Det regnade imorse! Ovanligt.
Efter fruksot blev det uppehåll i alla fall och vi gick ut. Släppte ut pipisarna som inte fått gå ut på ett par dagar. Två av mina ”mellankycklingar” har spårlöst försvunnit på ett par dagar, mitt i dagen! Och självklart är en av dom min riktiga favorit brahmahönan. Jag misstänker något rovdjur men vet inte vad. Det mystiska är att de försvinner mitt i ljusa ( ja, gråa) dagen och spårlöst, inga fjädrar eller något spår! Och den här gruppen som bara håller till precis utanför hönshuset. De spatserar inte iväg alls, så som de stora hönorna och tuppen Knut gör. Kanske mink?
Ont i hjärtat gör det i alla fall så de har fått vara inne. En hönsgård ska byggas till våren så de är inhägnade. Lite tråkigt på ett vis då jag älskar att ha lösa höns som går omkring på gården! Men det är inte värt att ha så om man kan förlora de så lätt.
Men idag sprang de ut när vi fyllde mat och så så de fick ha en ute-dag.
Vattenpåfyllning. Lilla P serverar både minikycklingar och Brahma”kyckling”. Den stilige tuppen som vi gärna tar emot namnförslag på! Han är lugn och go och snäll så något fint och passade. 
Och titta så stora Wyandotte-kycklingar har blivit och så läcker fjäderdräkt de har!Så himla tråkigt att det inte blev några av de äggen som var vit/guld. Men det ska ju kläckas fram till våren också…
Vi fortsatte vår morgonrunda till kossaMu och skottade foder och så.
Någon gillar allt regn som kommit i alla fall.
När barnen sov lunch (ja! De sov samtidigt!) så passade jag på att köra några balar till korna där det fattades och så.
Pappan har suttit typ hela dagen i Brum-brum och röjt dikeskanter. Vi fikade tillsammans och när lillasyster också vaknat och fick sig en slurk mat så hände det underbara, SOLEN! Det sken genom fönstret på köksbordet och vi blev helt till oss! Men vi hann inte ens ta en bild. Och när Liten slurpat och vi alla hade klätt på oss skulle gå ut så hade den blivit slukad av de tunga molnen igen.
En skorsten for förbi utan för fönstret.
De är på sluttampen där uppe nu.
Och sedan såg det ut såhär igen.
Jag och barn hoppade in i andra traktorn och åkte för att bära ihop balar på en lägda som jag glömde härom dagen, innan detta hällregn. Men det gjorde inte så mycket att det blev lite spårigt då dessa bitar ska plöjas upp i höst ändå.
Med en pojke som sagt ”mamma” 7354 gånger idag så var en traktorstund inte riktigt det bästa för psyket för denna mamma. Men som tur var så var det inte en heldag som behövdes i traktorn.
Och nu är det kväller. Lättsövda barn och även pappan har gått till sängs. Men jag sitter uppe en stund till. Den här kvällsstunden är lite helig för mig. När dagen är bortstädad och en varm tekopp med ett tänt ljus står på soffbordet, ja det är nice.
Så trevlig kväll och godnatt!
Mitt liv som bonde 