Månad: februari 2016

Att inte måsta.

av Paulina, publicerad i Ledig

Hallå där.
Här passerar fina dagar utanför fönstren men jag och Lilla P njuter inte alls av det utan ligger mest inne i sjukstuga. Hög feber på den Lilla några dagar och igårkväll kom allt maginnehåll upp. Huga! Min Lilla! Så det blev bad och rengöring av spjälsäng innan en andra nattning. Idag är den Lilla mycket piggare men mamman däremot känner sig inte riktigt hundra. Det har inte kommit upp någonting än och jag hoppas det inte behöver göra det heller. Jag har ingen aning om när jag hade magsjuka sist! Måste ha varit i småskolan. Det går som tusan på byn nu har vi fått höra så det har väl snappats upp nån äckelbakterie någonstans.

Jag blir mest irriterad. Nu har jag chansen att påta på och greja med det jag vill nu när dagarna är så mycket lugnare. Men nähä, då ska man ligga halvdompen i soffan halva dagarna och inte vilja röra en fena. Men jag ska ju egentligen se det positivt. Jag kan ju faktiskt ligga inne och få vara sjuk! Jag behöver inte gå ut och mjölka med värkande kropp och feber. Där varje insläpp känns som en bergsbestigning.

C har fått en liten nytändning. Han är ute i lagårn mest hela tiden nu. Det rivs och byggs om och flyttas djur och han har sig. Men det är väl det. Det finns tid. Det är inte bara alla MÅSTEN hela tiden. Allt som gör att sånt här fixa till, laga, ändra inte hinns med. Jag har inte alls kännt av någon tändning där ute i lagårn. Mest glad att jag slipper gå dit och att det inte blir kaos av det. Men det kommer väl.

Nu ska jag gå och natta en tröttis och sedan fortsätta med mitt soffläge.

Trevlig kväll!

Sista och första gänget.

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Ledig

Igår gick jag upp strax efter sju för att mjölka, och inte för att jag försov mig. Vi kör på bara en mjölkning om dagen nu. Och det finns ju ingen anledning att kliva upp kl. 05.
Resten av dagen så gjorde vi typ ingenting. Så.himla.skönt. Inga måsten. Till och med jag gjorde knappt nånting inne. Gosade med en feberbäbis, kollade serier som vi annars knappt har tid med och bara va. Såna dagar existerar ju knappt på denna gård i vanliga fall. Så vi passar på att ta en sån när man kan nu.

C gick ut en sväng på kvällen för att trycka in foder och halma och lite sånt.

Idag har jag mjölkat nu på morgonen, 10 kor bara. Och så har vi lastat det dräktiga kviggänget på en bil som ska åka en liten bit söderut till en ny gård.

Och nu har vi gröten i magen och snart ska vi lasta på de sista fyra korna som ska till grannbonden. Sedan är det klart. Då har alla djur ska lämna gården åkt. Vi kommer att ha kvar åtta stycken tror jag att det blir och så hela skaran kvigor från lillkalven till semineringsklar. Men de ska inte semineras utan slaktas bort nu eftersom. Så himla tragiskt ändå. Vi har en jättefin kviggrupp nu avelsmässigt och att inte få fortsätta på dom utan bara slakta bort känns förjävligt rent ut sagt. Allt avelsarbete förgäves.

Men men, vi ska vara glada att vi fått de mesta av djuren såld till liv och bara de som är utslagskor har fått gå till slakt. Och så måste vi ju få någon slags inkomst lite här framöver så det passar ju bra att kunna skicka lite djur eftersom, innan vi byggt upp nån köttbesättning.

Så jag måste ju visa första bilderna på våra nya gårdsmedlemmar för er! 20 stycken såna här lurviga, kompakta tjoppar går nu omkring här hos oss.

Nu är det nära. En jobbig dag.

av Paulina, publicerad i Bondelivet

Alltså vilken dag.
Och då menar jag inte den fantastiska solen. Den har vi inte alls kunnat njuta av. Jag klev upp imorse och mjölkade och kl. 07 lastades ett gäng kor på slaktbilen. Bilen hade sovit på gården inatt för igårvkväll kom han nämligen med ett gäng nya småtjejer. Efter en helt galet stressig dag igår kunde vi till slut välkomna de nya på kvällen. Små söta, kompakta lurvbollar. Just då kändes det superroligt att ta emot de nya gårdsmedlemmarna men idag har hjärtesorgen haft övertag.
Efter att slaktkorna åkt lastades nästa gäng. Ett till gäng till grannbonden. En storfavorit gick på vagnen och där brast det. Efter det har tårarna strömmat och bränt bakom ögonen hela dagen. Det är den bilden jag har sett framför mig. Att den dagen vi lägger ner ser jag henne gå på bilen. Det gör ont. Man får ju försöka se det positivt, att hon är såld till liv och inte slakt och att hon är nära. Men ändå. Det är ju mina kor! Det är inte jag som kommer att mjölka, ha koll, bestämma tjur osv längre.

