Lagomt malliga.

Åå det har varit nått fel på hemsidan idag så det jag skrev i morse gick inte att publicera och nu är hela borta också! Jag som skrivit så långt!

Aja bara att börja om.

Ja. Vi hade en rätt så svettig dag igår. Det var sista-chansen-göra på allt som skulle bli klart innan C skulle iväg. Det halmades -massor- och utgödslingen fixades. Som stått igen. En slang som gått (igen) i kulverten och hela stora kolven som åkt ur sitt fäste. Som tur var slutade mamma/mormor lite tidigare idag så jag kunde åka dit med Lilla P och hinna hjälpa C med utgödsling och sedan börja mjölka lite tidigare. Men när jag kommer hem igen och ska hjälpa till så har han redan fixat det! (Det vi stod och slet vårt hår båda två med härom dagen) Jag blir så impad av han, min man. Så bra han är!

Så jag kom igång med mjölkningen i tid, lite tidigare än vanligt för vi hade ju en tid att passa på kvällen. Och kors i taket och kyss Karlsson för vi kom i tid! Trots en genomstressig dag så hann jag mjölka, duscha och piffa lite och komma före utsatt tid till middagen. Jag kanske låter överlyrisk men detta är ett under faktiskt. Det var liksom dömt ifrån början att det skulle vara stress in i det sista och säkerligen komma med andan i halsen strax efter bestämd tid och alla väntar på en.

Så vi kändes oss lagomt malliga men jag tror ingen förstod riktigt varför… Ni bönder fattar säkert!

Vi åt en god middag tillsammans med mina brandiskollegor och så hämtade vi hem Lilla P från mormorn och morfarn efteråt. C han pussa godnatt och hejdå innan han somnade om i sin säng. Och så åkte pappan iväg där på sena kvällskvisten, mot Arlanda.

Tidigt imorse strax före fem knackade det på dörren. Där stod gammelmormor och gammelmorfar. Jag gick till lagårn och de var barnvakt till en sovandes Liten P. Det gick hyfsat i lagårn, kunde ha varit värre. Några kvigor som kommit på fel sida och så gick högtrycksslangen sönder. Och som tur var kunde morfar (min morfar alltså) skjutsa mig direkt efter lagårn till huydraltjänst så den kunde lagas och hämta en dunk olja till kulverten.

Vilka räddare alltså mina morföräldrar. Tupptidig barnvakt och skjutsa en strandsatt för att fixa något viktigt. TACK!

När Lilla P sov förmiddag så gick jag ut igen för fix av det som skulle fixas. Fylla på olja och köra igång kulverten, skrapa undan en massa skit för hand nu när skraporna gått igång (vit utrymmen de inte kommer åt) och skarva på den nya slangen.

Sedan kom en förbipasserande vän och hade lunch med sig! Så lyxigt att bli bjuden på bara sådär! Så nu pustar jag ut lite men bara en stund för jag måste snart ut och utfodra korna. Ska försöka tajma in det när Lilla P tar sin eftermiddagsnap.

Jag är glad att drängen har sin mjölkning i eftermiddag. Och så kommer han att ta mornarna nu resten av helgen. Det är ju dom som är svårast att få till om man är ensam med bäbis. Eftermiddagarna är ju lättare att lösa med barnvakt.

Har precis fått besked om att pappan är framme i Belgien, skönt. Men vi saknar han ju redan!

Nej nu måste jag ut! Kram på er!

En lyxstund för en mamma.

Vi gjorde som vi brukade imorse. När Lilla P sov förmiddag hjälptes vi åt att utfodra kossorna. Inte helt problemfritt då ny/gamla John Deeren var stendöd. Men med lite kärlek från den stora John Deeren (startkablar) så drog han igång. Mycket märkligt då huvudströmbrytaren varit av… Och såå kallt är det inte men han hade kanske mått bra med en motorvärmare.

Kossorna fick mat i alla fall, Lilla P vaknade. Pappan fixade lunch åt den lilla och mamman fick lyxen att dra ut på en springtur. Bara jag och Kajsa. En tur som började så skön, känslan att äntligen få komma iväg på en tur och extra lyxigt utan vagn. Men på slutet var det trötta ben och det där jävlar anammat – kämpaglöden fanns det inte mycket av på slutet. Men det kan ju inte gå bra varje gång. Så det var inget tidsjagande denna gång utan bara en motionstur för kropp och knopp. Oavsett hur dåligt eller bra en springtur gått så är det alltid lika skön känsla efteråt. Man ångrar aldrig ett träningspass.

På eftermiddagen kom mormor och plockade upp Lilla P efter jobbet. Han fick vara hos mormor och morfar några timmar medans jag och C provmjölkade.

Nu tänkte jag gå och lägga mig. Lilla P sover sedan länge och pappa C har åkte till hans bondekompis efter lagårn. Men han kommer nog hem snart.

