Arbetsbyxor!

Inlägget är i betalt samarbete med Operose Workwear.

Våren är här och den aktiva säsongen är igång på gården! Nu ska bland annat alla beten göras iordning så djuren kan släppas ut. Det blir en del nystängsling i år så det befintliga ska inte bara ses över utan det ska också göras nytt på nya ställen.

Och säsongen startar med ett par nya arbetsbyxor från favoriten Operose Workwear. Gravidbyxan har tjänat sitt och nöjdheten var stor! Rejäla byxor som sitter så himla bra! Den där höga midjan gör att de får en så skön och bekväm passform. Operose har ju tagit fram byxor just för att tjäna den kvinnliga aktiva kroppen med rejäla arbetsbyxor, oavsett kroppstyp.

Jag är en sån som inte gillar att ha en massa fickor på mina byxor när jag jobbar men att kunna knipsa på just för tillfället, typ för att lägga knopp i passar mig super.

De finns i sådär härliga besluts-ångest-färger och denna nya klassiska grå, snygga va!? Så ett tips till vårens och sommarens utejobb, om det är utejobb eller trädgårdshäng, kika in hos operose.se för att se deras fina utbud. Shorts har dom också såklart!

Startskottet för vårbruket!

Och där är vårbruket 2020 igång!

Vi inviger hela familjen med fastgödselkörning med inhyrd spridare och sproilans ny fin-traktor.

Tummen upp för bra traktor!

Triss i barn i den rymliga hytten men de där två stora hoppar emellan mamma och pappa som de känner för (eller vi vuxna skickar mellan den lilla surrkusen till treåring..). Jag sitter i stora hjullastaren och lastar på C som kör ut på åkern.

Det är blött i marken. Och ni som vet ni hur däcken på hjullastare klarar sånt här… Slir och slir. Men vi tar till Brum-Brum som får komma sträcka och på benen när det blir omöjligt att ta sig fram. Ni som inte vet så är det ett annat mönster på hjullastardäck (och där alla fyra hjulen är lika stora) mot en jordbrukstraktor och mönstret är mycket mindre och i lite gegga så drar de noll. Den blir som en tvål bara som slirar runt, sjukt frustrerande!

Det plöjs även i detta nu, allt eftersom det sprids klart kommer en arbetskompis till C med lejda grejer från borta-gården och plöjer upp jorden. Vi har mycket som ska plöjas i år. Något vi har snålat lite med nu på slutet med svidande ekonomi i vår omställning från mjölk till kött. Det är en stor kostnad och med våra bra marker har vi fått den kvalitén på foder som nu inte behövt vara lite bra som till mjölkkorna. Men nu är det dags att plöja upp lite mera igen och fräscha till inför kommande mjölkproduktion då markerna måste vara tipp topp för att kunna leverera ett högklassigt foder.

Vi tog såklart fika på fält för att spara tid.

Macka i ett traktordäck, mums liksom!
Och Lillan fick såklart påfyllning av hennes mat också.

Nu har jag lagt barn och C kör på lite till så att tidsplanen håller. Med hans borta-jobb så blir det ju extra tidskänsligt och man bara hoppas ju på att det får gå så bra som möjligt utan så hemskt mycket krångel. Som att planen var att plöja det mesta i höstas men med haveri på traktorn då så blev det typ två hektar som hanns med, av 23ha… Så vi håller tummarna så gott det går. Igång är vi i alla fall!

Hönsguide!

Till att börja med så måste jag säga att detta var mycket svårare än jag tänkte! Då det finns så himla mycket raser och att försöka dela upp det på nått vis är inte det lättaste. Jag har gjort begränsningar såklart så det finns säkert många där ute som tycker att jag missar raser eller har höns som visst ruvar fast de här till en grupp som inte är ruvvillig osv. Men tanken med detta inlägg är att ge ett litet hum om vad det finns i denna rasdjungel för den som hade tänkt sig att skaffa höns.

För det andra så vill jag säga att jag absolut inte är någon expert! Men det är min stora hobby så lite har man snappat upp. Sen är höns individer och det är mycket som spelar in hur höns beter sig så detta är lite generellt! Jag brukar jämföra att välja hönsras är lite som att välja hundras. Vad är syftet och vad gillar jag? Så det är en ren och skär smaksak! Jag tänkte försöka ge några tips och frågeställningar som kanske hjälper er att ringa in vilken typ av höns som kan passa just dig.

Här kommer fyra kategorier man för det första delar in hönsraser i, i stora drag.

TUNG HÖNSRAS.

En tung hönsras lägger hyfsat med ägg men passar också bra till kött. De kommer ofta igång lite senare med äggläggningen men växer snabbt. Så vill man ta till vara på köttet (tex tuppkycklingar) så är en tung ras att föredra. De är ofta lugnare i temperamentet också och lätta att få tama. Ruvar gärna. Till tunga hönsraser hör bla Orpington, Faverolle, Sussex, Kochin, Maran, Wyandotte och en personlig favorit Brahman.

