Vaknade en morgon här i veckan med lite feber och ett positivt snabbtest…smått chockad. Jo visst, det finns runt knuten och sprids som en löpeld men med tanke på vårt begränsade sociala liv så kom det ändå lite oväntat. Vi vet inte vart det kommer från heller.
Men det var den där dagen med lite feber sen blev det bra. Nästan så man kan pusta ut att barnen klarar sig från att bli sjuka, om de inte fått det än.
Detta har naturligtvis betytt karantän! Och när man är i det nu så är ju skillnaden inte så jättestor mot det normala! Jobbet rullar på som vanligt på gården, det blir extra mycket familjejobb bara och Pontus hemma från skolan. Mathandlingen är såklart det som inte funkar men med familj och grannar så löser sig även det.
Den där pojken är med så mycket han kan. Hänger med ut till lagårn på mornarna nu när det inte är någon skolbuss att passa.
En trebarns-mamma är sällan ensam. När man ligger i feber har man minst en unge i ansiktet konstant 😅 Just denna minsting är proffs på att gosa ❤️
Vi har även haft tid en kväll att se en film! Utan att somna, vilken bedrift! Så lyxigt att få öppna den fina presenten vi fick av grannarna också som grattis till nya ladugården.
Och idag är det en stor dag på gården. Den förstfödde fyller SJU år!! Stora, stora pojken, grattis på din dag!
Såklart supertråkigt att vi är i karantän och inte kan bjuda några tårtgäster men vi ska nog göra en fin dag av detta ändå. Tårtan är bakad och lite utelek och korvgrillning vankas 🥳
Mitt liv som bonde 