Att vara evigt tacksam för denna sommar.

Och så har de åkt. Farmor och farfar, svärmor och svärfar. Efter flera månader och en hel sommar är de nu påväg tillbaka till Belgien igen.

Sån tur vi haft, att de varit hos oss denna sommar, SOM det har underlättat! För det första att vi tillsammans med mormor och morfar också kunnat pussla ihop så barnen slapp vara på sommaröppet. Då vi inte haft nån semester måste barnen ha varit på en annan förskola som är öppen under den normala stängningen på ordinarie förskola. Men sedan efter det också kunnat hämta på förskolan när det kniper, eller lämna när vi båda måste åka iväg och jobba borta tidiga mornar innan ens föris öppnar osv.

Eller de där gångerna det har varit djur på fel sida stängslet…

Sonja har frågat flera gånger vid såna där trixiga situationer att ”hur har ni gjort om vi inte varit här nu??” när jag lämnat barnen inne med henne och kutat ut för att ta in en ko tex. Och ja visst har man löst det om det inte varit här. Man bara MÅSTE ju lösa såna situationer, även om jag är ensam och C inte är hemma. Man kan varken lämna barn eller djur. Men det blir ju tusen gånger krångligare, att klä på barn, sätta i vagn, ha kolla på alla och så. Eller att kunna kvällsjobba, när barnen somnat och C är fortfarande jobbar borta att jag då kan gå ut och köra balar till djuren eller fixa stängsel med barnvakt inne. Men hade de inte varit här ja då hade man ju gjort annorlunda. Då hade vi klämt in och kört balar tillsammans innan läggning tex.

Men jag förstår hennes fråga när såna där situationer dyker upp, hur hade man löst det?? Men svaret är ju precis så, det hade löst sig, på nått sätt. För det måste göra det.

Evigt tacksamma är vi för denna sommar i alla fall. Då pusslingen av vardagen gick något lättare under den intensivaste av perioder. Då vi båda jobbar borta, har 80 djur, 100 ha och två barn att försöka ge alla vad de behöver.

Och nu kommer nästa del, höst. Massor står på listan som ska hinnas med innan vintern. Så lugnare vet jag inte om det är, egentligen  Men det känns ändå så, med de mörkare kvällarna så blir kvällarna kortare och kvällarna känns lugnare när man kan vara inomhus. Samtidigt lite stressande när man vet det som måste göras där ute i mörkret. Men men, en sak i taget.

Så nu laddar vi för höst och det som ska hinnas med innan snön kommer.

En skörd är kvar att ta och nog kommer det att saknas foder för oss. Vi har tagit lite av kornet nu i helgen men det var jobbigt lite alltså! Vi bara slog och balade (utan att tröska bort kornet först) men ändå blev det bara enstaka balar.

Så vi får se vad gräset ger, andra skörden som blir matbalar. Och planen är att ta det snart. Innan höstregnet sätter igång, för man vet ju aldrig, om det väl börjar regna kanske det inte finns nån hejd på heller!

Ha det fint alla ni och njut av det ni kan av denna vackra årstid!

 

Bara mor och son.

En söndag så varm som en sommardag igår.

Jag har liksom klivit in i höstmode så detta blir som lite rörigt. Helt plötsligt känns det fel att ta på sig shorts fast det är shortsvarmt? Knäppt ja.

Svägerskan med familj kom och hälsade på och hennes L skulle hjälpte mig att bygga ihop nått till de nya gårdsmedlemmarna, ankorna.

Detta med ankor kom en aning plötsligt så har vi inte riktigt någon plan hur vi ska ha dem som än. Men en liten egen inhängnad måste de få så fort som möjligt nu.

Men den där ”lilla provisoriska” hagen blev till ett ganska stort projekt till slut! Vi höll på nästan hela dagen! Stora, grova stolp skulle slås ner i den hårda, torra jorden och det där tunga nätet som skulle upp, ja jisses det var inte ”bara”! 

Men å så fint det blir till slut! Lite småfix kvar med att sätta fast nätet i nederkant och så innan de små kan flytta in. Och så ska de få en balja att simma i såklart!

Men ni med ankor, berätta gärna hur ni har dom? Speciellt inomhus, de är ju så slafsiga? Jag tar jättegärna emot tips och idéer inför vintern.