Det man ska tänka på med stora raser är att de äter mycket i förhållande till hur många ägg de ger och mycket mat in ger mycket bajs ut så mycket städning!

LÄTT HÖNSRAS. De lägger lite mer ägg, äter lite mindre än bamsingarna men ger inte lika mycket kött vid slakt. Lite livligare i temperamentet vilket inte alls behöver vara en nackdel! Nyfikna men kanske lite mer ”sprättiga”. Hit hör bla. Cream Legbar (cl), leghorn, silkeshöns.

DVÄRGHÖNS. Det finns många varianter av dvärghöns efter de stora raserna. Vissa ruvar, de går åt väldigt lite mat men kan även dessa vara lite livligare i temperamentet. Tex därg-cockin, dvärg-wyandotte, sabelpoot.

LANTRAS. De svenska lantraserna är härdiga och som anpassad efter vårt klimat. De är ofta friska och tåliga. De kan vara ganska ruvningsbenägna och lägger 100-200 ägg per år. Öländsk dvärg och Åsbohöns är små, Gotlandshöns, Kindahöns och Hedemora är medelstora, Blommehöns och Ölandshöna är stora.

Då är det ju frågan vad just DU är ute efter? Nu är det ju så att man sällan kan få allt i ett. Mycket ägg, lugna och sociala, villiga att ruva fram kycklingar, kött till att slakta, fin äggfärg och roligt utseende är svårt att hitta i en ras. Så här måste du välja några egenskaper som är viktigast för dig!

Jag vill ha mycket ägg, punkt!

Vill man han så myclet ägg som möjligt så är Lohman bäst i klassen. Det är en värphybrid som tagits fram just för att lägga många och stora ägg. Ca 340 ägg per år. Det finns vita och bruna. Nackdelen med dessa är om man skulle vilja ha höns som ruvar fram egna kycklingar, de brukar inte vara jättesugna på det då den egenskapen princip är bortavlad hos dessa. Sen såklart finns det alltid undantag! Australorp lägger ungefär 260 ägg per år och är en tung ras som också ger bra med kött. Silveruddsblå ca 260ägg/år och dessa lägger olivgrön ägg! Leghorn, New Hampshire och hybriden Derco är också duktiga äggläggare.

Och sen finns det såklart en massa andra raser att lägga till här, raser som också är duktiga äggläggare men jag måste begränsa lite!

Jag vill kunna få kycklingar!

Har man duktiga äggläggare så brukar det inte vara så sugna på att ruva. Det blir ju lite mindre ägg med ruvningsbenägna hönor eftersom att de slutar att lägga ägg under sin ruvperiod (tre veckor) och sedan har de uppehåll allt mellan 2-8 veckor innan de börjar lägga igen. Men vill man ha kycklingar så ska man ju då välja en ras som gärna vill bli mammor. Till den här kategorin nämns alltid Dvärkockin som en superruvare. Silkeshöns och de svenska lantraserna. Även de större raser kan tycka om att ruva, som orpington och Wyandotte är bra mammor. Med stora raser kan det ibland bli nått mosat ägg då de kan bli lite tunga och klumpiga än en nättare ras.

Jag vill ha en fin/häftig ras att titta på!

Det finns ju många raser som har en speciell fjäderdräkt! Många med fina färger, andra med fjädrar på roligt vis.

Vackra raser att titta på är ju tex Brahman. Stora, lunga och med vackra fjädrar på benen. En personlig favorit. Dessa värper förhållandevis små ägg (mot deras storlek) och ger inte så mycket ägg, men som sagt skiter desto mer! En personlig favorit.

Faveroll har sina ”kinder”. En tung ras, trevlig!

Redan som kyckling har dom fluffkinder!

Wyandotte en tung ras ( finns även som dvärgvariant) i olika färger har så himla fin fjäderdräkt!

Paduan med sin fluffiga frilla! En lätt ras och finns även som dvärg.

(Bild: Madelen Krygegård @krygegardshönshus)

Sebright en ren dvärg ras, har otroligt vacker fjäderdräkt och är främst en ”prydnasras”. Medelmåttig värpare och flyger bra!

Bild: Mark Robinson

Silkeshöns en lätt hönsras även som dvärg. Väldigt speciell fjäderdräkt som mer ser ut som dun eller hår än fjädrar!

(Bild: Angelica Samevall @angelicasamevall)

Blommehöns den största av lantraserna. Har en tjusig ”blommig” fjäderdräkt.

(Bild: Angelica Samevall)

Jag vill ha lugna, trevliga höns!

Rent generellt är de större raserna coolare än de mindre och dvärgarna.

