Ja, idag hade vi en journalist på besök. Intervju och bildtagning. När vi skulle gå ner i lagårn för att fota hittar vi en superfärsk liten kalv som precis kommit till världen. En kvigkalv efter Gunnar, stor och fin! Mamma-Ko var inte speciellt intresserad så C hjälpte till att torka kalven torr med lite hö. Alla kor är inte så ”mammiga” av sig. Vissa är supertokig i kalven (som en annan kossa i lagårn som nu står och skriker och tror att det är hennes…) medans vissa knappt bryr sig och bara vill tillbaka ut till de andra igen.
Men oavsett hur mammiga de är så ger vi kalven råmjölk från flaska det första målet. Det är så himla viktigt att de får i sig det så fort som möjligt. De har absolut ingen immunförsvar när de föds utan får det från den första mjölken. Det är då också viktigt att den mjölken är av bra kvalitet. Vi kollar alltid kossans första mjölk när hon blir mjölkad första gången med en speciell mätare. Om den är superbra tappar vi upp det som blir över, efter att man tagit till kalvens nästa mål, på flaskor och fryser in. Så om en ko kalvar inte alls har bra kvalitet så kan man tina upp en sån flaska så får kalven i sig bra ändå. Det här första målen är så viktiga, de bygger hela immunförsvaret för resten av livet för den lilla kalven.
Sedan kom Fodercentralen med kraftfoder. En kopp kaffe fick chauffören innan han skull vidare. Men det blev nått tok. Det blev packat i röret till silon så han och C spenderade flera timmar med att få bukt med det. Rör som fick skruvas och kapas isär…
Sedan blev vi tvärtrötta. Vi la oss på soffan en stund, jag och Lilla P. Det har varit sol med blåst som tusan så att gå ut har inte riktigt lockat idag. Och trött har vi varit. Men nu på kvällen tog jag mig i kragen och gick en liten runda. Och jag glad är jag för det. Så härligt att få den där friskluften och röra på benen. Kajsa blev tokigt glad hon också. Men hon skulle behöva en riktig genomkörare nu alltså. Överskottsenergi! En liten prommis är inte nog i hennes värld.
Nu ska vi snart säga hej till sängen. God natt!
