Vaknar, går ner och gör en välle till den Lilla sneglar på termometern, -20.5. Vill bara krypa ner i sängen igen med de där två pojkarna men nej, bara att klä på sig och gå ut.
Möts av en kall krispig vägg men ju närmre lagårn jag kommer inser jag det värsta. Det är kolsvart! Jordfelsbrytaren har löst. DET.ÄR.INTE.SANT. Det betyder alltså att lagårn är strömlös, cirkulationen till vattnet går inte så allt vatten till alla djur i lagårn har frusit, skraporna står och golvvärmen i mjölkgropen är inte varm. Plus att ett smartskaft glömde att stänga båda dörrarna till gropen igårkväll så det var lika kallt (i den annars isolerade, något varmare) gropen som ute. Fast jag har ju bara mig själv att skylla…
Så jag fick börja med att fylla massa hinkar hetvatten och gå och tina upp hela mjölkgropen. Alla organ var fastfrusen i ställningarna.
En förbannad P som hatar kylan framträdde ganska snabbt. Inte blir det bättre av att händerna är kalla som isbitar hela mjölkningen heller och kor som är sega.
Gick in i det varma tankrummet lite då och då och värmde mig så man klarade en stund ute i kylan.
Lilla P skjutsade vi till mormorn och morfarn på förmiddagen så vi kan försöka lösa det akuta här. Vi har nu kört balar till korna och ska till kvigor innan vi ska börja skruva ner vattenledningar och tina upp, jippi. Men nu har vi tagit en värmande kaffekopp i personalrummet så vi klarar oss en stund ute igen.
Det sanna bondelivet.
Mitt liv som bonde 