Brahman, Orpington, Faverolle, Wyandotte är såna som gärna dyker upp på denna lista. Lantraser som Åsbo, Hedemora och Blomme ska också ha ett trevligt temperament.

Jag vill ha en häftig äggfärg!

Ja de olika raserna lägger ju ägg med olika skalfärg. Jag gör helt enkelt en liten lista här på några raser och vilken färg de ger på äggen:

  • Silveruddsblå – olivgröna
  • Cream Legbar (CL) – turkosa
  • Aracuna – turkosa
  • Maran – mörkbruna ”chokladägg”
  • Welsumer – bruna
  • Barnevelder – bruna
  • Brun Lohman – bruna
  • Brahma – Beige
  • Faveroll – Gulbruna
  • Blomme -Beige
  • Hedemora – beige
  • Houdan – vita
  • Appen eller – vita

Å, jag hoppas att detta kan ha gett er en liten vägledning? Och inte bara förvirrat ännu mer! Men med detta som ett första steg kanske du känner vilken typ av höna som passar dig. Tung eller lätt? Lantras eller en häftig Sebright. Sedan är tipset att googla! Om du nu vet ungefär vilken kategori av höna som tilltalar dig, googla på raserna som ingår i den kategorin! Då bildar man sig snabbt en uppfattning. OCH! Det finns ju absolut inget som säger att man ska ha EN ras! Blanda lite så kommer du också att känna vilken ras i gruppen som du fastnar bäst för och kan de kör vidare på den, eller så kommer du vilja ha ännu fler raser! Tänk bara på storlekar, att kanske inte ha en stor Orpingtontupp på några små dvärgsilkeshönor.

Och en VARNING. Man kan snabbt bli en Crazy chickenlady(man)! Men, det är underbart!

Lycka till!

I startgroparna för vårbruk.

Sköna maj välkommen!

Helgen kanske inte bjöd på världens mest välkomnande vårväder… Mer kyla och spöregn, men det behövs ju det också, regnet i alla fall.

Men igår var det i alla fall hyfsat uppehåll och vi drog hela familjen till betet vi inte ska fortsätta ha och tog upp mera stängsel.

Isen har gått på sjöarna i helgen också.

All tråd rullades upp med en smart manick. Man tar vara lös tråden i båda ändar och så rullar man in. Tjock, sjukt besvärlig tråd att ha och göra med men denna metod funkar riktigt bra.

Barnen roade sig såklart runt omkring oss.

Så nu är det bara stolp kvar att plocka upp.

Det står liksom i startgroparna nu att allt ska dra igång. Och då är det ju precis som vanligt – allt ska gärna göras samtidigt!

Maj är ju den månad som en av de mest arbetskrävande månaderna på hela året.

Stängsel kan man börja med nu och i slutet av veckan planeras det att spridas ut fastgödsel på lägdorna. Därefter är det en massa hektar som ska plöjas, det i sin tur ska harvas och sås.

Hej och hå, vårbruket är i startgroparna!

Att få vara med på en kalvning.

Vi har fått mycket gjort i helgen.

Till att börja med hade vi turen att bevittna en kalvning! Så himla roligt vi var där precis då. Annars är det sällan man faktiskt prickar in själva födseln, särskilt nu för tiden. När man inte är timtals i lagårn hela tiden liksom. Man ser att det är på G men sen brukar det (allt som oftast) bara ligga en kalv där.

Men nu fick vi se, från det att klövarna stack ut till att kalven kom, så fint att barnen äntligen fick vara med!

Passar på att hänga med de andra dagsgamla kalvarna när mammorna är instängda.

Det har flyttats en massa djur. Vi har gjort en ren BB-avdelning på lilla sidan. Där ko och kalv får gå och de som jättesnart ska kalva. Dels så får de lite lugnare och dels så kan inte småkalvarna rymma ut vid ätfronten. Diagonalgrindarna är ju hopplös! Det kliver ju bara igenom…

Och så äntligen kördes den enorma bädden ut. Som det har ströats i vinter har den vuxit sig HÖG. Lite strul med den inlejda traktorn som körde vagnen men det ordnade sig på annat vis till slut.

Så nu går djuren på marknivå igen.

Det har även städats på gården. Detta evighetsgöra och filosofin ”en fläck i taget” går fint ändå.

En yta fri från järnskrot, ett trasigt ”djurtält”, och annat kolijox som stått alldeles för länge, så blir man nästan lycklig nu över att titta på ingenting.

Och så har vi kickat igång veckan med en pappa på borta-plan och barn som vaknat på fel sida… Krävande dag för mamma-hjärnan igår. Men idag vaknar alla på lite bättre humör så det bådar gott. En plan är att ta sig till ”pysselskogen”, lilla dungen borta i byn där kids kan leka medans mamman springer intervaller i långa backen bredvid.

En plan kan man ha så får vi se vad det blir av den! Ha en bra dag!