Godnatt!

Lilla P har skypat med Bomma idag (Farmors-mor) i Belgien.

Ett pusslande, i livet och i träbitar.

Det kom några fagra små snöflingor här igår. Lite nervös blev vi allt! Men det blev inte mer än ett par flingor. Så C åkte lugnt iväg på plogmötet.

Lilla P sover bättre om nätterna nu, skönt. Jag har varit uppe till morgon och mjölkat. Många mjölkningar blir det nu. Mornar och kvällar. Pappan gör mycket under dagarna istället.

Men så är det. Mycket jobb, jämt. De gäller bara att försöka få ihop det. Vi har ju ett barn också och ett hus med hushållssysslor som ska göras dagligen. Men med pusslande och vilja så går det. Det är otroligt kämpigt ekonomiskt nu och det gör ju det hela så mycket tyngre men vi måste ha tron om att det blir bättre. Det måste bli bättre, annars är alla bönder borta inom en snar framtid.

Och nu är gröten uppäten, en kaffekoppa avnjuts och snart är det dags för Lilla Ps förmiddagssovning i vagnen och mamman och pappan ska passa på att jobba. Men först ska pusslet läggas klart. Eller läggas och läggas, ta bort alla pusselbitar.

Trevlig fredag till er!

Koncentrationsmunnen, den av det lilla som han faktiskt har av pappa sin, gullmunn ❤

Fullmäktige

NU tar jag mig tid till att skriva här. Vilka dagar vi har haft, Lilla P och jag.
Det gick jättebra på konferensen måste jag säga. Men det är nog sista gången jag hade med han på ett tag. Helt slut är mamman efter de här dagarna. Sitta på helspänn och läsa av sin lilla och förebygga så mycket ljud som möjligt. Han hade några härliga monologer med sig själv som såklart inte är så mycket att göra åt men annars var det mest krypjagning. Några barnkära tog han gladeligen upp i sitt knä men att vara och klänga på alla kanske inte skulle uppskattas. Nästa gång så går han säkert och då blir nog lugnast att vara hemma med pappan.
Vi verkar inte sikta något högre mjölkpris inom kort. Försäljningen måste öka! Ni köper väl Norrmejeriers produkter?! Och tänk på ost, yoghurt, creme fraiche och smör och inte bara dryckesmjölken!
Många frågor är diskuterade och en intressant debatt fick vi lyssna på.

Lilla P hittade en träsko och hade roligt åt sig själv i hotellspegeln. Mamman var glad att få gå i fina kläder.

Vi var hemma på kvällen igår. Och som vanligt så känns det som att vi varit superlänge! En natt…Lilla P fick mat, ett bad och nattades. Pappan gick ut och utfodrade och jag intog soffläge. Började se på Bonde Söker Fru men första reklamen, hade jag slocknat. Sådär strax efter åtta. Och tur var väl det då natten inte gett speciellt mycket sömn. Vi misstänker att det är en till tand på gång i den lilla munnen. Så ringde väckaren hos en redan vaken mamma och bebben stuvades över till pappan. Trött och sådär på halvdåligt humör. Dåligt med sömn, gått ut i flera minusgrader och in i en lagårn där skraporna står igen. Vajern har gått av… Väntade en ny idag men den kom inte, så nu bara måste den komma imorgon annars blir det ju inte föränn efter helgen!

Jag stanna där, blir så himla långt och ögonen börjar gå i kors. Vi har sovmorgon imorgonbitti båda två. Vilket ska bli kanonskönt. Drängen i lagårn och så håller vi tummarna att vår lilla får sova bättre inatt. För alla tres skull.

Godnatt!

Lördagmorgon

Pappa C var uppe och mjölkade imorse. Lilla P hade en bättre natt så mamman har fått sova lite bättre.

Vi har haft mysfrukost till Nyhetsmorgon med den vanliga grahamsgrynsgröten med russin i och en kaffekopp på det.

Lilla P och pappan gosade ihop sig i soffan för en förmiddagslur och jag drog på mig träningskläder och gav mig ut. En riktig sur novemberdagr det idag. Grått, blött och duggregn. Men det var en skön springtur ändå. Bara det att få springa själv, utan vagn gör att det känns så lätt och lyxigt. Ingen musik i öronen idag utan bara jag, Kajsa och flåset. Snacka om terapi.

Så dagen är startad på bästa sätt. Med frukostmys med hela familjen och en stunds terapi med svett och hög puls. Nu fortsätter dagen och vi får se vad vi hittar på. Mycket jag hade tänkt, som vanligt och vad det blir visar sig först efteråt.

Ha en bra dag alla ni!

Kajsa och jag pustar ut efter rundan. Jag har den finaste träningskompanjonen.