Författare: Paulina

Vi började dagen igår med att flytta ut de minsta gänget kalvar. De får gå i en liten hage precis bakom huset. Eftersom att de är så små så får de hela tiden stödutfodring, alltså de har jämt tillgång till en bal även fast de går och betar grönt gräs. Men de klara inte av att försörja sig på bara spätt gräs (men lagen i Sverige säger att det måste ut på grönbete när de är 6 månader) så de måste utfodras som vanligt ändå annars stannar de av i tillväxten.

Men trevligt är det att ha djur bakom knuten!

Efter att lunchen var intagen skjutsade vi pappan till borta-jobb. Lilla P sov sin lur i bilen och efter lite mellis och så åkte vi till gammelmormor och gammelmorfar. Där stannade Lilla P ett par timmar medans mamman åkte och mjölkade ett kvällspass.

Fantastiskt nog blev jag bjuden på mat när jag kom för att hämta lillungen igen. Döhungrig i magen. Vi kommer hem precis samtidigt som gänget kommer hem från båten så då såg jag min chans. Jag la Lilla P och snörade på mig skorna och kutade iväg. Jag visste att C var påväg hem så jag tänkte springa och möta han och åka hem! Bara de att jag mötte han redan efter en kilometer så han fick åka hem själv. Jag fortsatte en runda, inte alls nån jättesväng för benen kändes tunga men ändå vilken härlig tur. En helt ljuvlig kväll! Doft av den fullt blommande häggen, vindstilla och kvällssol. Tunna tights och endast en underställströja med uppkavlade ärmar. Detta är det jag älskar mest! Löptur i en sommarkväll. Att det gick tungt är en sak, det gör ju det ibland så jag njöt ändå!

Lite coreövningar när jag kom hem och efter en dusch sjönk vi ner i soffan allihopa. Klockan var redan sen men vi tog ett glas vin och lite tilltugg innan vi gav upp för kvällen och gick upp till sängen. Sista kvällen för Ann-Marie som åkte hem nu i morse.

Och idag vaknar vi till Morsdag. Vaknar med mina pojkar, äter frukost och efter att fått order om att stanna inne i strykrummet en stund kommer jag ut till detta;

Lilla P jag älskar att få vara mamma till dig. Du är mitt liv, tillsammans med den där pappan såklart.

Ni gör mig till en lycklig mor ❤

Jag och Lilla P var på Järnsta igår. Mamman hade ju föräldrainsats. Det är en förälder på dagiset varje dag och man har en dag i månaden/förälder. Man blir som en extrapersonal kan man säga. Man städar lite, hjälper till att plocka fram för mellis och så men är även med i barngruppen både inne och ute. Jag tycker att det är kul att se hur mitt har det varje dag. Hur han är, och vad han kan. Tänk vad fort de går för de där små, att snappa upp och lära sig nya saker.

Alla husgäster var hela dagen vid farfar Hans båt och C var på Borta-gården och jobbade. Jag gjorde Lilla P nattklar och skulle precis packa han i vagnen och ta mig en springrunda då lilla båtgänget kommer hem. Kanon! Då kunde jag ju ta en springtur utan vagn! Sagt och gjort, efter nattning i hans säng och lite surr så drog jag iväg. Hann 100 meter då C ringer och säger att jag kan hämta honom på jobbet. Jahapp, bara att vända om men med tanken att jag kan ju hoppa av efter vägen efter vägen tillbaka och springa hem.

Istället kommer vi hem där strax före midnatt igen. Det blev jobb när jag kom fram. C höll redan på att skruva när jag kom fram på upptäckt haveri och jag blev satt på flera semineringar. Så det var den springturen. Kanske att jag hinner med en idag men det är mycket annat som ska hinnas med så vi får se hur det blir med det.

Vi hade äntligen, äntligen en dag med uppehåll! Det har kommit över 50mm regn de senaste dagarna en nu ser prognosen bättre ut så det där vårbruket äntligen kan bli klart.

Men nu ska lilla familjen ut och se om vi kan flytta ett gäng djur igen. Solen skiner och termometern tickar sakta uppåt, det bådar för en fin dag!

Oj vilken dag det blev igår!

