Veckan som gått.

Veckan som gått.

Vi hade en riktigt fin helg som var. En sån där utan massa extra. Det har varit rätt intensiva veckor med mycket av varje så en helg med ”bara” det vanliga gårdsjobbet kändes det nästan som ledigt. Barnen var med i mycket och fick egna små uppdrag.

En egen att-göra-lista.

De skulle flytta över två kalvar från nya ladugården till de andra och flytta om i kalvgruppen för att få plats med de nya.

De kämpade de med ett tag, men de lyckades till slut!

Sedan skulle boxen som kalvarna var i rengöras och när det var klart fick jag även hjälp med stora kalvningsboxen som skulle tömmas.

Även mitt i veckan kan det bli familjejobb efter skola och föris när hela familjen är med på sysslorna.

Sedan har jag varit och jobbat på borta-gården mån-ons. Men det blir även kvällsjobb hemma ändå såklart.

Två nya kalvar har sett dagens ljus och några kor har vi sinlagt.

Djurflytt kan se ut såhär! Det är 16 meter mellan ladugårdarna och där ska sinkor flyttas mellan. Tanken är såklart att ha nått enkelt, flyttbart staket/stängsel av något slag man kan stänga över när djur ska gå mellan men just nu tager man vad man haver. En mur med traktorer funkar också bra och så en människa som stoppar åt andra hållet.

Ett bakslag med både snöstorm och kyla har vi fått dagens första april inleds med -13 grader. Man önskar att det vore ett aprilskämt, april vill vi ju förknippa med vår!

MEN! Ett vårtecken har vi fått i alla fall! ÄGG!

Det var på tiden liksom. Mina höns har haft värpuppehåll i ett halvår, på riktigt! I höstas var det ju självklart, ruggning. Men sen har de inte börjat igen. Ljuset och värme kom tillbaka med inga ägg… Men till slut är det nu i alla fall En höns som satt igång och hoppet väcks att kanske fler drar igång nudå. En av Cream Legbar hönorna, som lägger ljust turkosa ägg, så fina!

Idag är det fredag. Flickorna har ledig dag från förskolan och Pontus kommer direkt hem efter sina timmar på skolan. Längesedan vi hade en sån här dag faktiskt. Det har varit fullt upp kan man säga. Men samtidigt av bra saker. Så härligt att vi är igång, jag älskar att gå till lagårn här hemma och man blir ofta längre än vad egentligen ”måste”, och det är ju ett bra tecken, inte för att det tar längre tid än man tror utan att man VILL vara där och pyssla på med både det ena och det andra.

Så, nu har vi dragit igenom veckan och till helgen väntar borta-jobb för min del. Blandat med hemmagården såklart!

EU-stöd till vem?

I veckan har vi haft både ett väldigt roligt och spännande möte här på gården med framtida samarbetspartners, vi har haft studiebesök från Nordvik lantbruksskola för ett gäng elever och även gjort årets SAM-ansökan. Alltså gått igenom mark och djur som ligger till grund för EU-stödet. Något som görs om vart fjärde år och nu är det dags igen. Och åter igen så vill man riva sitt hår för hur förslaget ser ut! Hur det nästa stödperiod kommer gynna småbruk, de med mindre mark och mindre djur, såna som inte driver sitt företag på heltid. Visst kan de ge dom en möjlighet att utveckla men det mest skrämmande är att produktionsjordbruk kommer att få en mindre ersättning på många ställen (det ser lite olika ut beroende på vart i Sverige man håller till).

Om vi nu ska PRODUCERA MERA LIVSMEDEL så är det inte småbruken som kommer att vara räddningen för vår livsmedelsförsörjning. Alla vi som har en etablerad produktion, som föder handeln och i sin tur konsumenten, de som går på knäna nu av stegrande kostnader det är DIT det måste mera pengar, för att få dessa att för det första överleva.

Vi hör skrämmande många, stora som små som i år inte kommer att sätta plogen i backen, inte kommer att odla som tidigare år, för kostnaden blir för hög – det är inte värt det. Samtidigt som regering uppmanar att odla så mycket det går. En ekvation som inte går ihop. ”Det finns mat, inget att oroa sig för” står högt uppsatta politiker och säger. Kan man inte lägga ihop ett och ett? Det är NU lantbrukarna måste ta den stora kostnaden för att det ska finnas mat till hösten. Just nu äter vi fjolårets mat, men hur blir det då nästa vinter om ingen har odlat i vår? Ja det kan man ju tycka säger sig självt ganska tydligt.

Detta är en frustration vi sitter med på våra gårdar. Hur många kommer att kasta in handduken innan en ekonomiskt förändring sker så man kan bära sina kostnader?

Det återstår att se…

Klippa kor! Vilket vårtecken!

I betalt samarbete med Gardsservice.se

Vårtecken så som värmande sol, dropp från tak, fågelkvitter och ett återvändande ljus så finns ett till ljuvligt vårtecken – att klippa kor! 🤩

Bort med fluffig vinterpäls och hej blanka rena djur!

Visst tappar de vinterpälsen själva nu när det blir varmare men det är trevligt att kunna hjälpa de lite på traven.

