Och så var vi där igen. Pang sa det igår, i ryggen! Såhär blir det när jag slarvar med ryggträning. Min rygg kräver underhåll annars kommer detta som ett brev på posten. Min far och min syster har likadant… Så vi har väl nått genetiskt där.
Har haft spänningar länge och stel så inte ett dugg konstigt, egentligen. Bara arg på mig själv att jag inte gjort nått åt det i tid. En nysning mitt i ett steg var det som utlöste det denna gång… Ja ni hör ju, det låg på spänn!

Så nu ligger jag här, ryggläge och kan knappt gå. Stretchar höjfböjare och hoppas det går över utan Ryggakut. Mor och far tog de två större barnen med sig idag på utflykt så dom fick nått roligt än att hänga med en mamma som knappt kan röra sig (HÄR kan ni läsa om deras tur, på mammas blogg, som förövrigt tipsar om härliga utflyktsställen då och då här i krokarna). Tacksamt! Svärföräldrarna körde förbi med ett packe alvedon också. Så jag och Vera har inte gjort ett jota idag. Jag har legat och tittat på serier, fattar ni! Mitt i dagen, hela dagen. Typ förbjudet och omöjligt. Men jag har fokuserat på den ”lyxen” istället för att bli galen på allt jag inte kan göra. Och hur sjukt jobbigt och opassande detta kom. Vårbruk, utetid, utejobb… Jadu ryggen, jag hoppas du repar dig fort för det här har jag inte tid med!