Att fira en älskad

För sex månader sedan vaknade jag upp på BB med en bäbis bredvid mig. Min, alldeles egna bäbis. Den dagen och den känslan kommer jag aldrig att glömma. För stort att förstå. Han som legat och växt, blivit en hel, frisk liten människa i min mage i nio månader ligger helt plötsligt här bredvid mig.

Och sedan dess har det här med att älska fått en helt ny betydelse. Det gör liksom lite ont i kroppen, som att hjärtat inte är stort nog. Mammahjärtat.

Älskade unge, igår blev du hela sex månader. De bästa halvåret i vårt liv. Mamma och pappa älskar dig!

​En gláskit med myssen på sné i sin fina gåstol. Än så länge går det bara baklänges, handen på växelspaken och tuten i munnen.

Efter en lite loppisrunda med några få men fina fynd snodde mamman ihop en kaka. Vi åkte och åt med belgarna och som efterrätt blev det kaffe och tårta hemma.

Såklart att halvåringen skulle firas!

Gammelmormor hade stickat massor av tjocksockar! Från små till flera-år-stora. Så himla bra och så otroligt fina! Tack säger Lilla P!

Imorse var jag upp och mjölkade. Jag och bäbisen har tagit det lugnt på soffan en stund och nu ska vi ut och göra lite nytta. Pappan är ute och slår. Till slut ger vi upp och chansar på att ta det överväxta gräset, till kvigor och sinkor. Det regnar ju tusan hela tiden! Vi behöver ju ett par dagar i sträck utan nederbörd men det verkar inte bli så, så vi kör nu, vi måste få in gräset!

Ha det fint så länge!

Hipp hipp hurra!

Godmorgon!
Tänkte bara springa in här en snabbis innan kusin Nathalie kommer. Vi ska åka på loppisrunda! Det spöregnar men det blir nog bra ändå.
Jag fick ett roligt telefonsamtal imorse men det tar vi sen.

Och så är det en stor dag idag. Vi har en hel halvåring här! Stora Lilla P blir idag sex månader. Hipp hipp hurra!

Älskade stora lilla unge!

Ett hårt slag.

Det är tufft nu. Det vet ni, att hålla på med mjölkproduktion. Så tufft att vi måste tänka på ALLA utgifter, vad kan man dra in på, snåla på, utan att produktionen blir lidande. Det finns inte utrymme för misstag och oväntade utgifter.
Det finns så mycket vi skulle vilja göra här på gården, byta ut, bygga om, bygga till, fixa, fräscha upp, köpa nytt ja listan kan göras lång men det går inte. Det som kommer in nu går till det allra viktigaste så som kraftfoder, lån, förnödheter, maskiner, el, körning osv.
Det är så otroligt pressat. Så pressat att vi har tagit beslutet att sälja vår Valtra. "Min" Valtra. Den köpte vi när jag gick ut gymnasiet och började jobba hemma på heltid. De flesta av timmarna som den har gjort här på gården har nog faktiskt jag kört. Men idag har den blivit lastad på en trailer och flyttat söderut. Det kändes faktiskt lite jobbigt att se den åka iväg. Inte som när man skickar en ko såklart men det kändes. Det är ju våran traktor! Och det jobbiga är att den behövs ju faktiskt, den går varje dag. Inte lika mycket som John Deeren som vi kör de mesta med nu men som gårdstrsktor, blandar foder och sånt.

Så, nu är planen att köpa in en billig "gammtraktor" som kan ersätta Valtran här på gården. Snacka om att investera åt fel håll…

DET MÅSTE GÖRAS NÅGOT NU. För det första styr Ni konsumenter en otroligt stor del med vad ni köper i affären. Bojkotta EMV (egna märkesvaror) så som COOP och ICAs där pressas priserna ännu mera för att tjäna så mycket som möjligt. Nej, köp av det äkta mejerierna och alla andra producenter också för den delen som blir bortputtade av EMV i hyllorna på affärerna. Norrmejeriet för er som bor norr om Härnösand.

Nu måste jag fortsätta att mjölka mina kor. Och det vill jag fortsätta att göra i framtiden, men hur länge klara man att leva på hoppet?

Hejdå vännen.

