Att möta ett gäng kor.

Veckostartsdagar.

Började måndagen efter ledighet med att möta ett gäng kor på gårdsplanen när jag skulle åka till Borta-gården. Oj liksom!

Vi har nu stängt in dom efter en lång fin höst ute men nu är det så geggigt och smetigt i hagen så de får vara inne så kan det få frysa på. Så första tanken bar verkligen HUR har de kommit ut?!

Det visade sig att en hel frontfrind mot fodervbordet där de äter hade lossnat helt! Bultar som hade gängat upp sig så de kunde trycka upp hela grinden! Ganska sådär osannolikt men ja, allt kan hända. Jag är bara så glad att det inte hände när vi var borta!

Så, lite senare till jobbet den morgonen.

Frukosten är serverad!

Och igårkväll efter att barnen lagt sig kom kusin Nathalie över på en kopp kaffe. Bara sådär. Vi satt och pratade till sena kvällen. Så skönt och välbehövligt det kan vara. Att bara prata ikapp om livet och händelser två vänner emellan.

Ha en fin onsdag!

Att ha haft semester.

Vilken semester vi haft.

När vi kom hem mitt i natten mot lördagen så kändes det verkligen att vi varit borta länge. Jag minns knappt när vi var borta en hel vecka sist?! Några dagar här och där är det vi kan få till och det räcker ju gott och väl för oss men detta var faktiskt himla skönt med några fler dagar. Lyxen att ha svärföräldrarna i Belgien gör ju att vi får en utomlandsresa lite titt som tätt som vi annars knappats skulle göra.

De dagar vi var hos dom åkte vi som sagt runt ganska mycket. Gjorde dagsutflykter och så till delar av landet där jag aldrig varit förut.

­

Och våra dagar på Eurotier var riktigt roliga men mer om de i ett annat inlägg.

Igår hade vi gårdsdag såklart.

Det är som att ”kycklingarna” gjort ett ryck den veckan och vuxigt sig till stora höns och tuppar.

Vi flyttade om lite djur i lagårn och det skrapades och kossorna fick komma in på nyhalmat.

Ser ni där efter väggen? Den lilla svarta? Ja en ny liten kalv har kommit till världen!

Och som att krama ur det allra sista ur semestern så kom ett gäng vänner till oss igår. Middag och vin med övernattningsgäster. Mysigt och trevligt, precis som vanligt med detta gäng.

Och idag har vi haft en riktig slödag. En riktigt sådär sistadag inför vardagen igen.

Men visst är det skönt att komma in i rutiner och vardag igen.

Som alltid; Borta bra men hemma bäst 💚

 

NU är det vår tur!

Efter en kokhet sommar med jobb på både hemma och bortaplan, ja det är ju inget konstigt. I denna bransch är det då som det är mest att göra.

Jag kände där i typ september att nä, nu vill jag vara lite ledig. Då C och jag gått omlott varandra kändes det som under en längre tid och allt bara hade gått i hög hastighet så länge. Då infinner sig känslan, när skörden är klar för säsongen att man vill pusta ut. Ta det lugnt.

Men det var bara att bita ihop och längta hit istället. Den här resan som varit planerad så länge, C’s 30års present!

Och nu är det alltså dags. Idag är det den där berömda dagen-innan- stressiga-dagen då typ 1000 saker ska göras. Jag checkade ut för borta-gården efter drygt en vecka att hålla ställningarna där (som har gått bra!) och nu är det bara att beta av grej för grej på listan. Väskorna står packade nästan fulla här och där, korna utfodras ute, det bunkras mat till höns och katt och mitt i ska små barn nattas.

Men det är nära nu och imorgonbitti bär det av – NU är det vår tur! Semester!

Installning, nästan.

Jobb på Borta-gården varje dag nu när gårdsfolket är på semester. Än så långe går det fint. Och idag lördag så har jag varit hemma över dagen mellan lagårdstiderna.

Och här hemma har vi fått mycket gjort också! Med hela familjen involverade så har nu alla djur fått komma hem från sina sommarbeten.

Då hösten varit så fin har det känts dumt att ta hem dom. Balar har körts ut såklart då det inte finns mycket som mättar magarna ute nu.

Småtjurarna var först ut. De gick efter kraftfoderhinken in i vindskyddshuset på baksidan och på framsidan stod vagnen öppen framför dörren så det var hur smidigt som helst att lasta!

Sen kvigornas tur på stora, fina betet. Där hade vi så smart en fodethäck med låsgrindar (man kan spärra så när de sticker in huvudet för att äta så fastnar de och kan inte gå därifrån). Så lite godis i häcken så satt de flesta fast och med lite grindar så backade vi mot vagnen, släppte lös ett gäng från grindarna och så upp direkt på vagnen.

Det gick bra även det!

Lite mindre bra gick det för Lilla P då han stöp och ramlade på det härligaste stället där bredvid foderhäcken innan vi skulle åka hemåt… De där ytterkläderna fick åka tom kraftfoderhink tillbaka i traktorn kan jag säga!

Så skönt att ha alla djur hemma nu, de är inte helt ”installade” än. De har lagårn att gå in och ut ur men de har fortfarande tillgång till ute så mycket det vill.

Som man brukar säga; Det är lika skönt att släppa ut djuren på våren som det är att ta hem dom på hösten.

En stek sattes in i ugnen innan jag åkte och gjorde eftermiddagslagårn så jag kommer hem till väldoftande kök och C hade gjort klart maten. Mm!

Nu en stunds soffmys innan sängen kallar, trevlig kväll!

 

Lysande gröna ögon.

Den tänkta heldagen igår på Borta-gården blev VABdag. Lillstumpan är ”jöd i dompan” som Lilla P säger. Röd i rumpan alltså. Efter några dagar med många blöjbyten per dag så har det blivit väldigt svidigt. Så det smordes och smordes och gicks liten nakenfis igår.

