Eftersom att framtiden varit oviss, ekonomin ansträngd och behovet av en stor traktor inte riktigt uppfylldes så sålde vi vår Stor-traktor i vintras. Ledsna miner av i princip samtliga i familjen när den moderna, bekväma fick lämna gården. Kvar har vi haft gamla Brum-Brum. Han har varit på stor reparation i princip hela sommaren (inte haft något behov av den heller). Men nu börjar det ska utfodras med balar och djuren ska in så småningom i en lagård som behöver ströas. Och med den burna halmrivaren vi har (som sitter bak på Brum-brum) så behövs det en traktor som kan lasta in en bal i den för att kunna ströa. I våras lånade vi grannens traktor vid behov, innan djuren släpptes ut på betet. Otroligt tacksamt men inget som håller i längden.
Så nu, låt mig presentera; Åsängs Hjullastare!
Ni kan ju gissa vem som sprang ut den där morgonen då det stod en hjullastare på gården?!
En lagom stor, som kommer in överallt i lagårn men ändå klara av att bära balar, skotta snö och typ, riva en bagarstuga. En perfekt gårdstraktor helt enkelt.
Så en ny gårdskompanjon, en Komatsu WA85, som vi alla förmodligen kommer att gilla och kommer att hjälpa till med mycket jobb här hemma.
Jojo, alla vill köra och inspektera nytillskottet!
Så, en liten presentation av vår nya gårdstraktor.
Jag är nominerad och en FINALISTERNA till Årets Landsbyggare kategorin ”Unga landsbyggare”!
Årets landsbyggare är ett årligt pris som delas ut till någon som har gjort en instats att skapa en levande landsbygd i Höga kusten och visat på en positiv entreprenörsklimatet genom sitt entreprenörskap eller på annat vis. Det finns fyra kategorier och nomineringsprocessen har varit öppen för alla i Höga kusten område.
Nu är det Leader Höga Kustens styrelse som utser finalisterna och vinnarna i respektive kategori.
Att någon/några nominerat mig till detta gör mig så himla glad! Och att vara en av de tre finalisterna med över 70 nominerade gör att detta känns som en vinst i sig! TACK!
Så nu är jag inbjuden till en middag på Björkuddens Hotell & Restaurang den 26 september då vinnarna kommer att utses. Så roligt och spännande!
Såhär låter motiveringen:
I med och motgångar marknadsför alltid Paulina Höga Kusten från den positiva sidan. Med närmare 9000 följare på instagram och en välbesökt blogg når Paulina ut med sin drivkraft och landsbygdsanda som jordbrukare i Höga kusten. En sann förebild bland lantbrukare och de gröna näringarna som inte räds att satsa nytt, nu senast med planer på en ny mjölkproduktionsanläggning. En ung, snart trebarnsförälder som följer sina drömmar och visar andra – ung som gammal – att leva och verka i Höga Kusten är livskvalitet.
Jag är så himla glad och stolt och tacksam för denna fina, fina uppmärksamhet. Och detta som Landsbyggare gör, lyfter oss som verkar på och för landsbygden.
Här kan du läsa om detta pris och de andra nominerade!
Det här med Oatly. Deras kampanj ”Slopa mjölken”. Är inte det väldigt fult? Vilket seriöst företag trycker ner andra för att framstå som bättre?
Det är mer och mer fokus på klimatet och många gånger är det köttet som är den stora boven. Jag tar ingen ställning till vad folk äter, ät vegetariskt, veganskt eller kött. Men tänk på RÅVARAN. Hur och vart är den producerad? Är bönor från Mexico verkligen mer klimatsmart än en svensk kotlett?
Havredrycken tycker många är god att ha i kaffet, och ha det gärna, ni som vill.
Men tänk också på att vi i Sverige är superbra på att producera mjölk och kött också för den delen. Vi bor i en del av världen där vi har fantastiska förutsättningar att producera fina råvaror. Vi KAN inte odla allt här. Men gräs växer himla bra i vårt klimat. Kruxet är att vi människor inte kan tillgodogöra oss riktigt bra på gräs, det är inte särkilt gott heller. Men att då låta djur beta detta gräs och förvandla det till några av våra mest näringsrika livsmedel är väl helt fantastiskt smart!?
Skulle vi inte hålla några djur och befolkningen gå över till vegetarisk kost vad händer då? Räddar vi världen? Importen kommer drastiskt att öka, ännu mer än idag, för vi har inte möjligheten att producera allt här i vårt norra land. Och så är det är bara en liten del av havrens kärna som går till drycken, resten blir till foder, djurfoder. Superbra att det används eller hur? Men om vi inte ska ha dessa djur i produktion vad händer då med spillprodukter? Kastas? Miljöaspekten på det?
