Att vara på gång.

Det blev lite papper och knapprande på datorn idag när Lilla P var på Järnsta. Och så sån där gosig mamma-dotter tid såklart.

Jag fick en fråga för ett tag sedan om hur vi tänker och gör nu med Lilla Ps dagisvistelse när Lillasyster kommit. Vi tänker väl så att han kan få vara ett par timmar i veckan, två – tre dagar, så han får leka med barnen och så. Då jag är hemma jämt nu har han ju kunnat vara hemma varje dag egentligen. Men han tycker ju att det är så himla roligt på Järnsta! Och det där att leka med andra barn och få det umgänget och den utvecklingen är något som vi inte kan ge han här hemma så för den skull också. Och visst är det bra med några såna där dagar för mamman också. Jag älskar ju att ha med han i vardagen! Men att kunna passa på att sitta med papper eller göra annat jobb som inte riktigt passar sig med en tvååring i hälarna är ju inte helt fel. Eller den där värdefulla mamma – dotter tiden. Att få en lugn stund på tu man hand med min bäbis, vilket helt klart är väldigt annorlunda med barn nummer två! Jag förstår nu vad alla sa när man fått barn; ”-Njuut! Det går så fort!! Passa på att njuta av den lilla!” Ja det var väl klart att man gjorde! Men nu förstår jag verkligen innebörden i de orden. Den där riktiga bäbisbubblan, den får man bara en gång, första gången. Så jag säger detsamma nu till alla som fått sitt första barn, Njuut!! För det går ännu fortare med nummer två! Plus att man då redan har ett lite större Hjärta att ta hand om också…

Så, bäbisgos värderar vi högt just nu!

När de där lektimmarna gått så packade jag ner den där bebben i Thulen och så hämtade vi Storebror. Och det blev lite av en premiär faktisk för jag sprang hela vägen dit! Det är rätt så plant på ditvägen, inga jobbiga uppförsbackar och så bara backar utför. Och det kändes toppen! Med vagnen fullastad på hemvägen så gick jag i rask takt istället och det räcker gott och väl för att få upp flåset, speciellt i uppförsbackarna! Dom som nu var utför och plättlätta åt andra hållet…

Men det känns så himla skönt att vara på gång! Att känna igen kroppen och börja jobba med den igen! Lite mera än bara försiktigt, försiktigt. Det finns liksom träningsvärk i både överkropp och lite ben efter veckans träningspass, love it!

Och nu är det kväller. Lilla P sover och även bäbisen har slocknat en stund igen så jag ska passa på att hoppa in i en varm dusch! Pappan är ute och kvällsjobbar lite och röjer efter åkerkanten. Får väl se när han gör kväll. Det ser himla härligt ut med kvällssol och vindstilla så han kanske kör på ett tag till.

Men jag önskar trevlig kväll i alla fall!

Så rik man är alltså, med ett barn i varje arm ❤

 

En reaktion till “Att vara på gång.

  1. Smart tänkt ang Järnsta tror jag. Jag var så trött med andra barnet, fick tipset då att lägga ettan på dagis för att få mera vila. Beslöt oss för att ha hem ettan ändå eftersom väckarklocka + tid att passa på dagis kändes som ännu mera stress. Med facit på hand borde vi kanske ha gjort det ändå. Med husbygge och allt vad vi hade på gång… plus att tumistid med tvåan är viktigt också, som du skrev. va glad jag blir när du är på gång med träningen. Du inspirerar!! 🙂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.