Lilla P fick åka och leka några timmar ändå (då hon inte har nått som smittar) så kunde mamman ägna sig åt lite pappersjobb.

Och så en gårdsrunda såklart. Ankorna som fått provisoriskt inomhusboende när vi åkte bort i helgen fick komma ut igen. Strosa lite löst på gården under uppsikt innan de fick komma in i sitt hägn.

Så himla rädd för den där räven som stryker omkring gården. Han satt och tittade på oss på typ 100m avstånd den där kvällen när jag gjorde i ordning hos ankorna och bar in dom innan  vi skulle åka iväg. Två lysande gröna ögon satt mitt på betet i kolmörkret och stirrade. Obehagligt! Men det gjorde mig lugn att stänga in alla fjäderfän ordentligt innan vi lämnade gården.

När pappan kom hem på eftermiddagen åt vi middag och så åkte jag iväg en sväng till Borta-gården och gjorde lagårn åtmistone. Fördelen med robot är ju att tiderna inte är ristade i sten när man måste börja. Var tvungen att stanna efter vägen och insupa det vackra, vackra.

En fika med hela familjen hos bondekollegor på kvällen.

Nu har vi kramat pappan hejdå som åkt på Borta-jobb och vi ska göra oss i ordning att åka vi också. Kids på föris och mamma på eftermiddagsjobb.

Ha en bra dag!

En helg i Umeå

Vilken helg alltså.

Jag och kids tog tåget på lördag morgon. Nervös mamma som stod på perrongen med två små och en barnvagn. Men vi kom på, allihopa! I två timmar satt vi och läste bok, la pussle, fikade ostmacka och räknade tunnlar vi åkte igenom.

Ännu mer nervöst var det att komma av, få med alla grejer och sig själv ut. Jag skickad ut barnen till Fanny som stod och väntade men när jag tog vagnen så stängdes dörren! Panik! Tryckte febrilt på den där gröna ringen men inget hände! Folk började titta då jag i mer och mer panik försöker få upp den där dörren. Och efter några svettiga sekunder gick den upp igen, pju!

Vi vinkade hejdå till tåget och mamman kunde nu pusta ut. Vi fixade det.

Lilla P var sedan himla noga med att mamma kom med genom dörrar och uppför rulltrappor. Tror han blev lite nervös också att mamman skulle fortsätta med tåget när dörren stängdes…!

Praten inför denna trip till Fanny har varit Fanny, tåg och Lekland!

Gissa om pojken har sett fram emot detta. Ja vi andra också såklart. Och vilken grej, det där med Leos lekland. Vilket ställe!

Efter flera timmars lek kände vi oss (ja vi vuxna i alla fall) nöjda.

En vila hos Fanny och en liten snabbis på stan innan vi åt härlig tacos allihopa.

C anslöt med bil där på kvällskvisten. Efter att ha gjort klart i lagårn, den är tömd på gödsel! Ännu en punkt att stryka från listan.

På söndag morgon packade familjen in sig i bilen och åkte ännu längre norrut. Vi hälsade äntligen på bekanta, som också är komänniskor. Kikade på fantastiska kor och hade en trevlig dag.

Det var sen kväll var det när vi rullade in hemma på gården. Vi bar in sovande barn under ett spektakulärt norrsken.

En finfin helg som idag startades med jobbmåndag.

Nu väntar sängen, lite för sent är jag känner hur trött jag är, så godnatt!

Inte riktigt ”instavänligt” och en spännande helg!

När jag har morgon på Borta-gården så slutar jag vid tre och hämtar barn.

Då har man en liten eftermiddag tillsammans där vi för det mesta är ute och grejar på. Men igår kunde man ju inte missa att det var Kanelbullens dag! Det är ju ett sånt projekt att baka bullar tycker jag. Det ska blandas och jäsas och bakas och jäsas och jäsas och gräddas och tar typ en halv dag, tycker jag att det känns som! Trots det så älskar jag att ha bullar i frysen att bjuda då tillfälle ges. Men det var länge sedan nu… Morotskakan har blivit en favorit i stället! Men åter till Kanelbullensdag. Jag såg på morgonen ett hur bra tips som hellst, kanelbullemuffins! Lätt, snabbt och gott! Så istället för ingen bulle alls så tänkte jag att det där ska jag sno ihop med kidsen i eftermiddag.

Sagt och gjort. 3.5 åringen var mer än peppad på bakning så vi körde igång. I hop med smeten, smakprov på den såklart, i formar och så in i ugnen.

 

Resultatet blev dock inte rikgit sådär ”instagramvänligt” som man velat… När man lyfter på bakduken och ett gäng perfekta bullar, sådär att man nästan känner lukten genom skärmen visar sig där under.

Nej de flöt ihop helt så jag fick liksom skära ut lagom stora bitar ur en bit på vissa ställen typ.

Aja, det kan inte alltid lyckas men det var ju i alla fall goda!

Idag en rätt stökig dag med saker som inte går som man tänkt och man får egentligen inte så mycket gjort trots att det inte är en lugn stund.

Svamligt kanske men jag orkar inte gå in på dagen utan nu fokuserar vi på den kommande helgen! Den som vi är rätt taggade på hela gänget. Vi ska åka och hälsa på favoritmänniskan Fanny!

Jag och kids hoppar på tåget imorgonbitti och C ansluter med bil senare. Jag som inte är van tågåkare (har haft/har lite fobi, eller mer obehag). Men nu tror jag inte de tankarna kommer få så mycket plats, det som är mest nervigt är att underhålla två små på en tågsits (och få med och av vagnen?!).

Spännande ska det bli i alla fall!

Ha en fin helg alla ni!