Att få massa viktigt gjort.

Första dagen för barnen på föris igår! Egentligen i måndags men vi startade med att ha föräldrainsatsen då.

Så igår lämnade jag Pontus och Hedvig där för några timmar. Vad tyst det blev! Konstig känsla på nått vis men samtidigt lite stressande. Skulle vilja göra så mycket nu, passa på när man har bara en unge med sig! Samtidigt skulle det vara såå skönt att bara ta det lugnt också. Det har varit en rätt intensiv tid med så himla mycket ensamtid här hemma med barnen. Så jag känner mig lite sliten som mor just nu måste jag säga.

Men det blev till slut inte så mycket att fundera på vad dagen skulle sysselsättas med då det börjar sina på betena igen.

Stolpen satt ute från i våras men denna lägda är slagen en gång nu på första skörden så nu satt jag upp tråden och så.

Så detta gäng hann jag med att flytta. Vi tog en matpaus både jag och Vera. Fick spännande besked på telefonen efter en lite mörk period (mer om det lite senare) innan det var dags att hämta barn.

Det gäller att planera smart nu när kidsen är på föris. Vad man gör när dom är där och vad man gör när dom är hemma.

Rond två i stängslingen blev då tillsammans med dom men lägligt nog höll vi till precis framför huset. Det lektes både det ena och det andra och det var två små gråa jorddammiga barn när vi gick in.

Eftersom att denna lägda är plöjd och sådd så krävdes lite mera jobb med att banka ner stolp på ena kanten som tog lite tid så vi hann inte klart innan det var dags för middag och kvällsroddning av barn.

När de sedan sov så gick jag ut för Rond tre och gjorde klart det sista. Jag hann precis innan det blev riktigt mörkt (som det nu faktiskt börjar bli på kvällarna här!) där strax efter kl 22.

En koll när strömmen kopplas på innan djuren släpps över – full pott!

Så skön känsla att ha fixat två stora beten till djuren som de klarar sig ett gäng dagar på!

Vi säger adjö till den härligt fina vete-åkern som skiftar i turkos-grönt som vi vilat ögonen på varje dag men visst är det snäppet bättre att ha djuren framgår huset ändå!

Idag har jag varit hos kiropraktorn en sista gång – hoppas vi!! Han knackade till det sista fibliret och ny håller vi tummarna att bäckenet håller sig på plats..

Tack till farmor Sonja som hade de stora barnen medans jag svischade till Sundsvall!

Trevlig kväll hörrni!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.