Djurflytt till hemmaplan!

Veckorna springer verkligen nu och vips så har vi helg igen. Ledig från borta-jobb både jag och C för ovanlighetens skull.

Och med en dag hemma båda två så har vi passat på att köra hem djur. Vi har djur på två ställen som är ett par kilometer hemifrån.

Vi började med stora utbrytargänget. De där odågorna som bokstavligen bryter sig ut! Där det är viltstängsel och vi trodde att vi aldrig kommer ha rymmande djur därifrån men som visat sig vara där det tar sig ut mest… Ingen ström, ingen respekt och då kan man stå och greja, bryta, krypa och ta sig ut! Kor…

Med lite kraftfoder, en himla bra drivgång och ”lastningshus” så gick det som hejsan (sen att gäng nummer två som inte rymdes på vagnen hann bryta sig ut innan vi var tillbaka tar vi som en parentes.. De kom hem de också!)

In och ut ur traktorn vid lastning och avlastning och alla ska vara med och hjälpa till.

Vi tog en fika innan vi sedan fortsatte med de nästa gäng. De som är bara småkvigor i princip, där vi har mjölkkon som en liten säkerhet att försöka hålla de i styr. En stor lägda till bete och ingen stans att riktigt ”fånga in dom”. Men en foderhäck med låsgrindar (när de stoppar in huvudet för att äta slår en låssprint till och de sitter fast) och ett gäng grindar så lyckades vi över förväntan lastat på både små och stora. Två tänkta lass blev tre men vi tog det säkra före det osäkra och delade gänget i tre omgångar.

Traktor, djur och två små prickar till barn där efter kanten. Härlig vy.

Uppställning av grindar och ett gäng har satt fast sig i foderhäcken. Där inte alla rymdes men vi fick in lösa i den uppställda provisoriska hagen.

När sovvilan hamnar precis i djur flytt så somnar man i mammans knä i traktorn till och från gården.

Lovis hade fullt sjå att se vilka som hela tiden anlände till ”hennes” bete här hemma. Men när sist gänget var släppt ställde hon sig med mig och C och tittade på de andra. Det blev väl för mycket med alla nya tonåringar så hon ställde sig och suckade lite kändes det som vid med oss.

Även stora tjuren märkte direkt att något hände där på andra sidan vägen… Massa nya brudar ju!

Så nöjda över dagen. Alla djur är nu på hemmaplan. Ute såklart men lättillgängliga och med foderhäckar att utfodra ur.

Så, en hemmadag med en himla massa djurflytt och hela familjen involverad.

Traktorförare.

Söndag och solen skiner. Några få, få grader på plussidan är det ute.

Igår var det mer grått och ruggigt. Regn på förmiddagen men jag och barn tog oss ut för att utfodra djuren.

Jag måste nästan be er att gå in på min instagram @mittlivsombonde och klicka på Händelser för att se vår 4,5 åring både koppla redskap på hjullastaren och köra fram balar på foderbordet – helt själv!

 

Trots regn och lera så kände jag mig alldeles lycklig. Till och med lillasyster var på bra humör under hela utevistelsen (hon med 14 000 utbrott om dagen nu annars…). Och se de där två tillsammans. Hur Lilla P visar och tar hand om henne när mamman kör och hämtar balar att ställa fram gör en så himla varm i hjärtat!

Vi hade ingen stress eller behövde skynda oss alls så det fick ta den tid det tog. Lilla P så otroligt fokuserad och tappa-hakan-duktig för sin ålder när han körde fram de avklädda balarna fram till de hungriga kossorna.

Tänk. Vad de lär sig, tar in och får ett grepp om vad det handlar om när de får vara med i allt detta i vardagen. Det gör mig lite stolt och glad. Att vi får möjligheten att ge detta till våra barn.

Och innan vi gick in för lunch så blev det ett stopp i lervällingen… Underbara årstid eller hur var det?! Barnen hade lattjo lajbans i alla fall.

Eftermiddagen spenderades inne och resulterade i rena golv, på nedervåningen i alla fall. Det tar tid att komma igenom ett stort hus! Lite uppstrukturering i lekhörnan och allmänt plock och städ.

Vi fick hem pappan till middagstid och hade en myskväll med hela familjen. Lyx.

Idag är vi lite sugna på utflykt i det bättre vädret så vi får se vad det blir!

Ha en fin söndag!

Lyxdate och en liten dvärg.

Jag har som regel ledigt en heldag i veckan. En sån där hel hemmadag med mina små. När vi grejar på gård och i hus, ja med sånt som behövs göras eller faller oss in. Jag har kompenserat den lite med en ”heldag” också i veckan då på borta-gården. 06.00 – 17.00. Pappa C skjutsar då lite senare på morgonen till föris.

Men nu är det slut på de där långdagarna för denna mamma. Med känningar av foglossning och en mage som växer så blir det lite för hårda dagar.