Och idag måndag och Borta-jobb. Jag och Lilla P har sedan haft en liten bara mor och son-stund då vi åkte och bytte fålla till kvigorna. Hedvig var hemma med farmor under tiden som fixade middagen.

Så himla mysig stund. Han häller gärna ut kraftfoder på backen som de får äta och ska gärna klappa alla. De som står kvar längst och tillåtits bli klappade blir favoriter.

Älskade unge så stor du börjar bli. ❤

Nu ska jag ut och göra kvällsrundan hos gårdsdjuren. C jobbar sent men förhoppningsvis hinner vi ses innan jag lägger mig.

Genomgång av gården!

Det var längesedan jag hade en liten genomgång av gården. Och flera av er har frågat om just det. Vad har vi här egentligen? Ibland kan jag liksom ta för givet att alla har full koll. Ni som följt mig många år tillbaka vet ju att vi tog över från mina föräldrar och vi hade då mjölkproduktion på gården men efter några år så la vi om till köttproduktion, dikor för 2.5 år sedan. Vi höll på att slita ihjäl oss i en ladugård som gjort sitt och på slutet så stod vi vid ett vägskäl – lägga ner eller bygga nytt för situationen var ohållbar. Vi hade precis fått Lilla P då också och insåg helt plötsligt att det fanns nånting som var viktigare i livet än att jobba 24/7 (med mycket och ibland enbart saker som krånglade).

Vi hade ju, eller har fortfarande drömmen om en ny mjölkladugård för det är det vi vill hålla på med. Men en kalkyl på en ny lagård här på gården med dåvarande njölkpris gick helt enkelt inte ihop. Så därför blev det som det blev!

Livets svåraste beslut tog vi då, att lägga ner mjölken.

Så för att svara på en av frågorna såhär direkt om när jag började jobba efter att ha fått barn så var det lite olika från första till andra. Med Lilla P så jobbade in i det sista (då vi hade mjökkor). Jag seminerade tre kor medans jag hade värkar liksom! Två av dom var otroligt nog Lovis och Mini vilket jag aldrig kommer att glömma (de tog sig dräktiga båda två också!).

Och jag tror att Lilla P var ungefär 3 månader när jag började ute i lagårn på riktigt igen. Vi hjälpte till nån provmjölkning och så bara innan dess.

Med Hedvig var jag ju anställd på annan gård och läget helt annorlunda. Så jag ”tog igen” lite där känns det som. Från att ha jobbat in i det sista med första så fick jag graviditetspenning och tog det lugnare två månader innan (hade lite foglossning på slutet med henne också).

Så Lilla P är född under mjölkko-tiden och fått vara med i gropen under mjölkning arena. Sen är man ju aldrig helt ledig i detta yrke, alltid är det något man kan pyssla med!

Men nu då? Vi ställde om ganska snabbt av olika anledningar (innan vi brakade ihop totalt) och det får vi sota/kämpa lite extra för nu. Innan man får något att skicka på slakt och hitta ruljansen i det tar tid, många år. Så det ekonomiska är extra tufft att få ihop men vi försöker så gott det går.

Totalt har vi drygt 80 djur nu med kor, kalvar och några tjurar. Vi har valt rasen Charolais Alla dessa går ute nu på bete nu på sommaren, förutom tjurarna som går i lagårn men kan även gå ut i en hage. Och med köttproduktion/dikor så innebär det att vi producerar just kött. Dikor betyder att man har ett gäng kor som får en kalv varje år. Den kalven föder man antingen upp till slakt eller säljer iväg som avvand 6månaders kalv till någon annan som föder upp den till slaktvikt. Så korna de går med i många, många år, får kalvar som de går med sida vid sida i minst 6 månader.

Vi byggde om ladugården när vi ställde om. Vi hade lösdrift innan också (att alla kor hela tiden går fritt) med båspallar att ligga på men allt det revs ut och så gjordes stora fack med djupströbäddar istället. Enkelt tänkte vi. Så en extra tanke lades på hur grindar skulle vara osv för att få ett enkelt system när djur ska flyttas och det ska skrapas och halmas.

