Kategori: Uncategorized

Det har inte hänt mycket i veckan men samtidigt visst. Denna värmebölja alltså, har väl inte undgått någon. Och ni som känner mig vet ju att jag trivs inte jättebra när termometern stiger såhär mycket. Jag kan få lite smått panik när luften är så varm att inte ens skuggan svalkar, när det blir där kring 30 grader – i skuggan! Så en dag på havet som ni sett och annars en strand vid sjön har vi befunnit oss dessa dagar.

C har jobbat och jobbat med skörd på borta-gård och varit borta hela veckan. Vi har strejkat från allt här hemma känns det som dagtid och legat i badet.

Kvällstid när alla barnen somnat, efter att ha öppnat fönster och dragit ner rullgardiner så kan jag ha lite kvällsbestyr.

Typ, gå och öppna upp nya fållor till korna, mera bete.

Typ ett fantastiskt trevligt kvällsbestyr. Särskilt att släppa stora gänget på byns vackraste bete! Det som går ned mot sjön, böljande, branta vidder. Det som inte går att bruka precis överallt men är perfekt som betesmark.

Är också sjukt nöjd över vår babyvakt. Har haft halvdanna, bättre begagnade till barnen tidigare men nu var önskan (då när man har allt när nummer tre kommer) om en riktig babyvakt som födelsepresent och den slog in! BRA batteritid och FANTASTISK räckvidd!Då man ofta rör sig i stora områden på gården när väl bäbis sover så det var liksom prio! Skit i kamera och sånt bara den har lång räckvidd. Typ från sovrummet ända till betet bort i byn!

Vi har också haft besök av kusin Nathalie och hennes pojkar, varit på ”bortaplan” och badat hos mormor och morfar och fått ljuvlig middag på köpet, cyklat/joggat och tagit kvällsdopp med min lilla trio och haft det exakt hur somrigt som helst.

Men igår, när luften var svalare att andas, med tillhörande stormvindar, blev som en lite moloken dag. Det kändes som att jag var bakis på värmen. Nu kunde man göra nått igen, men vad ska man ta sig för då man pausat allt så ”länge”. Trött var jag och kände att jag ville somna varje gång jag satte mig för att amma den minsta. Tror barnen kände lite lika. Var extra på varandra, kivades och kändes rastlösa. Så vi tog oss en sen eftermiddagstur till badet igen ändå. Mamman med springskor och vagn och femåringen på cykel.

Och det gjorde så gott.

Och på vägen hem springa med småben uppför backen, och kolla hur högt gräset är som ska (förhoppningsvis) slås till veckan.

C kom hem på kvällen och nu väntar ett gäng hemmadagar för han. Så välbehövligt, för oss alla. Skörd vankas här hemma men den där lite osäkra väderprognosen är lite svår att lita på och appar av olika slag kollas oräkneliga gånger om dagen. Så förhoppningsvis ska vi kunna pricka in och inte få blött foder mellan de välbehövliga regnen!

Vi flydde värmen idag.

Sjösatte morfars båt och tog oss ut på havet.

Snälla rara så ljuvligt.

Vi styrde kosan mot Bäckerholmen. Där vi varit tusen gånger som små, men som var länge sedan vi besökte. Den lilla gulliga ön.

Pastasallad, mackor, kaffe, kakor. Sand, spill, nakna barn, solkräm och havsbad.

Så himla härliga timmar! Jag som får smått panik av denna tryckande värme kan andas när man kommer ut till de svalkande havsvindarna.

Ikväll när barnen somnat gick jag den sedvanliga kvällsvattningsundan och så fick lillkvigan som fått ont i ett ben en spruta smärtlindring. Hon är intagen i lagårn så vi lätt kan hålla koll på hur det utvecklas. Veterinären hittade inget direkt fel så vi får se om det blir bättre eller sämre helt enkelt.

Nu ska jag pusta ut lite med en tekopp innan jag själv ska nattas.

Och så blev det Midsommar.

Vi pyntade bron med löv, plockade blommor och välkomnade goda vänner till gården.

En mjölkkruka med iskallt vatten höll drycken kall denna varma dag.

Det dukades upp för gudomlig midsommarlunch. Knytis det bästa är!

Vi hängde ute, bland sommarlåtar och fina vänner. Barnen diggar Johan, här ser dom en spindel i sitt nät in action som fångar ett byte, nån liten knott – mycket intressant ju!

Tipsrunda i par och andra lekar som även barnen fick vara med på, såklart.

Såå himla mysig dag vi hade!

Gästerna övernattade i tält på gräsmattan och idag gjorde vi en liten utflykt till en topp.

Kaffe, utsikt och mysigt sällskap.

Trött treåring med nytt sår för dagen på knät men så himla härlig tur ju!

Kanske en ny tradition? Gänget, midsommarfirande och topptur på Midsommardagen?

C är ju mitt i skörd av 400ha (!!) på sin borta-gård. Men han var hemma igår och på förmiddagen idag. Lite fålla-byte idag för korna in

Vilken sommarvecka vi haft.

