Inte riktigt ”instavänligt” och en spännande helg!

När jag har morgon på Borta-gården så slutar jag vid tre och hämtar barn.

Då har man en liten eftermiddag tillsammans där vi för det mesta är ute och grejar på. Men igår kunde man ju inte missa att det var Kanelbullens dag! Det är ju ett sånt projekt att baka bullar tycker jag. Det ska blandas och jäsas och bakas och jäsas och jäsas och gräddas och tar typ en halv dag, tycker jag att det känns som! Trots det så älskar jag att ha bullar i frysen att bjuda då tillfälle ges. Men det var länge sedan nu… Morotskakan har blivit en favorit i stället! Men åter till Kanelbullensdag. Jag såg på morgonen ett hur bra tips som hellst, kanelbullemuffins! Lätt, snabbt och gott! Så istället för ingen bulle alls så tänkte jag att det där ska jag sno ihop med kidsen i eftermiddag.

Sagt och gjort. 3.5 åringen var mer än peppad på bakning så vi körde igång. I hop med smeten, smakprov på den såklart, i formar och så in i ugnen.

 

Resultatet blev dock inte rikgit sådär ”instagramvänligt” som man velat… När man lyfter på bakduken och ett gäng perfekta bullar, sådär att man nästan känner lukten genom skärmen visar sig där under.

Nej de flöt ihop helt så jag fick liksom skära ut lagom stora bitar ur en bit på vissa ställen typ.

Aja, det kan inte alltid lyckas men det var ju i alla fall goda!

Idag en rätt stökig dag med saker som inte går som man tänkt och man får egentligen inte så mycket gjort trots att det inte är en lugn stund.

Svamligt kanske men jag orkar inte gå in på dagen utan nu fokuserar vi på den kommande helgen! Den som vi är rätt taggade på hela gänget. Vi ska åka och hälsa på favoritmänniskan Fanny!

Jag och kids hoppar på tåget imorgonbitti och C ansluter med bil senare. Jag som inte är van tågåkare (har haft/har lite fobi, eller mer obehag). Men nu tror jag inte de tankarna kommer få så mycket plats, det som är mest nervigt är att underhålla två små på en tågsits (och få med och av vagnen?!).

Spännande ska det bli i alla fall!

Ha en fin helg alla ni!

Tidig morgon.

God tidig morgon.

En sån där morgon jag kliver upp alldeles själv, resten av familjen ligger och sover och det är sådär tyst.

Mjölken är slut men havregrynsgröten äts ändå, tillyxat med rårörda lingon i brist på annat tillbehör.

Kaffekoppen avnjutes i några minuter här också innan det är dags att sätta sig i bilen och åka till Borta-gården.

Jag gillar dessa mornar. Och jag är en sån som kliver upp i tid så man inte behöver stressa som en tok. Finns ju dom också, som hellre sover så länge det går och sedan bara kliver upp och klär på sig och så iväg. Men sån är alltså inte jag, jag vill hinna äta, fixa lite och ta en kaffekopp innan jag är redo att lämna huset.

Men, alla är vi olika!

Godmorgon torsdag.

 

 

Gårdshäng och att börja om igen.

Vi hade en på-gården-dag igår.

Pappan åkte och kom med ballass och vi andra grejade med både det ena och andra.

Lite extra tid till gårdsdjuren. Som att sitta en stund inne hos kycklingarna och gissa om det är hönor eller tuppar och hålla i varenda en, göra rent till dessa tvåbenta djur och fylla nytt vatten till ankorna.

En syssla som alla inblandade tycker är toppenkul!

Sen tog jag tag i något jag grunnat på länge. Nya sittpinnar till hönsen. Vi gick ”till skogs”, vårt kära beteshygge och hittade prima pinnar att använda.

Ni ska såklart få se resultatet en annan dag.

En sån där dag som jag gillar så. Att skrota runt på gården tillsammans med barnen. Pyssla om djuren lite extra och se hur de lär sig att hantera och knyta band till dessa djur.