Uppe med tuppen för att åka till jobbet på Borta-gården. En intensiv halvdag för att sedan göra helg, från den gården åtminstone. Pappan hade hämtat Lilla P efter sin halvdag på Järnsta. Vi tog ett litet städrace här hemma medans pappan gick ut och fortsatte att jobba och greja.

Farfar Hans har ju kommit hit och igår kom även hans bror och syster hit. De ska hjälpa Hans med hans båt som ska sjösättas på lördag. Så fullt hus har vi! Och barnvakt av en liten sovandes liten fick vi ju också så jag och pappan kunde ta oss ut och jobba.

Vi skulle flytta djur. Kossamuisar från hygget ska över på rätt sida vägen på bete och gå med de andra som har kalv av våra mjölkisar. Vi skulle alltså flytta köttdjur med kalv. Nya djur som vi inte känner. Vi har ingen aning om hur de är och reagerar när de ska upp på en vagn. Vi vet att de är väldigt lugna och man kan få klappa de flesta men de är på sin vakt och minsta lilla stress så drar dom sig undan. Plus att de har kalv tre av dom! DÅ ska man vara på sin vakt!

Vi ställde en bal som omringades av fångstgrindar och så drev vi försiktigt, försiktigt in de där. En köttis fick vi in i första omgången. Lerigt och smetigt var det också efter allt detta regn som kommit! Nästa sväng fick vi in tre köttisar. Varav två med kalv som gömde sig i skogen. När kossorna var inne blev det mission- fånga kalvar. De söta små nallarna. Ha! Små?! C fick tag i en och en och vi slet som djur för att få in de tillsammans med kossorna i vagnen. Robusta, muskulösa klumpar! Men lika söta för det.

Himla nöjda efter det lasset gav vi oss för kvällen. Klockan var halv tolv.

Mitt i det leriga, andfådda så inser vi vad roligt vi har tillsammans jag och C. Att jobba med djuren tillsammans. Nöjda var vi efter kvällens arbetsinsats och det syntes att vi hade jobbat om man säger så!

Nu ska jag åka iväg med Lilla P på Järnsta där jag ska göra en föräldrainsats idag.

Hoppas ni får en fin fredag!

Det är lite mycket i vardagen just nu. Våren är här helt klart! Förra våren var jag mest i en bäbisbubbla känns det som. Jag minns knappt något hur det gick med vårbruk och annat. Men jag mjölkade rätt mycket i alla fall. Antingen med Lilla P med gropen eller så satt han i traktorn med pappan. Vår lilla 4 månaders bebbe.

Men det är ju himla fiffigt och roligt det här med ”minnen på facebook”! Där ser ju jag varje inlägg jag gjorde varje dag några år bakåt. Superkul och enkelt att jämföra saker och ting! Som för två år sedan idag så sådde vi, och häggen hade slagit ut ordentligt. Idag väntar vi på skitkörning och häggen knoppas. Men, bara jag åker nån mil mot mitt jobb så blommar häggen för fullt! Att det gör sådan skillnad bara att åka så lite inåt landet.

Jag älskar att vara här, just nu. Mellan hägg och syren. Det är min absoluta favorittid på hela året. Och nu vips är vi där. Från att det började grönska till att explodera! Träden är gröna, gräset skjuter i höjden sådär knalligt grönt och de riktiga sommardofterna börjar komma. Jag kan inte få nog av denna fina, ljuva grönska. Den som är innan midsommar. Sedan blir det ”bara” sommar. Ja allt är grönt, blommigt- förvuxet, långgräs, utblommat. Men nu, nu är allt så nytt och fräscht och det spritter i kroppen. Jag är så kär i naturen och dess förändringar och att jag älskar att vi bor som vi gör. Som har allt detta utanför dörren.

Jag har lärt mig att njuta av detta. För samtidigt som det är den vackraste perioden på året så är det även det mest hektiska. Vårbruk. Det smygstartar och så pang så ska ALLT göras på en gång. Plöjas, harvas, skit, så, stängslas, djur ut, röjsågas, hus-och gårdsfix, gräsmatta(!) ja ni fattar. I år är det nyt och annorlunda och ”borde” vara mycket lugnare. VI har ju inga kor att mjölka! Och visst är det så men det är samtidigt precis lika mycket mark som ska brukas, och istället åker vi iväg på jobb utanför gården och så har vi ju en liten att hand om också.

