Ja de där två första dagarna har ju gått lite för bra. Igår blev en sån där dag som är lite mer normal och som var väntad.
Det började med att jag inte fick igång traktorn när jag skulle utfodra. Ni vet att den måste rullas igång. Men jag fick inte upp nån fart alls så den bara i snigelfart rullade fram och stannade sedan när lilla backen var slut. Jaha, där stod jag. Jag som hade tänkt utfodra lite snabbt och sedan åka med mamma och hämta upp syster Fanny på tåget.
Men det sket sig ju på en gång. Så jag fick ringa till trakordrängen som har sandningstraktorn hos sig att komma ner med den. Han fick dra upp mig för backen igen och så kollade vi om så han drog mig utför för att få upp mer fart och då startade den!
Efter att kossorna fått mat kom pappa/morfar. För det var mer problem och Lilla P sover ju inte hur länge som helst. Så pappa/morfar gick in med Lilla P och fixade lunch och jag tog på mig overall och tog tag i utgödslingen. Stopp i kulverten, kedjan och en skraparm som lossnat. Lokaliserade stoppet i kulverten en bit in i röret utifrån, alltså från brunnens håll. För att komma åt hämtade jag en stege, pumpade ur burnnen lite och satte ner den och klättrade ner. Pappa/morfar och Lilla P kom ut och stod och var moraliskt stöd på sidan om (och en hjälpanded han om jag typ skulle drutta i eller nått, säkerhet!). Och där stod jag i dyngbrunnen och försökte få utt ett stopp som satt stenhårt på en stege. Det såg hopplöst ut ett tag då det är svårt att sätta till nån kraft när han står på en stege…Men med spätt och spännband och lite i taget så fick jag upp det! Ett järnrör och brädor ihoptryckt och fastpackat.
Det är inte roligt nånstans när sånt här händer men det är ändå ganska tillfredsställande när man lyckas få bukt med problemet. När jag stod där indränkt i bajs med huvudet halvt inne i röret och och drog i sista brädan där inne och så släpper det och allt bajs rinner forsande ut. Tjohoo!
Ja sedan dra ut heela kedjan till skrapan och sätta fast armen igen.
Jag fixade det!
Sen in och fika. Fanny och mamma/mormor kom och Lilla P blev superglad av att träffa moster Fanny.
Lilla P åkte med dom hem och det var dags för mig att gå till lagårn igen. Jag fick mat när jag efter mjölkningen kom för att hämta Lilla P.
Och nu vaknar vi efter ännu en sovmorgon. Sista dagen utan pappan. Inatt kommer han hem, som vi längtar! Så idag hoppas vi att utgödslingen sköter sig och att traktorn startar för moster Fanny ska komma senare och tanken är att få in granen. Det är ju fjärde och sista advent. Huj vad fort det går! Tyckte det var jättenyss det första ljuset tändes.
Så god morgon och trevlig fjärde advent!
Mitt liv som bonde 