Ja det är ju helt otrolig. Jobbade på på eftermiddagen. Jag tog mjölkningen och C for på hockeyträning. Slangen till högtryckstvätten gick sönder i lördags (naturligtvis på helgen!) så vi har inte kunnat spola. Vi spolar ju efter varje mjölkninge så de märks ju fort när man hoppar över ett par gånger…Jag åkte och fick det fixat så jag var inställd på att det skulle ta lite längde tid att få gropen ren efter mjölkningen. Det skulle utfodras också och så var det en bult som håller fast motorn till ena skrapan som hade lossnat så skrapan inte orkade dra.
Ser efter mjölkningen att det inte är "bara" att skruva fast bulten. Hålet är sönderslitet (rejält järn) och den är helt sne. Ser framför mig att måsta dra skarvsladdar genom halva lagårn, borra ett nytt hål genom järnet och sedan i betongen (allt är ju så illa till också). Hunger kryper sig på så jag bestämmer mig för att koppla på slangen och spola gropen först. Men på nått otroligtvis så passar de inte ihop! Det är hona mot hona där handtaget ska sitta?! Blir arg, ringer C som säger åt mig att gå in och äta, jag kan inte göra nått vettigt i detta sinnestillstånd ändå.
Så strax före nio var jag inne. Tur det fanns mat i kylskåpet. Tröttheten har slagit till, hårt. C har kommit hem och ska ut och kolla på allt som felar därute.
Varför ska sånt här hända när det är något? Folk som ska komma, man ska bort osv, det slår aldrig fel.
Jag har ingen aning om hur sammanhängade och förståeltigt det här inlägget blev men det var mina sisat ord för kvällen för nu ska jag krypa ner i sängen. En stor dag imorgon som börjar sådär tupptidigt, som vanligt. Godnatt.
'