Dag: 22 september, 2015

En rätt vanlig dag

av Paulina, publicerad i Okategoriserade

Godkväll.

Här sitter jag med en kopp kvällste. Lilla P lullar i sin säng och pappa C är ute och jobbar.

C har åkte och lämnade tillbaka kedjeröjaren idag – Tack för lånet! Jag och Lilla P var på affären och fyllde upp i den tomt ekande kylen och skafferit. Annars har det varit en ganska typisk dag. Jag och Lilla P har grejat lite här inne. Ätit lunch och numera mellis! (Mamman går i känslan-av-att-explodera ett tag men är ganska fascinerad av hur kroppen anpassar sig och fattar vinken rätt fort) Lekt med leksaker – eller allt annat utom just leksaker – upptäcksfärdat i huset helt enkelt.

Vi lagårdstid hoppade bebben in till pappan i traktorn och jag gick till kossorna. Mjölkning, utfodring, kalvar och hela baletten. Avslutade med skitgöra. Inte det smartaste när man bara vill in till den där underbart doftande, världsgoa ungen , plus att man är döhungrig. Så less på denna utgödsling nu alltså…

C har precis kommit in nu. Halmning och utfodring av de små har han pysslat med nu ikväll.

Så nu säger vi godnatt!

Känna sig övergiven.

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Mammlivet

Igår bjöd Lilla P och jag hem moster Fanny på fika. Pappan var ju borta hela dagen så vi kände oss lite ensamma. Hon fick dock ta med sig fikat, här ekade det tomt överallt efter en helg borta på vift.
Senare kom mormorn och plockade upp sitt barnbarn så jag kunde gå till lagårn.

Mjölkade kor och utfodrade, det viktiga, vanliga. Hämtade lillungen på kvällen och vi hann pussa på pappan innan vi somnade som kommit hem från Stockholm.
Tror att det var 600-700 personer där, på manifestationen. 166 000 underskrifter #skrivpåförmjölken lämnades över till landsbygdsministern. Taggade människor var där berättar C, tills Bucht börjar prata. De verkar inte göra någonting alls politiskt för att rädda mjölkbönderna. De bryr sig helt enkelt inte. Snacka om att känna sig övergiven. Så nu är det upp till mejerier, handlarna och konsumenter om vi ska ha svensk mjölk kvar i framtiden.

Här är det surväder och rått. Direkt när jag kom in från lagårn nu på morgonen har vedspisen kämpat på med att sprida govärme. Å vad jag önskar att jag hade en kamin inne i rummet alltså… En vacker dag kanske.

En liten powernap får det bli nu. Vi är trötta alla tre en jobbig-Lilla P-natt igen.