Veckouppdatering med sprucket juver och mjuka madrasser.

Veckan som gått.

Jag har haft mina borta-jobbar-dagar som vanligt. C är hemma och bygger och grejar.

När barnen somnat för kvällen är vi ute en stund båda två i mörkret.

Dessa dagar har Lovis-vård stått på agendan. Hennes juver har spruckit!! Sådär tre månader efter hennes juverinflammation i somras där det var på håret att hon strök med! Hon klarade det då och vi ger det en chans nu. Hon är otroligt nog inte dålig. Ingen feber och äter och dricker precis som vanligt och verkar inte ha ont så därav tar vi beslutet att se om det kan läka ihop. Veterinär var här och hon får penicillin och så spolar vi rent med vattenslang varje dag. Jag besparar er en bild på ”kratern” då det kan vara lite känsligt för många…

Lovis min Lovis ❤️

Charlie har börjat skruvat upp grindar och låsgrindar i ladugården, skruvat ihop vattenkar och lagt madrass i VIPen!

Två låånga kar blir det i varsin ände av ladugården. En ny modell så det räcker med två kar för att ge behovet vattentillgång till antalet kor. Detta finns det ju bestämmelser över, hur mycket vatten som ska finnas konstant tillgänglig till antalet kor. Och med vattenkar istället för små vattenkoppar så kan kon dricka mer på kortare tid. En ko dricker 80-120 liter per dag! Som såklart kan bli ännu mer om det är varmt.

När barnen kommer hem från förskolan så är blir det alltid lite lek på de stora ytorna!

Det blir sex ”vanliga” bås i den så kallade ”vippen”. En VIP-avdelning för kor som behöver lite extra uppsikt helt enkelt. Det kan vara en juverinflammation, halt eller annat som gör att de kan vara skönt att de få vara i lite lugn och ro. Valet att ha bås och madrass här och inte djupbås med halm (som vi ska ha i resten av ladugården) är just för att lätt kunna hålla rent om det är läckande juverinflammationer osv.

Men de får lyxigt de med! En mjuk madrass att ligga på!

Kvällspyssel hör till rutinen.

Men så en ledig dag från borta-jobb så grejade vi båda två i dagsljus. Toppduken spändes över den mjuka madrassen.

Bogstöd längst fram på plats.

Woila! 😍

Brum-Brum har hoppat på ett flak och är körd till verkstad där han efter en långt tid stillastående ska få lite uppfräschning och genomgång inför att han ska få ingå i dagligt arbete igen! Han kommer att få agera fodertraktor och dra den bogserade mixervagnen som fodrar korna varje dag.

Sådär, lite genomgång av veckan som varit!

Lovis har kalvat!

Lovis har kalvat!

Hon fick en stor tjurkalv förra helgen! Så himla roligt att hon kalvade på morgnen då C var ute så han ringde in och sa arg det var på gång så det var bara att slänga sig yr pymasarna och skynda ut med hela skaran!

Det var en spännande väntan men ganska fort gick det ändå!

Hon fick lite draghjälp när vi ändå var på plats, herregud en sån bjässe!

Hej världen liksom!

Detta är hennes sjätte kalv och hennes sjätte tjur… Såå himla tråkigt och smått frusterande! Vi vill ju ha en kviga av vår kära Lovis! En avkomma som får vara kvar här på gården, men nähäpp.

Det som visade sig sedan efter att kalven var ute så var det inte frid och fröjd. Det kom ingen mjölk ur Lovis spenar…!

Såå himla konstigt. Hon är sedan tidigare trespent efter en juverinflammation för några år sedan som hon tio och med fick penicillin för då hon även blev dålig. Så den är ju liksom ”spärrad” så det inte kommer något alls ur den.

MEN. Det är som att det är precis samma ur alla de andra spenarna också!? Vi har dragit och dragit, använda varma, blöta trasor för att försöka stimulera igång men inte – en – droppe. Hon fick till slut en spruta hipracin (ett hormon som gör att de släpper ner mjölken) men alltså NOLL. Juvret har blivit stort som att hon fyllt mjölk mn ingenting kommer ur.

Vi har då försök få kalven att dia från en annan kossa som kalvade i princip samtidigt men den kon bara sparkar bort denna kalv som inte är hennes. Så vi har bundit upp kossan så kalven fått dia lite då och då.

Oron över Lovis också, man bara väntar ju på att hon ska bli superdålig när hon hsr mjölk i juvret som inte får komma ut men hon hsr varit pigg hela tiden.

Härom dagen provade jag istället att stänga in kalven med en kviga som kalvat och hon hon såg ut att eventuellt kunna acceptera kalven! Och idag stod de och diade helt själva, alltså lättnaden!

Lovis är fortsatt mammig och vill ta hand om kalven så hon står bredvid och tittar på när kalven äter från en annan.

Nästan en vecka har gått och kalven får mat och Lovis mår fortfarande prima så vi andas ut lite. Men så himla märkligt det där med juvret ändå…