Helgen kanske inte bjöd på världens mest välkomnande vårväder… Mer kyla och spöregn, men det behövs ju det också, regnet i alla fall.
Men igår var det i alla fall hyfsat uppehåll och vi drog hela familjen till betet vi inte ska fortsätta ha och tog upp mera stängsel.
Isen har gått på sjöarna i helgen också.
All tråd rullades upp med en smart manick. Man tar vara lös tråden i båda ändar och så rullar man in. Tjock, sjukt besvärlig tråd att ha och göra med men denna metod funkar riktigt bra.
Barnen roade sig såklart runt omkring oss.
Så nu är det bara stolp kvar att plocka upp.
Det står liksom i startgroparna nu att allt ska dra igång. Och då är det ju precis som vanligt – allt ska gärna göras samtidigt!
Maj är ju den månad som en av de mest arbetskrävande månaderna på hela året.
Stängsel kan man börja med nu och i slutet av veckan planeras det att spridas ut fastgödsel på lägdorna. Därefter är det en massa hektar som ska plöjas, det i sin tur ska harvas och sås.
Till att börja med hade vi turen att bevittna en kalvning! Så himla roligt vi var där precis då. Annars är det sällan man faktiskt prickar in själva födseln, särskilt nu för tiden. När man inte är timtals i lagårn hela tiden liksom. Man ser att det är på G men sen brukar det (allt som oftast) bara ligga en kalv där.
Men nu fick vi se, från det att klövarna stack ut till att kalven kom, så fint att barnen äntligen fick vara med!
Passar på att hänga med de andra dagsgamla kalvarna när mammorna är instängda.
Det har flyttats en massa djur. Vi har gjort en ren BB-avdelning på lilla sidan. Där ko och kalv får gå och de som jättesnart ska kalva. Dels så får de lite lugnare och dels så kan inte småkalvarna rymma ut vid ätfronten. Diagonalgrindarna är ju hopplös! Det kliver ju bara igenom…
Och så äntligen kördes den enorma bädden ut. Som det har ströats i vinter har den vuxit sig HÖG. Lite strul med den inlejda traktorn som körde vagnen men det ordnade sig på annat vis till slut.
Så nu går djuren på marknivå igen.
Det har även städats på gården. Detta evighetsgöra och filosofin ”en fläck i taget” går fint ändå.
En yta fri från järnskrot, ett trasigt ”djurtält”, och annat kolijox som stått alldeles för länge, så blir man nästan lycklig nu över att titta på ingenting.
Och så har vi kickat igång veckan med en pappa på borta-plan och barn som vaknat på fel sida… Krävande dag för mamma-hjärnan igår. Men idag vaknar alla på lite bättre humör så det bådar gott. En plan är att ta sig till ”pysselskogen”, lilla dungen borta i byn där kids kan leka medans mamman springer intervaller i långa backen bredvid.
En plan kan man ha så får vi se vad det blir av den! Ha en bra dag!
En dag om året kommer ett litet ”bakslag” för mig. Jag älskar våren och allt som hör till, ljuset, de varmare graderna, uppvaknandet av naturen och ja, hela årstidsbytet. Men. Jag har sett att en dag om året, just precis denna tid så slår det över på nått vis.
Tiden innan ALLT drar igång. Eftersom att våren är kort så blir det så himla intensivt. Det ska stängslas till djuren, ett vårbruk ska igång och hinnas göras klart så fort som möjligt, växthus ska göras i ordning, pallkragar och odlingsbädd. Samtidigt som de dagliga rutinerna ska få plats. Nu när det är precis innan allt detta ska göras så borde jag börja med nått i alla fall så inte verkligen allt överlappar varandra och allt blir en klump av ”jag hinner inte med mig”. Men det blir liksom bara att jag vankar av och an på gården och kan liksom inte förmå mig att börja nånstans istället. Och så blir man lite moloken där man går och tycker man ”slösar” en så fin dag på, ja ingenting i slutändan.
Men lite skrap på den där bänken där ute och skräpplockande blev det istället den där söndagen på gården. Och det är ju ändå nått.
Igår däremot var en bättre dag! Hemmadag för C och vi hade det himla härligt. Tre kalvar har nu ploppat ut varav två igår så vi flyttade över kalv och ko till ”Barn- avdelningen”.
Jag menar söthetsnivån på det här! Liten föser liten!
Nyströat och mjölkkorna 439 och 430 är nu ”friskförklarade” eller har återhämtat sig så pass efter sin tuffare period som dikomamma och har fått flyttat till de andra korna. Deras VIP-avdelning behövs nu till nyblivna ko-mammor.
Hedvig med ett nyhittat snacks. En saltstensbit från korna! Och påfyllning av mineraler.
Det blev även en sån här tur. Oerhört efterlängtad. Och premiär med tunna springtights!