Idag måndag. Mamman i huset klev upp tupptidig. Bilrutan skrapades (!) och hel-lysen på. Vad mörkt det blivit på bara några dagar nu på morgonen!

En heldag på Borta-gården. C körde hem de sista balarna så det kan nu strykas från listan, skönt!

Och ikväll, med pannlampa på blev det en springtur. Så nu gör vi ett nytt försök att komma igång igen. Då bihålor krånglar i typ evigheter.

Den var kort, mörk och gav trötta ben men man måste börja nånstans. Och det ÄR ju så himla härligt såhär efteråt! Nyduschad och fräsch med den där efter-tränings-känslan i kroppen.

Jag kommer att somna gott. Godnatt från mig!

 

 

 

Livstecken

Hej!

Dagarna tickar på alltså. Här är det fullt upp och min telefon krånglar med Wi-Fi och internet och allt sånt där viktigt för att kunna få upp nått här. Datorn är fortfarande inte fixad heller så det blir som det blir när tekniken sviker.

Hur har det varit i veckan då? Skörd både borta och hemma som sagt. Jag har varit den som kommit hem senare på kvällen (ovanligt nog i denna familj!) och C som roddat hemma-skörd och barn. Och det har gått bra, förutom då att mängden blev lite liten för oss. Det visste vi såklart om men nog trodde vi/hoppades vi på att det skulle se lite bättre ut. Så nu får vi se om detta räcker ihop.

Vi skickade ett gäng på slakt i veckan också. Inte just pga foderbristen utan dessa var planerade. Nästan alla mjölkdjur åkte. Alltså de som är av mjölkko-ras. De klarar inte riktigt det här livet som amko. Att gå med sin kalv i sex månader. Man kan tycka att de borde klara det galant som gått och mjölkat många liter mjölk om dagen men alltså nej. De blir helt utarmade av sin kalv. De är väl mer gjord att de kräver bättre mat för att hålla både hull och produktion vilket inte riktigt erbjuds nu på en diko-gård.

Så det var ett gäng förstakalvare som vi hade kvar som kvigor efter omställningen och tre tvååriga tjurar som lämnade gården. Några mjölkisar är kvar och det är dom som verkar klara att gå med kalv. Och visst känns det bra, att ha dom där gamla bekanta, trogna damerna där ute i gruppen.

Och det här är en lite lugnare helg. Eller ja, C har börjat köra hem balar på livet. En positivt sida av att det är lite bal är ju att det går snabbare att få hem alla åtminstone…

Idag får vi se vad vi hittar på. Om vi tar heldag och skrotar på hemma på gården eller om vi tr nån tur någonstans.

Så, ett litet livstecken från mig här och jag hoppas att det snart reder upp sig lite bättre kring denna teknik!

Ha det gott så länge!

 

 

Söndagsmys?

Denna söndagkväll slutade ju inte helt som jag hade tänkt.

Jag har haft jobbhelg på Borta-gården. Fredag-söndag. Det har gått fint. Helgdagarna har jag åkt hem mellan mjölkpassen.

Smågrejat på gården och så.

Det vackra vädret har lurats lite också och kalla vindar har blåst hårt.

Lillstumpan premiärade i Gammelmormor-stickad tjocktröja och sockar i vagnsvilan. Mysigt värre!

En stek sattes i ungen mitt i dagen idag, så den skulle få några timmar där på låg värme och vara klar i tid till att jag kom hem från lagårn.

C hade barnen med i traktorn de timmar jag var borta. Andra skörden har dragit igång. Nu tar vi det som är kvar att slå helt enkelt. Spännande att se hur mycket, eller lite, det blir…

Men det började ju naturligtvis med en punka på slåtterkrossen innan han kunde dra iväg, så både han och jag blev lite sena.

Kommer hem till slut svinhungrig! C har förberett rotsakerna i ugnen, köttet skärs upp och jag ska precis börja duka så ringer telefonen – tjurarna är ute.