Och såhär blev det. Vi är riktigt nöjda hur det blev. Ingen mekanik behövs utan endast en fungerande traktor som kan skrapa gången med skopa mot foderbordet, ställa balar att äta där och halma på bäddarna med en halmrivare som sitter bak på traktorn och blåser ut halm.

Och det gör vi vintertid dagligen eller möjligtvis varannan dag beroende hur kallt det är. Är det väldigt kallt så håller sig bäddarna fräscha längre och det behövs mindre halm. Men det är ganska fort gjort. På 1,5 – 2h har man skrapat och halmat. Och utfodringen är inte varje dag. Man ställer ut ett gäng balar som de får mumsa på, ser bara till att trycka/skotta in dagligen så de når att äta. Så ett par gånger i veckan körs nya balar ut.

Något som vi oftast får fin hjälp med som ni ser!

Och så till en annan fråga då. Vad det är för skillnad på halm, hö, ensilage osv?

Halm, det är korn. Så ”grässtrået” som blir kvar då man tröskar för att få kärnorna det blir halm som man balar ihop. Kornet kan man ge till korna, men krossar det först helst. Det finns ju dom som säljer vidare korn eller annan spannmål också som mycket av vårat livsmedel kommer ifrån. Mjöl och bröd bla.

Det här är korn. Kärnor med långa strån.

Och det här med foder är en hel vetenskap och egentligen ett inlägg för sig om man ska gå in på detaljer men det gör vi inte nu utan tar det bara basic.

Allt är gräs och egentligen samma. Det som gör det olika är hur torrt det är och hur det lagras egentligen. Hö är ju allra torrast. Det förtorkas ute på fält innan det tas in och kanske till och med torkas en gång till i fläkt. Torrsubstanshalten (ts) i hö ska gärna vara över 85%. Detta torra förvaras ofta bara som det är. Ensilage däremot är en konservering kan man säga. Där ts-halten ligger på 35-50%. När gräset plastas in startar en ensileringsprocess. Mjölksyra bildas och sänker pH-värdet. Viktigt är att det är helt tätt och inget syre kommer in!

Det som är det viktiga och den stora skillnaden på foder är NÄR gräset skördas. Ju tidigare och spädare gräs desto högre näringsinnehåll. Så mjölkbönder vill gärna ha tidigt, kvalitetsfoder för att korna ska mjölka bra medan vi med köttdjur ska ha lite senare skördat. De blir bara feta annars om köttisar får så bra mat! En mjölkko som producerar mjölk använder mera energi än en köttko och behöver då därför mera och bättre mat. Som sagt detta är en hel vetenskap med foder och samma sättningar och så vidare men med detta kanske man förstår grunden? Just det hösilaget också! Det är egentligen ett litet hittepånamn. Det är ett ensilage också eftersom att det är inplastat men är det väldigt torrt så brukar det kallas hösilgae, då det då ser ut som inplastat hö, vilket det ju också är!

Alltså jag tänkte att det här skriver jag ju ihop i ett inlägg men det blir ju som vanligt, mycket längre än man tänker! Så vi börjar såhär så tar jag nästa del en annan dag. Och har ni mera frågor om det här, så ställ dom gärna, om jag inte sagt något som ni ville veta eller så.

Men som sagt mera om odlingssäsong, maskiner och höns kommer så småningom!

Ha en fin helg nu!

 

 

 

 

 

 

Augusti.

I augusti.

Vilken sommar alltså. Och nu går vi in i augusti. Jag hoppas på mer behagliga temperaturer lite mera regn och en massa växande gräs!

Redan nu ser man vad regnet har gjort, det grönskar mer och mer, överallt.

De senaste dagarna, efter att regnet kom så har det varit lite mera mulet. Varmt fortfarande och fruktansvärt fuktigt att man svettas av minsta lilla, men jag tycker att det varit ganska skönt utan denna stekande sol.

Man märker också att djuren tycker att det är lite behagligare.

Stödutfodring får de nu på betet. Men snart kan de nog beta lite igen när gräset fått sig en dos regn!

Igår en heldag på Borta-gården och så lite hela-familjen-jobb här hemma.

Inte det lättaste att få detta stora däck på plats men till slut så! Punkat fixat.

