En kossakram kan göra susen

Nu är det såhär igen. Trots sovmorgon har jag ingen energi för fem öre. Jag har utfodrat och gått igenom lite papper men inte mer än så. En promenad då, såhär mitt i dagen när energin brukar vara bra men inte ens det. C åkte iväg på förmiddagen med traktorn för att hämta en plog vi har köpt. Våran har gjort sitt och nu går vi från tre till fyra skär och hittade en begagnad till ett himla bra pris så det var bara att slå till. 

Jag har märkt att det här med att vara ensam är ingen hit just nu heller. Lite extra känslig kanske. 

Nu har jag ätit lite mat och jag ska försöka samla på mig lite kraft och gå ut och göra lagårn.  

Kossorna kanske kan göra mig lite gladare 😊

En kossakram brukar göra susen!

Mjölkbonde utan mjölk.

C hade lagårn imorse. Såå skönt att få sova vidare. Kokade min gröt till frukost och inser sedan att Tankis har ju varit här! Mjölkbonde men inte en droppe mjölk i huset… Den kommer varannan dag och tömmer tanken, på morgonen. Det gäller att ha koll på det och hur mycket mjölk man har inne så det inte blir såhär. Nu har vi ingen mjölk på hela dagen tills korna är mjölkade ikväll. Typsikt. Så gröten fick ätas utan mjölk. Men som tur var kom mormor och morfar hit på fika igårkväll, mamma och pappa också förresten, och mormor tog med en burk hemgjord äppelmos! Så det blev gröt med äppelmos eller nästan äppelmos med gröt i brist på mjölk så det gick rätt bra ändå 😌

Nästan alla balar är hemma! Det har körts på livet här de senaste dagarna. Jag satt och sa igår att ;” Tänk, jag har inte kört hem en enda bal i år. Det som alltid ha brukat vara mitt jobb.” Inte för att det är världens roligaste jobb men det hör liksom till. Men det blir det ändring på idag. Vi har ett område kvar, det längst bort. Kanske 100 bal kvar. Så det är min tur att sätta mig med traktor och vagn och hämta hem dom, 1,5mil bort. Jag får hjälp av en traktor och vagn till. 

Så nu är det dags att rulla! Ha en bra dag alla ni!

Dagens mage, på en suddig bild och en spegel som måste putsas. Det går fort nu. Den växer för varje dag!

Älsakde lilla hjärta


var dagen äntligen kommen. Vi ska få se våran bäbis. Tro ni jag kunde
tänka på något annat i morse under mjölkningen?! Nope. Som tur var hade
vi en tidig tid så det var bara att gå in, äta frukost och göra sig lite
fräsch och fin och sedan ge sig iväg. Ingen av oss kunde sitta still på
vägen upp.

Och
alltså. Vilken känsla. Magiskt. Det är ju en hel bäbis där! Ett huvud,
armar och ben som det var full aktivitet på och så det där hjärtat som
jobbar på för fullt. En bäbis, som jag och C har gjort. En blandning av
oss båda ligger och myser runt och växer på sig i min mage. Tårarna rann. Ofattbart men ändå så verkligt.

Och som pricken över i så sa bäbis hej till C för första gången igårkväll. Han fick sig äntligen en liten puff på handen. Lycka!

En lunch på stan och ett litet köp av små ursöta kläder. Det gåår ju inte att hålla sig helt nu!

Vi går omkring med leenden på läpparna båda två nu. Älskade lilla hjärta.

En tumsugandes liten skatt ❤

C tyckte att vi bara mååste ha den där bodyn med traktorer på! 😊

Och tänk. Om ett par månader kommer de där små, små strumporna passa på de där små, små fötterna. Denna längtan.