Ju kallare de går på vinter desto mer går får dom.

De har lättare att hålla sig rena också med kortklippt frisyr. Våra har blivit lite skidiga på låren efter vår inkörningsperiod med båsen. Men nu när vi hittat en bra balans så har de torkat fint och det är nu en fröjd att klippa bort rester!

Den stora maskinen jag använder är en Heiniger Xperience 230V med sladd. Vill gärna ha med sladd på de här större när man ska klippa mycket och många, så batteriet inte tar slut när man väl kommit igång, för man, åtminstone jag, blir manisk och tycker det är så himla tillfredsställande och kul att klippa kor så jag kan hålla på hur länge som helst! 😅

Den lilla klippen Heiniger Saphyr Style är perfekt till juver och ligger alltid bredvid roboten och är redo för kor som kalvar in som kan behöva ansas lite. Även toppen till att raka för avhoring av kalvar!

Jag har en rabattkod till er! Med koden KLIPP10 får ni 10% rabatt på just dessa två klippmaskiner som jag använder hos Gardsservice.se! Till och med fredag 25/3 så passa på!

HÄR kommer ni direkt till lilla klippen,

Och HÄR till den stora.

Öppet hus!

I helgen hade vi öppet hus här på gården! Tillsammans med LRF lokalavdelning här i Nordingrå blev det en aktivitet med gårdsbesök. Förutom utskick till medlemmar lade vi ut lite smått på facebook. Tänkte att det kan vara kul för de som bor i bygden att komma och kika på bygget som många sett från vägen.

Å vad mycket folk det kom! Tror att det säkert passerat 150pers här de där timmarna!

Superroligt!

Jag fick en idé när vi började ana att det kanske kommer mer än 20personer… att jag skulle skriva lite infolappar och sätta upp. När man inte kommer att hinna prata och berätta för alla som kommer så får man lite information ändå!

Jag tror att det blev bra, vet inte om folk läste, tror att bara att gå in i ladugården, se det moderna, träffa korna och se roboten var häftigt nog för de flesta.

En liten tipsrunda hade vi och så bjöds det på korv, mjölk, bullar och kaffe. Fikat var gratis men vi hade en insamling till Ukraina man kunde swisha till istället.

Lyckat tyckte vi att det blev! Jag som annars gärna tar bilder på det som händer insåg sedan att jag lyckats ta TVÅ bilder på hela dagen, så det betydde fullt upp och många att pratat med!

Men vi var rätt slut efter dessa tre timmar. Och det är ju alltid förberedelser inför en sån här tillställning så vi pustade nöjt ut när de sista hade åk.

Men efter en kort liten vila så var det ju bara att bege sig ut igen till damerna och göra lagårn. Men det var rätt trevligt, att efter allt ståhej gå där själv igen bland korna och göra sina sysslor.

Nu är vi där.

”Om vi inte äter svenskproducerad mat när det inte är kris, finns det heller ingen mat när krisen är här”


Är det NU Sverige kan förstå att varannan tugga är importerad?
Att vi så länge levt med och tar för givet är att ALLT finns i mataffären ALLTID, från jordens alla hörn. Vilken lyx. Ja det är lyx som ingen förstår. Det mest basala är mat och vatten. Det behöver vi, alla människor, rik som fattig. Vi bor i ett land där mat finns i överflöd, tror vi, för det går alltid att köpa. De stora butikerna har öppet 22, så bra när man är sugen på något gott eller inser att man glömt köpa mjölk till frukosten imorgonbitti.


Men när världens gräser stänger, vad händer då? Jo -hör och häpna- det blir kris!
Som att det kanske kommer lite som en chock? Att maten kommer att bli dyrare och att det till och med inte kommer att finnas allt man är van?
Och vet ni, så blir det. Så blir det när man inte tagit hand om det mest basala i samhället utan tagit för givet.


Nu säger politikerna; Odla mer!
Ja visst skulle vi kunna göra det, de som orkar hålla huvudet ovanför vattenytan, för det är många som kippar efter andan just nu. ”Odla mer!” Säger man samtidigt som många just nu kastar in handduken. För det går inte att driva lantbruk. Skenande priser som ett höjt mjölkpris ändå inte täcker. Duktiga företagare som kämpat länge med få i hop ekvationen, jobbat gratis för att kunna betala räkningar, ja till slut tar det stopp. Till vilken nytta?
Det måste till nånting NU. Rädda bonden för att rädda Sveriges livsmedelsförsörjning. Det hjälper inte att säga att vi ska odla mer, vi måste ha de ekonomiska förutsättningar för att kunna göra det också!

Det handlar om en trygghet att mat till sitt folk, det handlar om att kunna sätta mat på bordet till sin familj. Ett krig i världen ställer till mycket osäkerhet och även om vi klarar oss från bomber så blir det också snabbt panik om man inte får tag på mat, när det mest basala, självklara inte finns hos ett folk som aldrig ens reflekterat på hur maten kommer till bordet, ja då är vi risigt ute.

Konsument, för att göra det man kan. Köp det svenska, köp det lokala, för att det ska finnas kvar 🇸🇪