Med en megafull bil åkte vi norrut mot Umeå igår. Jag, Lilla P och Moster Fanny med hennes flyttlass. En tur med skrattattacker till magen krampade och luten tog slut. Vår systerhumor alltså , den måste ju vara den bästa ❤
Vi anlände, hittade alla återvändsgränder i Umeå stad innan vi dumpade av alla grejor i den till slut funna lägenheten. Vi tog oss tillbaka till stan där vi fika gott och gick en tur på stan. Efter att ha provat typ alla jeans varenda butik kunde erbjuda hittade jag ett par som dög. Jobbigt att försöka hitta ett par jeans som måste ersätta sina favoriter, en tuff uppgift! Favvosarna har gått sönder…
Sedan rullade jag och Lilla P hem igen och lämnade moster Fanny i sitt nya hem.
Idag har drängen haft båda mjölkningarna. Massor skulle bli gjort och C hade tänkt ut dagen så bra. Jag skulle iväg på eftermiddagen. Men det blev inte riktigt så. Kvigorna på hygget fick för sig att rymma. Visade sig vara noll ström på tråden. Jag som gått runt och fixat till härom dagen?! Då det är sju hektar stort så är det en bra bit att gå och försöka felsöka något fel, speciellt då de snart ska in = onödigt mycket tid att lägga på det. Så istället gjorde vi en snabb nödlösning. Kopplade bort en stor del av betet och stängde av en mindre fålla där de nu får gå. Det behöver ändå inte så stort utrymme nu då det knappt finns nått och beta längre och de får bal i en häck.
Jag hade Lilla P i ryggbärselen och traskade omkring. Detta betydde nu att det där mötet jag skulle påvar bara att ställa in. För lagårn skulle spånas upp och halmas åt småkvigorna och klockan tickade iväg. Det blev sovdags för Lilla P och han lullades ner i vagnen. Jag och C jobbade tillsammans med spåning och halmning, så himla trevligt. Ofta så jobbar vi ju var för sig och nu är det ju ändå mera sällan då en alltid måste vara med Lilla P, så detta var en trevlig stund.
Hann även med lite plock i lagårn. Sånt man lätt hamnar efter med.
Lilla P vaknade och jag skulle bara gå och slänga en blöjsoppåse innan jag gick in. Tur var väl det för att det gjorde att jag hittade min telefon! Den har varit borta hela dagen. Jag vet exakt vart jag hade den sist och när men så vips så var den spårlöst försvunnen. C ringde och jag sprang runt överallt och lyssnade, nada. Lyfte på vajre pinal hundrafemtio gånger överallt där jag vet att jag hade varit, nope. Men där låg den då till slut – på backen – överkörd… Hade lagt den på taket på bilen och kört iväg. Den gled av precis i körfältet på vår lillväg och så kom en traktor och körde över. Jahapp, en till telefon. Jag borde ha senilsnöre runt halsen verkar det som!
Som tur är finns sociala medier och snälla, goa människor så jag har fått tag på en telefon nu ikväll. Skönt för jag ska iväg imorgonbitti och det känns inte direkt kul utan telefon.
Sent har det blivit så nu är det bums i säng som gäller!
(Tyvärr blir det ingen bild idag heller nudå då bilkällan som sagt är lite krossad…)
Mitt liv som bonde 