Redo att åka från gården…

C körde traktorn och jag och Lilla P tog bilen. Vi ville ju vara med när de kom till sitt nya hem.
Allt gick jättebra med transporten och installningen så det var ju också skönt.

Lilla P tycker kossorna är helkul! Jag är glad att vi kommer att ha djur på gården, även fast det inte är mjölkkor så växer han upp bland kor och djur. Något jag värderar högt och något som jag alltid har drömt och hoppas på.

Och nu sitter jag här, har precis nattat en Liten lite tidigare än vanligt då han är febrig. Den här tiden ska mjölkpumpen gå men ikväll är den tyst. Första gången vi hoppar över en hel mjölkning. Det är några kvar i lagårn men det kommer att räcka med en mjölkning om dagen nu. Det känns så himla konstigt och jättesnart behövs det inte alls. Då är pumpen tyst för gott.
Å nu bränner tårarna igen. Jäkla skit vad arg jag är! Vi VILL inte det här! Att det ska vara så jäkla omöjligt att få betalt för det vi gör?! Att producera livsmedel! Men istället blir det såhär. Att vi måste ge upp nånting vi älskar. Vi vet ju att det här är det rätta och enda beslutet för oss. Men att det är det rätta betyder inte att det blir lättare.

C är ute och grejar. Ja har ingen lust till nånting. Har gosat med min feberunge och lagat mat till han och oss. Men speciellt hungrig är jag inte heller.

Det blir väl lättare. Vi har en till dag att se som riktigt tung och det är den dagen vi mjölkar för absolut sista gången. Och när det blir vet jag inte. Det kan vara fyra dagar eller två veckor men att den är nära, det vet vi.

Snart ett minne blott.

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Ledig

Vilken trevlig helg vi haft. I lördags efter lagårn åkte vi till några vänner. Födelsedagsfest. Eftersom att det är en bit att åka fick vi sova över där. Lilla P var hos mormorn och morfarn hela natten. Vi åkte och hämtade upp den Lilla innan vi kom hem. Det blev en heldag utan jobb på söndagen. Mamma/mormor mjölkade på morgonen och på eftermiddagen var det drängen. Otroligt skönt. Det brukar alltid kännas extra drygt att måsta gå och mjölka på eftermiddagen när man varit borta.

Och imorse var det ju drängens vanliga måndagmorgonmjölkning. Så en sovmorgon till, ja typ. Lilla P vaknade tidigt. Och denna morgon har varit lite speciell för det var nämligen drängens sista mjölkning.
Ja nu är det nära. Ikväll kommer slaktbilen och hämtar 6st och imorgon åker resten som ska säljas. Sedan är det inte många kvar så den sista mjölkningen är ofantligt nära. Jag har inte riktigt fattat det än…
Och det är inte vara kor som ska åka ikväll utan bilen kommer lastad med djur som ska kliva av hos oss också. De första köttdjuren! 20 kvigor flyttar till oss. Så spännande det ska bli.

Så idag är schemat fullspäckat. Vi har redan varit ut och utfodrat korna. Lilla P skulle sitta och titta på i vagnen innan lunch och sedan sova. Men han somnade sittandes och sover fortfarande så lunchen får bli efter sovningen idag. Är man uppe tidigt blir man trött!

C har åkt med ett punka-däck nu precis (Lilltraktorn!!) och snart ska vi åka till en rådgivare och prata framtid. Sedan hem och fortsätta med allt som ska hinnas med. Göra iordning för de nya familjemedlemarna, skrapa, mjölka och iväg en stund på årsmöte och sedan hem och ta emot och lasta djur ikväll.

Pju, mycket som ska hinnas med! Måste snart väcka den Lilla i vagnen så han hinner äta lunch innan vi måste åka.

Hej så länge!

Snart är denna syn ett minne blott. Bås och mjölkkor. Inredningen kommer flyga ur och det blir djupströbädd i hela lagårn med Charolaisdjur. Men det blir nog bra det med.

Något att se fram emot.

av Paulina, publicerad i Bondelivet, Träning

Det snöar och snöar och snöar. Vi pusslar med traktorförare, sysslor ute och inne och Lilla P-tid.

Nu har jag kommit in från lagårn. Frukostgröten har avnjutits i lugn och ro då Lilla P är ute och plogar med pappan.

Igår tränades det ett styrkepass här hemma och idag skulle jag gärna vilja ta en tur ute. Om det kunde sluta snöa snart så man kan plocka fram skidorna..! Men kanske det kan bli en springtur i alla fall.

Ikväll ska vi iväg på roligheter. Lilla P ska till mormor och morfar och sova över och mamman och pappan ska till vänner.
Det ser vi fram emot!