Men än så länge tuffar det på. Igår åkte jag hem tidigare från jobbet och så hjälptes jag och C åt att stängsla storbetet som vi iår fått heela (Vi har några rymmare inne i lagårn så de ska UT så fort som möjligt!). Mamma/mormor hämtade Lilla P på järnsta så vi kunde hålla på och fokusera på att bli klara och släppa ut djur.

Men allt tar ju längre tid än man tror. Men vi hade så himla trevligt ändå, jag och min C. Det var länge sedan vi jobbade såhär tillsammans. Det är romantik för oss. Man kan säga att vi hade date igår. Och istället för att dela upp oss på det stora betet och göra var sin sak så gjorde vi allt tillsammans istället. Mycket trevligare och tar egentligen samma tid.

Nya stolp ska slås ner.

Halv tio var vi klara. Döhungriga. In för mat och så tog vi det kloka beslutet att vi inte släpper några djur ikväll. Man ju inte med ett gäng buskvigor. Det var ingen som hade någon lust direkt att måsta riskera springa efter rymmare på ett nytt ställe i byn sådär sent på kvällen…

Så jag åkte och hämtade hem min sovande Lilla P från mormorn och morfarn.

Och imorse vaknar jag tidigt och beger mig till Borta-gården på jobb. Halv dag var inplanerad för att sedan åka hem till C som hade fixat det sista med att koppla på strömmen och så så det bara var att börja flytta djur.

Och herregud så det bara har flytit på idag! Har aldrig varit med om något liknande! Lass på lass körde vi ut kvigorna. De 20 köttiskvigorna vi köpte i vintras och ett gäng av våra mjölkisar. Ingen som kutade genom tråden (dessa nya köttklumpar litar vi inte riktigt på, eller vi känner väl dom inte riktigt så det är det som gör oss osäker på dem) och lastningen var bara tjopp-tjopp upp på vagnen!

Vi hann precis klart till hämtningstiden på Järnsta. Bara en sån sak liksom! Att passa en tid trots att vi gjort så mycket och som har med kvigflyttning att göra.

Vi åkte direkt tillbaka till kvigorna när jag hämtat Lilla P där pappan var kvar och höll lite koll. En höjdare för den ko-tokige lillungen.

Det finns mycket fina sommarbeten i vackra Nordingrå men jag tror tusan att detta tar högsta priset! Så ni kommer att säkerligen att få se mer bilder från detta bete i sommar för jag kan då inte se mig mätt på detta ställe. Speciellt när det går betande djur i det gröna.

Det kunde ju inte bli bättre i livet just då tyckte Lilla P som inte bara fått prata med korna utan också fick åka traktor med pappan hem!

Vi hade sovmorgon imorse. Alla tre tillsammans! Fantastiskt. Vi klev upp och åt frukost i lugn och ro. Men det blev lite brådis där på slutet ändå. Morgonrocken satt på lite för länge. Jag och Lilla P gjorde oss iordning och drog iväg. Till Järnsta.

Vårens fixardag. Eftersom att det är ett föräldrakooperativ så är det ju vi föräldrar som ska hålla ordning. Så idag var en sån där dag då att-göra-listan tas fram och så jobbar man på med det man hinner. Sköter fastigheterna, staket, ja hela gården helt enkelt. Barnen är med och leker och föräldrarna jobbar på med diverse. Det pausas för lunch mitt i och mellisfika såklart. Det är väldigt trevligt faktiskt då det stärker gemenskapen och idag hade vi ju fantastisk tur med vädret! För mig blev det att vända sand vid gungorna (spada upp och vända så den blir fluffig och dämpande) och hjälpa till att dränera runt en bod. Lilla P var hela tiden i närheten och det var så häftigt att se hur hemmastadd han blivit där. Pekade direkt och spatserade med bestämda steg till sandlådan, där han satt en stund så nöjd och med de äldre barnen som höll koll och lekte med honom. Och att när vi tvättade händerna så vet han att vi ska två direkt från tvålhållaren och gnuggar händerna tillsammans så fint, det gör han inte ens hemma!!

Ja det kan tyckas vara struntsaker men som mamma så ser man hur de utvecklas, lär sig och snappar upp saker så fort! Och så såklart hur fina de andra barnen är mot varandra och de yngre. Man blir varm i hjärtat.

-Mamma, sandlådan är här borta, kom får du se!