Havredrycken har 75% mindre klimatpåverkan än mjölk. Men ur vilket perspektiv? Det är klart att man kan se det så, då den största delen i drycken faktiskt är vatten. Men ser man det ur det svenska perspektivet så är mjölken väldigt klimatsmart i förhållande till näringsinnehållet. Kor och maskiner som brukar våra marker där vi inte kan odla så mycket annat än just gräs. Ett fint kretslopp där det skördas och förs tillbaka näring till marken i form av gödsel från korna, och genom kon får vi ut både fina mjölk- och köttprodukter. Det fattat väl jag med att globalt kan tex köttproduktion vara ett problem. När regnskogs forslas för att ha boskap och ge ”Naturbeteskött” tex. Men då är valet ändå enkelt. Det SVENSKA. Här är vi anpassade för att kunna bedriva ett vettigt jordbruk med animalisk produktion. Köttkonsumtionen har faktiskt minskat i Sverige senaste tiden men andelen svenskt kött har ökat, och DET är fantastiskt! Det betyder att konsumenten gör ett VAL. Den dagen vi äter en kötträtt i familjen så är det en svensk köttbit. Och då tycker jag att hellre göra så men äta lite mindre kött än att äta kött dagligen men som är importerad. Och så ska man tänka i så många LIVSMEDELSVAL man kan! Bara det att du tar ett svenskt alternativ så är du klimatsmart!
Svenska spannmålsbönder gör ett fint jobb och självklart vill de också hitta användningsområden för sin produkt, Havredrycken är en ju en sån. Men Oatly gör det så fult och oproffsigt i sin reklam genom att smutskasta mjölken totalt till skillnad från deras produkt! Grunden i bra marknadsföring är väl att framhäva sina fördelar utan att trycka ner sina konkurrenter?
Kanske blev detta ett jätteflummigt inlägg men jag är tvungen att skriva nånting om detta. Människor får äta vad de vill men när man börjar trycka ner på hur andra vill äta som inte alls behöver vara ett sämre alternativ och när man vet hur mycket jobb som ligger bakom denna livsmedelsproduktion (och då gäller det alla former!) så ser jag rött!
Välkomnar hösten, med dess höga, friska luft, förändringen i naturen, det sprakande färgerna. Jag är så glad för årstiderna. Jag är en vår och höstmänniska. Den där varmaste sommar- och den kallaste vinterdagen är en dag jag klagar lite. Jag är lite mera lagom. Som en ko ungefär! Hon har det också jobbigt de varmaste sommardagarna och det kallaste vinterdagarna går mycket energi till att hålla värmen.
Titt så gott de mår, en solig septemberdag!
Omslagen, när naturen vaknar på våren spritter det i kroppen och när växtligheten liksom suckar och slappnar av efter en sommar i all sin prakt så liksom känner jag med den känslan.
Och just denna september är det många tankar som snurrar. Pirr, spänning och oro. Lite allt på en gång. Men förhoppningsvis är det en månad som kommer att ge lite svar. Och förhoppningsvis så kommer även ni få lite svar vad det är jag svamlar om här lite titt som tätt.
Så vi välkomnar september och allt vad det innebär!
Pappan åkte innan vi vaknade imorse. Vi åt frukost, gröt faktiskt, igen. Preggomammans matvanor har blivit lite annorlunda och den annars stående gröten, som vi äter typ 365 dagar om året i olika varianter har varit utbytt mot myssli med iskall mjölk och en klick sylt(!) nästan varje morgon. Men nu så, börjar ordningen bli återställd och en gröttallrik känns okej även för den illamående mamman.
Sen tog vi en korg och gick mot skogen. Svampletning!
Det första vi stötte på var dock en död liten ekorre. Där ville gärna Hedvig stå istället för att gå in i skogen. ”Mamma, klappa den”. Nje, det tyckte inte mamman var en så bra idé…
Inte en enda svamp blev det i korgen. Fröken H har jag väl nämt förut är ingen riktig skogsmänniska… Att gå bland pinnar som ligger i vägen och skrapar en på armen är inte hennes favoritsyssla. Men vi måste ju ta oss ut i skogen för att hon också ska förhoppningsvis ska börja gilla det, men det blir då inte så långa stunder. Det tär lite på oss alla till slut. Tålamodet bla…
Vi tog en låång vila. En väldigt varm dag idag och jag hade väl som plan att greja lite ute medans barnen vilade och sov men nä, jag tog tillfället i akt och vilade jag med. Så himla skönt faktiskt. jag måste börja lyssna lite på kroppen nu. Jag är ju faktiskt gravid!
Vi har faktiskt passerat halvtid nu! Byxor börjar bli trånga att knäppa och en hårsnodd får agera där emellan på vissa. Inte långt till att börja plocka fram de där preggobyxorna nu med andra ord.
Efter en snabbis in på affärn med överspeedade barn som fått långvila idag landade vi på badplatsen. Ljuvligt! Lyckliga barn som badade gärnet men jag satt mest och doppade fötterna från bryggan och njöt av synen – lyckliga barn.
Lycklig hund också såklart.
Vilken sensommardag!
Inte alls fått mycket ”vettigt” gjort. Men en sån här dag behövs också. Bara hemma, med barnen. Den har gett både några gråa hårstrån och lyckorus i hjärtat. Precis som det ska vara med småbarn.
Nu säger vi trevlig kväll. Imorogn väntas ett sånt där spännande möte igen innan en eftermiddag på Borta-gården.
Mitt liv som bonde 