Ett hårt slag.

Det är tufft nu. Det vet ni, att hålla på med mjölkproduktion. Så tufft att vi måste tänka på ALLA utgifter, vad kan man dra in på, snåla på, utan att produktionen blir lidande. Det finns inte utrymme för misstag och oväntade utgifter.
Det finns så mycket vi skulle vilja göra här på gården, byta ut, bygga om, bygga till, fixa, fräscha upp, köpa nytt ja listan kan göras lång men det går inte. Det som kommer in nu går till det allra viktigaste så som kraftfoder, lån, förnödheter, maskiner, el, körning osv.
Det är så otroligt pressat. Så pressat att vi har tagit beslutet att sälja vår Valtra. "Min" Valtra. Den köpte vi när jag gick ut gymnasiet och började jobba hemma på heltid. De flesta av timmarna som den har gjort här på gården har nog faktiskt jag kört. Men idag har den blivit lastad på en trailer och flyttat söderut. Det kändes faktiskt lite jobbigt att se den åka iväg. Inte som när man skickar en ko såklart men det kändes. Det är ju våran traktor! Och det jobbiga är att den behövs ju faktiskt, den går varje dag. Inte lika mycket som John Deeren som vi kör de mesta med nu men som gårdstrsktor, blandar foder och sånt.

Så, nu är planen att köpa in en billig "gammtraktor" som kan ersätta Valtran här på gården. Snacka om att investera åt fel håll…

DET MÅSTE GÖRAS NÅGOT NU. För det första styr Ni konsumenter en otroligt stor del med vad ni köper i affären. Bojkotta EMV (egna märkesvaror) så som COOP och ICAs där pressas priserna ännu mera för att tjäna så mycket som möjligt. Nej, köp av det äkta mejerierna och alla andra producenter också för den delen som blir bortputtade av EMV i hyllorna på affärerna. Norrmejeriet för er som bor norr om Härnösand.

Nu måste jag fortsätta att mjölka mina kor. Och det vill jag fortsätta att göra i framtiden, men hur länge klara man att leva på hoppet?

Hejdå vännen.

Ett hårt slag.

Det är tufft nu. Det vet ni, att hålla på med mjölkproduktion. Så tufft att vi måste tänka på ALLA utgifter, vad kan man dra in på, snåla på, utan att produktionen blir lidande. Det finns inte utrymme för misstag och oväntade utgifter.
Det finns så mycket vi skulle vilja göra här på gården, byta ut, bygga om, bygga till, fixa, fräscha upp, köpa nytt ja listan kan göras lång men det går inte. Det som kommer in nu går till det allra viktigaste så som kraftfoder, lån, förnödheter, maskiner, el, körning osv.
Det är så otroligt pressat. Så pressat att vi har tagit beslutet att sälja vår Valtra. "Min" Valtra. Den köpte vi när jag gick ut gymnasiet och började jobba hemma på heltid. De flesta av timmarna som den har gjort här på gården har nog faktiskt jag kört. Men idag har den blivit lastad på en trailer och flyttat söderut. Det kändes faktiskt lite jobbigt att se den åka iväg. Inte som när man skickar en ko såklart men det kändes. Det är ju våran traktor! Och det jobbiga är att den behövs ju faktiskt, den går varje dag. Inte lika mycket som John Deeren som vi kör de mesta med nu men som gårdstrsktor, blandar foder och sånt.

Så, nu är planen att köpa in en billig "gammtraktor" som kan ersätta Valtran här på gården. Snacka om att investera åt fel håll…

DET MÅSTE GÖRAS NÅGOT NU. För det första styr Ni konsumenter en otroligt stor del med vad ni köper i affären. Bojkotta EMV (egna märkesvaror) så som COOP och ICAs där pressas priserna ännu mera för att tjäna så mycket som möjligt. Nej, köp av det äkta mejerierna och alla andra producenter också för den delen som blir bortputtade av EMV i hyllorna på affärerna. Norrmejeriet för er som bor norr om Härnösand.

Nu måste jag fortsätta att mjölka mina kor. Och det vill jag fortsätta att göra i framtiden, men hur länge klara man att leva på hoppet?

Hejdå vännen.