Men den lediga dagen består såklart. Och idag har vi haft en sån. Började med att åka och lämna in ett fönster som gått sönder, ett av de som jag håller på att fräscha upp gick en ruta sönder på. Vi var påväg till lilla staden för den sakens skull men efter att fått order om att åka med balnät till C så vände vi och fick i den vevan tips om att det ju fanns en i bygden som kunde knåpa ihop fönster! Tänk, i vår lilla, fina, bygd finns en kunnig fönsterfixare som jag inte ens viste om! Så bra det kan bli! Nära och bra att åka och lämna och ingen enkom resa för att pussla in och få tid att hämta det sedan heller, när det är ”granngårds” typ!

Lycklig över det så åkte vi vidare mot pappa C. Med en leverans av balnät och så himla passande nog var nära en lunch-restaurang, vid just lunchtid!

Så vi fick en familje-lunch-date tillsammans med lyxig Dagens.

När vi kom hem gick vi ut i den fina med lite kyliga septembersolen. Någon skulle prompt ha den fina rosetten i håret. Matcha finrosett med arbetsfleece, ja varför inte!

Vi skottade in foder till kossorna och stod och pratade med dom en stund.

Kollade på hur olika färger de är. Och som denna, som har en brun fläck precis vid ena ögat!

Nalle-lurv var såklart med på ett hörn hela tiden också. Han vi misstänker är dvärg. Han växer nästan ingenting! Men är fin i hull och ingen antydan till sjukdom på annat vis utan han växer bara väldigt sakta och lite i storlek! Söt som få är han i alla fall, en liten Brownswiss korsning med det karaktäristiska vita runt nosen och ljusa i öronen.

Så efter timmar ute, med fönsterfix, lite plock på gården, djurtillsyn och ett försök till ett sista gräsklipp framför huset men bränslet tog slut, så åkte vi en snabbis till borta-betet och kikade till djuren där innan vi tog kväll och gick in.

Och efter en rejäl och lyxig lunch så snodde vi bara ihop en gröt till middag. Gröt funkar alltid!

Nytillskott på gården.

Ett nytillskott har vi här på gården!

Eftersom att framtiden varit oviss, ekonomin ansträngd och behovet av en stor traktor inte riktigt uppfylldes så sålde vi vår Stor-traktor i vintras. Ledsna miner av i princip samtliga i familjen när den moderna, bekväma fick lämna gården. Kvar har vi haft gamla Brum-Brum. Han har varit på stor reparation i princip hela sommaren (inte haft något behov av den heller). Men nu börjar det ska utfodras med balar och djuren ska in så småningom i en lagård som behöver ströas. Och med den burna halmrivaren vi har (som sitter bak på Brum-brum) så behövs det en traktor som kan lasta in en bal i den för att kunna ströa. I våras lånade vi grannens traktor vid behov, innan djuren släpptes ut på betet. Otroligt tacksamt men inget som håller i längden.

Så nu, låt mig presentera; Åsängs Hjullastare!

Ni kan ju gissa vem som sprang ut den där morgonen då det stod en hjullastare på gården?!

En lagom stor, som kommer in överallt i lagårn men ändå klara av att bära balar, skotta snö och typ, riva en bagarstuga. En perfekt gårdstraktor helt enkelt.

Så en ny gårdskompanjon, en Komatsu WA85, som vi alla förmodligen kommer att gilla och kommer att hjälpa till med mycket jobb här hemma.

Jojo, alla vill köra och inspektera nytillskottet!

Så, en liten presentation av vår nya gårdstraktor.

Trevlig kväll!

Nominerad till Årets Landsbyggare!

Jag är nominerad och en FINALISTERNA till Årets Landsbyggare kategorin ”Unga landsbyggare”!

Årets landsbyggare är ett årligt pris som delas ut till någon som har gjort en instats att skapa en levande landsbygd i Höga kusten och visat på en positiv entreprenörsklimatet genom sitt entreprenörskap eller på annat vis. Det finns fyra kategorier och nomineringsprocessen har varit öppen för alla i Höga kusten område.

Nu är det Leader Höga Kustens styrelse som utser finalisterna och vinnarna i respektive kategori.

Att någon/några nominerat mig till detta gör mig så himla glad! Och att vara en av de tre finalisterna med över 70 nominerade gör att detta känns som en vinst i sig! TACK!

Så nu är jag inbjuden till en middag på Björkuddens Hotell & Restaurang den 26 september då vinnarna kommer att utses. Så roligt och spännande!

Såhär låter motiveringen:

I med och motgångar marknadsför alltid Paulina Höga Kusten från den positiva sidan. Med närmare 9000 följare på instagram och en välbesökt blogg når Paulina ut med sin drivkraft och landsbygdsanda som jordbrukare i Höga kusten. En sann förebild bland lantbrukare och de gröna näringarna som inte räds att satsa nytt, nu senast med planer på en ny mjölkproduktionsanläggning. En ung, snart trebarnsförälder som följer sina drömmar och visar andra – ung som gammal – att leva och verka i Höga Kusten är livskvalitet.

Jag är så himla glad och stolt och tacksam för denna fina, fina uppmärksamhet. Och detta som Landsbyggare gör, lyfter oss som verkar på och för landsbygden.

Här kan du läsa om detta pris och de andra nominerade!

http://leaderhogakusten.se/aretslandsbyggare2019/

Landsbygden bygger Sverige!