Så måndagen överglänste den där konstiga söndagen och nu är vi på banan igen, hoppas jag. Vi gör det vi hinner på dagarna här hemma med mina små. Får påminna mig såna där småstressiga stunder att jag ju faktiskt har det helt underbart som får vara helhemma den här tiden på året med de där tre små jag älskar så, än om det är tufft vissa gånger. Och som Emmeli (dromgårdsliv.se)så bra sa – Min vardag är mina barns uppväxt. De orden har jag tagit till mig och är så himla bra att tänka på ibland.
Idag är det ju också kycklingdag! Tre veckor har gått och nu hoppas vi att det är några krabater som är redo att ta sig ut ur äggen!
Några dagar har gått. Pappan har varit på Borta-gården och vi har som vanligt grejat här hemma.
Som att köra mat till djuren.
”Koommer inte maten nån himla gång!” Undrar mjölkkossan 430 från sin lilla VIP- hörna där hon går med sin väninna.
Men även påbörjat ett litet spontant mini-projekt. Har man redan massor att göra kan man ju alltid påbörja nått mer! Men när det är så mycket ”grovgrejande” hela tiden. Med skrot från riven lagård, egentligen saker som ska fixas på huset osv så måste man ju också få fixa nått lite mindre projekt. Som att måla om en flagnad bänk. En fin detalj mitt i kaoset kan väl vara trevligt att vila ögonen på?
Sen får vi väl se om och när denna bänk faktiskt inte bli klar, det är ju som sagt lite annat på agendan om dagarna också!
En dag här i veckan invigde vi altanfikat också! Mormorn kom förbi på kaffe och vi avancerade upp från vinterns ”brofika”.
Nybakad morotskaka till kaffet!
Och igår fick vi äntligen en till kalv! Barnen ville så gärna klappa men vi tar säkerheten ett steg längre när jag är ensam med barnen. Trots att kossan verkade hur snäll som helst så är det ändå en nykalvad köttko och då går jag inte i närheten i onödan. Så vi kikade på håll, helvit var den så barnen döpte den till Snövit.
Men till vår allas förtjusning överraskade pappan med att komma tidig eftermiddag istället för vid läggdags! Så vi kunde alla gå ut en sväng igen och till den där nykomlingen!
Snövit ❤
Vi flyttade mamman och kalven till ”lilla sidan” och så fick Angus-kossan (hon som förlorade sin kalv) flytta tillbaka till de stora. Hon verkar inte låta kalvarna som inte är hennes dia henne så hon tar bara en massa plats på fel ställe.
Nu har vi två hemmadagar med C och vi passar på med både det ena och det andra.
En sån här söt höna hälsar en välkommen när man kommer upp på våran bro!
Formad av halm och lite ståltråd, rött sidenband är vikt till slör och kam, Pontus hittade en bit takpannetegel som precis som ut som en näbb och så hittade vi roliga ögon i pyssellådan. Alltihop limmades fast med den där lilla, väldigt omtyckta, rosa limpistolen vi köpt till pysselstunderna. Så bra till så mycket!
Skärtorsdagen var det en påskkärring och påskgubbe som flög till Gammelmormor en lite sväng. Hon som såklart sitter hemma i dessa tider. Men vi höll oss ute. Tog ut fika och fikade mot solig vägg, uppskattat för alla att i alla fall få träffas en liten stund.
En härligt god och enkel fisksoppa slurpades till middag en av påskdagarna.
Vi ströade lagårn på långfredagen innan pappan kom hem och gjorde helg. Det betydde helledigt för alla med gårdssysslor på påskafton och vi kunde göra oss en utflykt.
Än en gång med det rådande läget så gjorde vi så istället för påskmiddag på kvällen med familj. Svärfar, mor och far och vi åkte till Berghamn där det läade helt okej den annars ganska blåsiga dagen.
Och vi som annars gillar att göra utflykter tyckte ju att detta var toppen. Hamburgegrillning och festlig citronkaka med grädde hade packats ner.
Den där lilla påskkaninen slurpade såaklart sitt vanliga skrovmål som ju är det bästa enligt henne.
Efter en drös utetimmar var det vilostund när vi kom hem för samtliga. Men mamman körde en annan typ av vila, en springtur med vovve och bäbis i vagn. Skittrögt gick det men precis som alltid så himla skönt ändå. Befriande, rensande och nytankning för en hemmamamma med tre småttingar runt en dagarna i ända.
Idag en sista ledig dag för alla. Lugnt tempo men ändå produktiv, med lagårdssysslor, tvätt och familjehäng. Vi har också sagt hejdå till farfar Hans som åkt igen på jobb till de Norska haven. Inte ”bara” att pussla ihop resan till den där båten nu… Men med papper och intyg så så ska han komma iväg.
Och pussat hejdå till pappan nu ikväll också för några dagars borta-jobb.
En rätt bra påskhelg ändå måste jag säga. Hoppas eran också varit fin på nått vis i dessa tider.
Påskkaninen har varit hos oss i flera dagar! (Mamman förmåår sig inte att ta av denna underbart söta!)
Mitt liv som bonde 