Alltså NEJ. Vi släppte ut ett gäng vinterkalvar för ett par veckor sedan. Skygga är dom men lugnt tänkte vi, den nya tillgången till bete vi har i år med viltstängsel runt hela! De har alltså tagit sig ut på något vis ändå.

Bara att stänga ugn, lämna maten och packa in ungar i bil och dra iväg till grannbyn.

Jag är så trött nu men en sammanfattning av det hela var att det hann bli mörkt och det tog nån timme att få in gänget, med hjälp av både Kajsa och husfolket som erbjöd sig att in barnen.

Högg in på maten sedan, som inte alls hade den rogivande känslan av Söndagsstek liksom. Nu ville vi bara kasta i oss maten i hungriga magar, men gott var det!

Nu får ögonen i kors. Dags att sova för denna kommande vecka blir rätt intensiv alltså.

Godnatt!

Att visa ett vackert ställe och så ett läkarbesök igen.

Vi var ju på en liten utflykt i helgen. Ett stenkast bort men där jag aldrig varit.

Rödhällorna i Nora.

Tänk, att även fast jag bott här hela mitt liv så finns det så många platser att upptäcka i vårt vackra Höga Kusten! Man behöver inte alls åka iväg långt för att det ska kännas som ett litet äventyr med ny vacker natur.

Ville visa denna härliga plats för er och samtidigt ta upp igen hur fin september vi har! Gårdagen var ju som vilken sommardag som hellst, t-shirtväder liksom.

Idag har jag också varit ledig från bort-jobb. Men barnen kördes till föris och jag hade en bokad tid till läkaren igen. De här bihålorna, ja de vill inte ge med sig! Blir smått galen, det täppta har inte släppt på fyra månader, har ont till och från och ja, allmänt inte-bra.

En spolning provades, igen. Nu ”sköt” han i kanylen så den gick in i alla fall men det gjorde så djuriskt ont när han provade att skölja att vi var tvungen att avsluta. Så en operation är inbokad nu (men blir ju typ i december..) och hem med kortisonspray. Så förhoppningsvis blir det inte värre i alla fall innan op.

Lite drygt känns det ju, att det blir operation och grejs men alltså, jag är så less detta nu att gör vad som hellst bara det blir bra!

Jag unnade mig en lite sväng på stan, några småärenden och så en fika, helt själv innan jag åkte hem till gården igen.

Hoppade från jeans och blus till Revolutionrace-byxan och fleece och grejade på ute. Körde balar till kossorna och sådär innan jag hämtade kids, lite tidigare än schemat.

Och nu kväller. Barnen sover, jag känner migrätt bra till mods ändå, att jag tagit tag i detta bihåleproblem och det finns en plan. Nu ska jag koka lite te och titta på Mia Skäringers nya program Kroppshets, det verkar vara något väldigt bra. Kvällstips kanske?

Trevlig kväll!

 

 

Älskade lantliv.

Borta-jobbsdag igår. Kidsen på föris och pappan på hemmaplan med lite jobb på gården.

Och idag en ledig dag igen. Föris har planeringsdag så den är stängd. Pappan är på balningsuppdrag långt borta och väntas inte hem förrän ikväll nån gång.

Men vi har passat på att träffa fler som varit hemma idag. Kusin och tremänningarna.

En riktig toppenförmiddag. Barnen glada i djuren och utelek och efter en enkel lunch lite lugnare kaffedrickande för mammorna när kidsen sov en stund.

Tack för bilderna @nathaliesjolanders !

Vad jag älskar att bo såhär. Öppnar dörren och där går kossor och betar, fjäderfän i flera former på olika ställen, i finfin bur för de yngsta, älskat ankgäng som kvackar på en och så de fritt gående hönsgänget som alltid kommer springandes emot en när man kommer och går.

Det är lite av en drömbild den där för mig. Så mycket att älska i samma bild. Mina barn mitt bland djuren, som en självklarhet.

Älskade lantliv.