som inte växer. Mat till djur som ger oss mjölk och kött, grönsaker av alla de slag, potatis, spannmål till mjöl och bröd.

Det som är mest skrämmande tycker jag att mat kommer det att finnas ändå. Priserna kommer förmodligen gå upp på många varor – bristvara – priserna höjs. Men mat kommer det att finnas, det kommer väl bara att importeras mer, där det inte är brist. Importen som hotar redan nu. Och på ett vis så är ju det bra. Att det inte blir som för 200 år sedan att många stryker med ett sånt här år, men en stor nackdel är det för Sverige och vår mat. Lantbruket har det nog tufft idag att färska konkurrera mot den billigare importen som konsumenten gärna väljer och ett år som detta då importen kanske kommer in ännu större utsträckning ja då har vi problem.

Många slaktar redan nu bort djur för att klara det lilla foder man har. Andra kommer det inte räcka för och att köpa in kommer att bli för dyrt (om det ens kommer att finnas att få tag på) så många kanske väljer att lägga ner. Detta betyder ännu mindre svenskproducerad mat! Vill vi det? Vill vi inte kunna köpa mat som är producerad här i vårt land? Som inte har åkt jorden runt, är besprutad med vad vet jag, och antibiotikarester i både det ena och det andra?

Det är NI som väljer. Ja, det är faktiskt det. Era val i butiken sätter efterfrågan på vad som ska produceras. Tänk en gång till innan det är priset på hyllan som styr er. Vad får detta för konsekvens? Att jag väljer det billigare alternativet? Jo, att det hotar vår svenska livsmedelsproduktion. Jobbmöjligheter och den biologiska mångfalden! Vi ska ta vara på vår fina jordbruksmark, låta betande djur hålla obrukbar mark öppen och i fint skick. Och kunna producera det vi ska äta inom vårt land.

Eller hur?

Så det är inte bara bönderna som är i kris, det är Sverige som är i kris i denna torka. Och ni är viktigare än någonsin. Era val gör skillnad!

Och har ni en åkerplätt, lite mark som inte används till något särskilt, hör med er lokala lantbrukare om han vill ta reda på gräset, varje grässtrå behövs nu!

Så gör vad ni kan för att hjälpa både bönder och att säkra svensk mat!

/Bonde i stress

 

Ni får gärna dela detta inlägg om ni vill, så fler kan förstå!

Stabilt svanbo i junikväll.

En kväll i Juni.

Farfar Hans och jag gick ner till grannens båt och rodde ut. Så länge sedan jag satt i en liten eka?! När vi var mindre rodde vi ofta över sjön för att bada. Konstigt nog så finns det ETT ställe på vår sjö som har sandbotten, resten är bara dy och lera och man sjunker ner till knäna. Gissa hur gärna jag och min syster velat ha badstrand bara nedanför gården? En presenning på botten pappa! Och sand! Och en brygga!

Det blev aldrig någon badplats, men duktiga på att ro har vi blivit istället!

Men nu fick farfar Hans stå för kaptenjobbet.

Jag stängslade ju det sista härom dagen och nu skulle stolp sättas ut i vattnet. Just här har jag aldrig varit ut och stängslat då vi ju delar av en stor fålla som är sådd på ena delen där vi inte vill att de ska gå nu. Och här är botten den värsta på hela sjön! Jag tror man skulle försvinna om man klev ut i detta.. Det är sånt himla lågvatten också och ni vet vad jag sa om dybotten så en båt var ett måste. Lite spännande blev det då båten till slut inte kom längre in i sjögräset och det fortfarande var typ 20-30m in till land. Allt bara låg och gungade, det såg ut som att det bar men det var liksom bara tjockt gräs som en kaka.

Men vad göra, ganska grunt ändå och man vet ju inte hur långt korna går/simmar så stolpen måste ut om vi inte vill ha några rymmare. Vi styrde kosan mot det etablerade svanboet som varit på samma ställe i många år, men i år har ingen häckat där och det borde ju vara lite stabilt? Höll i mig i åran och gick försiktigt på det svajiga gräset och hoppade till boet, och mycket riktigt, stabilt! 

Detta ligger alltså vanligtvis omringat av vatten. Och vattenlinjen brukar gå till de där björkarna där bakom mig. Galet!

Men sen insåg jag att det där svajiga gräset låg som en kaka som bar mig! Så jag gick med försiktiga steg in med tråden en bit och satte en stolpe till.

Hans satt i båten och väntade med kameran utifall jag skulle drutta igenom. Men hans önskning slog inte in! Kom tillbaka till båten torr!

Titta så rent, öppet och snyggt korna håller det här nere vid strandkanten.

När stolpen längst ut var nedslagen från båten så gick vi hemåt. Uppför branta betetet som svärfar tyckte var lite jobbigt tror jag, helt plötsligt så var utsikten så fin att stanna och titta på…!

Sedan en promenad med gänget. Älskar att gå först i ledet och visa vägen till nytt gräs.

Kvällsjobb alltså. Tur att kvällarna är ljusa så länge. Tror jag kom in efter 23 men det är ändå dagsljust.

Igår hemmajobbardag. Körde ihop balar och kollade stängselfel. Kviggänget kom ju ut häromdagen när de fått ny fålla så något stort misstänkes eftersom att alla var ute, typ älg som gått genom tråden eller nått. Men ännu ”enklare” var det. En knopp på en hörnstolpe hade gttt sönder av den tjocka, spända tråden så en låg på backen. Bara att sätta upp den igen men lite rejälare så var det fixat!

Så nu kan de beta på den andra sidan. Denna stora lägdan vi har som vi stängslat in i år.

Och idag Borta-jobb för min del igen. Men pappan var hemma! Kors i taket! Perfekt då Hedvig är dunderförkyld med lite feber också så igen föris för dom idag, så pappan fick vabba.

Tror de har haft en mysig dag, bara barn och pappan en hel dag, det hör inte till vanligheterna.

Och nu ska vi NJUTA fredagkväll. Vi är alla hemma, inget sent gårdsjobb ska göras utan vi ska umgås, ta ett glas vin och äta choklad. Köpte lite glass också att bjuda på som jag ska äta ”till” grädden…

Hoppas ni får en fin helg!