Det brukar snurra till sig

En morgon i lagårn är avverkad. Fick blanda foder också innan jag
kunde gå in. Vi har hamnat i det lite dumma läget nu. Vi blandar en gång
om dagen, tre balar, och kör ut det i två omgångar. Nu kör man ut det
sista innan eller efter lagårn och då är det i princip slut på morgonen.
Det är ju kanon om det är halva blandaren då så det bara är att köra
ut. Men det brukar snurra till sig så så småning om hamnar vi lite mer
bekvämt.

Nu har jag ätit en rejäl frukost. Gröt med äpple och kanel och
äggmacka. Kände mig extra hungirg idag. Det där med bröd sitter i sig
alltså. En vill-ha-sak. Som jag så sällan äter i vanliga fall. Men nu är
mackor såå gott. Helst ska det vara vitt saftigt bröd. Något jag
verkligen inte äter i vanliga fall.. Det ska vara grovt, fullkorn och
frön och grejer i om det ska ätas men bäbis tycker lite annorlunda 😉

Men nu en tekopp och fundera på hur jag ska lägga upp denna dag. C ska köra balar som igår. Måste ta en tur med Kajsa i alla fall så hon får springa av sig lte. Men först ut blir en powernap!

Blev full i skratt när jag skulle hämta hinkarna hos kalvarna i morse. Någon var lite ivrig och verkade vilja ha mer än sina frukostlitrar, sötbulle 🙂

Preggo-mode

Hå hå vilken dag det här blev. Efter frukost och kaffe imorse låg energin på topp och jag passade på  att svepa damsugaren genom huset, slänga tvätt i maskin, hänga den och slänga i en till. Det tror jag aldrig jag gjort i hela mitt liv, två tvättar direkt efter varandra! Gick igenom post, räkningar ni vet, som rullar in mest varje dag. Åkte på affärn och handlade så jag kunde sno ihop en luch till traktorkillarna som har kört hem balar på livet. En som lastar på lägdan, en som bara kör emellan med vagnar och en som lastar av hemma på gården. 

Efter lunch ut till lagårn. Mat till kalvar, flytta om kalvar och öronmärka kalvar. Lite av en kalvdag. Salt och mineraler till korna och utfodring. Massa småfix helt enkelt. 

Jag gav kalvarna kvällsmålet mjölk och ställde klart allt för mjölkning så det bara var för C att trycka på knappen och börja mjölka, sedan gick jag in och bytte om. Träningskläder, hjälm och upp på cykeln. Cyklade in på Brandstationen för ett måndagsmöte. Satte mig på cykeln för att trampa hemåt men där. Där tog energin tvärslut. Hungern kom krypande, mina ben blev blytunga och det kändes himla långt att trampa hem. 

Åkte till mormor och morfar i förhoppning på lite fika men de var inte hemma. Ringde C, jag började trampa hemåt och C kom och mötte. Hade faktiskt inte så långt kvar hem när han kom men det var skönt att bli upplockad. 

Jag måste inse att jag faktiskt är gravid, 5 månader till och med! Kroppen går på högvarv, jag håller ju på att koka ihop en hel, komplett liten bäbis. Inte konstigt att man inte är som vanligt?! Det tar på krafterna. Jag vill inte känna mig lat och att jag ger upp, speciellt när jag inte orkar eller har lust att göra sånt jag normalt gör lätt som en plätt. Jag måste lyssna på kroppen, acceptera det som händer och vara tacksam och känna mig stark för den träning jag faktiskt får till. Att jag inte kan köra på 100% och förvänta mig att jag ska orka det jag brukar. Jag är gravid. Det är ju helt obeskrivligt fantastiskt, så nu ska jag bara försöka ställa in mig i preggo-mode. 

Så jag stupade i soffan, gjorde mackor och klunkade kall mjölk. Preggo-mode it is. Fastnade framför nått obetydligt program när jag engentligen skulle ha lagt mig. Men nu är det dags. Ögonen går i kors. Så, en stolt energifylld dag som slutade pladask. Men det är okej, vi ska ju få en bäbis!  

Ja snart kommer magen faktiskt att vara därute!