Igår hade vi ännu en sån här dag som nästan känns lite förbjuden.
Vi bara är.
Ja C går ut till lagårn och halmar och ser till att djuren har det fint och bra men det handlar om ett par timmar om dagen bara.
Och vi, Lilla P, Lillasyster, Farmor Sonja och mamman själv, vi bara är. Myser, ammar, läser bok, leker utomhus i värmande sol och har inga måsten. Ja visst känns det nästan förbjudet. Att det får och kan vara såhär. Att än en gång få vara mammaledig den här tiden på året. Njuta av vårvinter och dropp från taken.
Vi tog fram grillen och grillade korv till mellis.
”Är korven klaar snaart?”
Mys med min lilla isbjörn.
Och idag, äntligen, tänkte jag göra en premiär. Jag ska ta en promenad. Jag har fått lägga band på mig att inte göra det tidigare. Men jag har haft lite, lite känningar i höfterna efter foglossningen så jag har verkligen försökt att ta det lugnt den här första tiden. Så man inte blir för ivrig och för aktiv för snabbt. Utan vila ut och känna efter när det känns bra, lyssna på kroppen. Utetimmarna med Lilla P har liksom känts nog. Men nu känns det helbra så vi provar med att äntligen ta en liten prommis! Som jag längtar!
Ha en trevlig söndag alla ni!