Från att ha haft typ vinter, otroligt kall vår till att axplodera i högsommarvärme. Jag hängde undan täckjackan typ förra veckan liksom. Då det varit så kalla kvällar och nätter långt in i maj har den fått hänga kvar, barnens mössor och vantar har legat framme men nu känns det tryggt att lägga undan allt sånt!

Vi premiärade med det första doppet en av de där varma, varma dagarna. Galet ändå, när det varit så kalla nätter så har det blivit badvänligt i sjön! Eller ja, sköönt vet jag inte om det var, men barnen tyckte det i alla fall!

Och en liten nypa mig i armen bild. Bäbis på stökig filt.

Och en sån där sjukt jobbig bild. En gräsmatta som nästan var klar för skörd kändes det som… Med en gräsklippare som har haveri har den vuxit ifrån oss men med snälla grannar så har det ordnat upp sig.

Aah! Kvällsgörat några kvällar nu och all gräsmatta har fått sig ett klipp! Ser ni där till höger, traktor med släp, full med gräsklipp. Ja pojken skördar förstår ni. Jag ”slår” och han samlar upp gräset och ger till sina kor, som mamman tyckte bodde väldigt bra i ensilagebädden med potatis! Pontus leker det bästa han vet och jag får uppsamlat gräs från gräsmattan och påfyllning där det behövs! Win-win!

Och när de stora barnen varit på förskolan och den lilla slumrat har jag fixat stängsel.

Bytt ut dålig tråd mot ståltråd.

Flyttat djur till nya fållor och mera gräs.

Och på kvällarna när barnen somnat grejar jag ute, rensar ogräs, vattnar, och har trollat fram plattorna framför växthuset från ett lager grässvål. Det bara gåår ju inte att gå och lägga sig dessa ljusa, ljuvliga junikvällar.

Och idag tog barnen sommarlov från förskolan. Vi firade med somrig mellisfika ute på varm altan. Coola tjejer va?!

Och så avslutade vi dagen med ett kvällsdopp! Premiär för Pontus att cykla ända fram, och mamman sprang efter med vagn och resten av gänget. LJUVLIGT!

Och imorgon är det midsommar, känner på mig att den kommer bli hur mysig som helst!

Önskar er en fin midsommarhelg!

Detta verkar vara något man måste påminna om…

Jag förstår inte riktigt. Det här med att man för det första slänger skräp i naturen, på riktigt vad tänker man? För det andra, hur mycket man verkar slänga ut genom bilrutan?? Har jag ätit något sittandes i bilen och så tar det slut, ett glasspapper, ett hamburgemål, eller en dricka så hissar jag ned rutan och hivar ut den genom fönstret?? Nej, det gör man ju inte, det känns ju fel i hela kroppen, eller hur?

Men med tanke på vad man ser att föreningar och andra går och samlar in efter stora vägar varje år, eller vad som ligger i dikena efter vår byväg på springturerna så blir jag så fundersam. Jag kan förstå att en liten procent, att några människor inte bryr sig ett skvatt om varken det ena eller andra och slänger ut sitt skräp genom rutan. Precis som att det finns folk som struntar i regler och lagar eller bara sunt försnuft i andra saker, men att det är SÅ MÅNGA som tanklöst slänger skräp ute?! Man har väl sin skit i bilen tills man kommer hem, eller tar en städning av bilen då och då när man samlar ihop skräpet man jobbat fram, slänger i en påse och bär till en soptunna? En sån där sak som jag tycker borde vara självklar men som det tydligen är sjukt långt ifrån alla som tänker.

Varför blir jag så upprörd över just detta då? Jo, det här verkar ju också måsta upprepas, trots att det gång på gång skrivs både här och där. Att skräp, framför allt aluminiumburkar slängs och hamnar på en åker. En åker som en bonde brukar. Denna burk ligger gömd i gräset, en slåtterkross kommer och slår ner gräset och hackar sönder denna burk i småbitar. En balmaskin (eller hack) kommer inte långt efter och plockar upp detta gräs, som går igenom en massa knivar igen och hackar sönder dessa sylvassa aluminiumbitar än en gång.

De ligger alltså sylvassa, små bitar i kornas mat nu. Kor är duktiga på att sortera ut det som de inte vill äta men dessa bitar är för små för att de ska kunna sortera ut dom på foderbordet och det hamnar i magen tillsammans med fodret. Resten kan ni väl kanske räkna ut?

En av våra större tjurar låg död en morgon här hos oss för några veckor sedan. Knall och fall, från den ena dagen till den andra. Blod i näsan och i rumpan. Typiskt misstänkt vasst. Så himla hemsk död och som djurägare gör det så ont i hjärtat och jag blir nästan illamående av tanken vad djuret gått igenom. Ibland går det väldigt fort men ibland är det mera utdraget.

Fruktansvärt.

Den här hittade jag nu i vår på en av våra åkrar. Jag är så himla glad att jag såg den vem av våra djur hade fått offra livet annars? Hårt men sant. Men samtidigt så undrar jag över om det ligger fler ute som vi inte har sett… Jobbig tanke.

Så snälla, snälla. SLÄNG INTE SKRÄP I NATUREN!