Idag börjar vi senare jag och kids. Det skjutsas nu till lunch och så ska jag försöka bli klar i tid på jobbet och passa eftermiddagstiden… Alltid spännande när man jobbar i en lagård med kor! Men vi gör vårt bästa så nu är det dags att börja packa ihop oss för avfärd.

Ha det fint denna första dag i augusti!

Festligheter och REGN.

Igårkväll var det byfest i mamma och pappas by. Ett stort arrangemang med mat, tält och underhållning.

Några goda bubblor tillsammans med syrran som kommit ner från Umeå ute på föräldrarnas altan.

 

C åkte hem efter middagen för att fortsätta slå medans jag och barn stannade kvar och vi sov också över hos mor och far.

Idag vaknar vi, till regn!!

Alltså den känslan. Luften går lätt att andas ute och man riktigt känner hur allt levande suger åt sig av allt som bara går av nederbörden.

Det lite jäkliga med detta är dock att vi har typ 20ha som ligger slaget. Det som ska balas till strö… Man gör det bra att få blött foder/strö i år men vi verkar lyckats… Men de ska ju vara sådär supervarmt framöver igen och det som ligger ska stängas ihop och så så det torkar nog upp lite. Inga mängder har vi fått just här heller till skillnad från grannbygder så väldigt lokalt verkar det varit.

En lyckans vattenpöl.

Så istället för att slå gräs på livet idag så har vi passat på att flytta lite djur. Hela familjen har varit engagerad. Tagit hem stora gänget, märk en nyfödd liten kalv och sorterat bort några kor från deras halvårskalvar som sedan lastats på djurvagnen och bytt bete.

Lite smådugg men ändå varmt och skönt ute.

Och nu kväll. Solen har kikat fram igen och C har precis åkt iväg på att slå lite. Barnen sover och jag ska sätta mig i soffan en stund nu. Imorgon vankas bortajobb igen för mig. Känns som en evighet sedan då denna vecka varit helt fri från bortajobb. Det blev så då vi försöker få ihop detta med att slippa ha barnen på sommaröppet (ny förskola, annan personal, små barn.. Kändes sådär). Men lite hemmajobb har det blivit förstås.

Hoppas ni haft en bra helg ni med och att det kommit regn där du bor också!

Äntligen!

Efter jobb på Borta-gården, i med mat i magarna så åkte vi och gjorde det allra, allra sista på det nya betet.

Så nu ikväll har vi kört ut de sista djuren. Äntligen! Och så skönt att detta dunderprojekt med att stänga in ett så stort bete helt på nytt är klart!

Och det är nästan så att det tar priset som vårt vackraste bete alltså. Titta! Kvigorna kommer säkerligen ha det gott här i sommar.

Nu ska C skjutsas för att hämta såmaskin. Vi ser ljuset på detta vårbruk!

Trevlig kväll!

Sköna maj och förstföding.

Sköna maj välkommen sa vi för en månad sedan. Och visst blev den skön?

En sommarmånad fick vi, minst sagt. Det ser ut som sommar och då är det ändå nästan en månad till midsommar?! Vem kunde tro att det skulle bli såhär efter ha haft snörekord och det var på håret att vi kunde elda brasan på sista april?

Himla nice är det i alla fall, förutom då denna uteblivna nederbörd! Men idag, så kände vi några droppar, som blev till ett litet regn som vi hoppade och jublade över! Som sedan visade sig som 1mm i regnmätaren… Aja, bättre än inget kan man väl säga.

Vi avslutade maj med att få sommarens första kalv på betet igårkväll.

 

Typ hur söt som helst. Livskraftig och precis som det ska vara. Så en bra start efter den jobbiga vintern med slöa kalvar där över 50% dog för oss inom två dygn (fortfarande vet vi inte vad det berodde på).

På eftermiddagen var vi hela familjen på en dammiga lägda några timmar och plockade sten. Stenrika var vi!

Stora bumlingar som inte ens stenplocken tar.

Kämpade gjorde vi alla. Och heldammiga spöken blev det av oss.

Vi tog emot farmor och farfar på kvällen också från Belgien. Som ska vara hos oss en längre tid nu i sommar.

Och dagens, första Juni det tar vi mera om imorgon. Nu ska jag ut en sväng i den fantastiska sommarkvällen och göra en liten gårdsrunda.

Trevlig kväll!